Livets höst

Av , , 2 kommentarer 59

Jag vet inte om du – liksom jag följde den fina tv-serien om äldreomsorgen som spelats in i Lycksele?  Med ens blev jag starkt påmind om hur det kan vara i våra kommuners äldreomsorg och om mina egna tankar när jag var mitt i det i mitt förra arbete som demenssjuksköterska i Umeå kommun.  När jag läser vad jag då skrev – så känner jag att jag kan stå för vartenda ord, även om det gått några år:

 

Ju äldre jag själv blir och ju fortare livet rullar på – desto starkare blir mitt engagemang att försöka försätta människors hjärtan i rörelse och tankeväcka.

Jag vill – om möjligt – kunna mana till eftertanke, omtanke och reflektion inför det viktiga i uppdraget att vårda och hjälpa våra gamla som i sin utsatta livssituation inte har något egentligt val för livets sista tid.

De är utlämnade i våra händer. Man måste flytta ifrån sitt eget hem på grund av omständigheter som sjukdom och svaghet.

Man berövas sin autonomi, sin integritet, sin kraft och sin vanliga trygga omgivning. Från en dag till en annan saknas plötsligt närvaron av den familj och de vänner som under livets gång lärt sej avläsa och tolka tecken, nyanser, kroppsspråk och signaler.

Personer som kan historien och tongångarna, som känner gränserna och behoven. Sängkamraten som kanske funnits där i ordlös tystnad eller förtroligt småprat genom årtionden. Närvaron, kroppskontakten, samlivet men även ensamheten – det mest privata….. allt förändras i ett nu.

Hundratals främlingar – kvinnor och män av varierande ålder och ursprung kommer att passera lägenhet, toalett och privata skrymslen dag som natt – till livets slut.

Det kan gälla din egen eller någon annans mamma, pappa, mormor eller morfar, fru eller man, syskon, älskade, älskare eller kamrat. Människor som i högsta grad ännu är levande och har samma grundläggande behov som du och jag. Som behöver mat och dryck, skydd, värme och trygghet.

Bakom det kanske skröpliga och tysta skalet döljer sej en ocean av minnen, talanger, erfarenheter, sorger, kärleksminnen och kompetens. Vi har inte en susning.

Varje enskild individ rymmer sin egen värld – en egen mix av livets ingredienser och när människan själv inte längre orkar eller förmår att kommunicera sina gränser, sina önskningar behov eller känslor vad händer då? Vem förstår att tolka och uppfylla hennes behov och önskningar?

Gör du?

Det är just precis här i detta möte som jag menar att vi måste tänka till. Du och jag – vilken maktposition vi än besitter. Ja, jag säjer maktposition, för jag åsyftar likväl dig beslutsfattare eller doktor som omvårdnadspersonal eller medmänniska. Vi som är friska, har våra intakta liv i behåll, uppbär lön för det dagliga arbete  vi själva valt, och får gå hem efter arbetets slut. Den möjligheten finns inte längre för dem som vi ska hjälpa.

De är utlämnade till vår välvilja, 24h till livets slut.

Oavsett kompetens på papperet, antal år i yrket eller grad av intentioner, måste vi dagligen påminna oss själva om att varje människa är unik och värdig ett indiviuellt bemötande utifrån livssituation. Det är en absolut förutsättning för att kunna göra ett fullgott jobb.

Dina 8 timmar på jobbet kan göra skillnad!

I mitt yrkesliv har jag mött många duktiga, engagerade och kompetenta människor som varit mycket väl lämpade för sitt uppdrag och gjort livets sista tid värdig och rik för de gamla.

Professionella kvinnor och män som förutom att utföra sitt uppdrag korrekt även besuttit en förmåga att läsa mellan raderna – iaktta – tolka – tänka med hjärtat.

Men jag har även mött alltför många trötta och håglösa personer som borde ha bytt jobb för åratal sedan, och faktiskt också sådana som inte alls borde ha arbetat med människor.

Jag vill uppmana till att ständigt föra etiska resonemang sinsemellan, damma av civilkuraget och våga säja ifrån när du ser att någon riskerar att fara illa.

Det är allas vår gemensamma skyldighet att värna om dem som inte längre förmår göra sina röster hörda.

Eller vad säjer du?

Vatten

Av , , 3 kommentarer 51

SKÄRVA AV TUNNASTE IS….

KRISTALLKLAR SOM GLAS,
SJÄLVKLAR SOM ÅRSTIDERS VÄXLINGAR
SÅ HASTIGT FÖRGÄNGLIG
DÅ SOLENS VARMA TUNGA
SMÄLTER DIN EGG
 
VATTNET – DU LIVETS KÄLLA,
SOM VI FÖDS UR
SOM FINNS I OSS OCH RUNT OSS
VÅRT LIVSELIXIR
ALLTING OCH INGENTING
 
DU OMFORMAS STÄNDIGT
AV KYLA OCH VIND
GENOM TID OCH EVIGHET
 
LJUDET DÅ NATTGAMMAL IS  
KROSSAS UNDER MINA FÖTTER
MINNER OM FÖRGÄNGLIGHET
OM TRANSPARENT EVIGHET
 
MINNER OM SKATTEN –
SKATTEN FRAMFÖR ANDRA…
DET RENA
DET VACKRA
DET DYRBARA
SOM VI FÅR TILL SKÄNKS
ATT SLÖSA OCH NJUTA AV

Brytningstiden

Av , , Bli först att kommentera 48

I morse hade vi -6 och igår hann vi med alla tänkbara väder – sol snö vind hagel och stiltje. Hösten kom lite oväntat snabbt och det känns angeläget att göra färdigt ute innan snön kommer. Som alltid fascineras jag av hur detta kristallklara porlande vatten plötsligt tystnar och antar en ny form – glasklar och hård. Längtar efter att bli frisk från en usel förkylning. Jag vill så gärna fotografera brytningstiden mellan höst och vinter, fånga flyttfåglarna och de metalliska färgerna som tar över när de gyllene färgerna fallit och gömt sig i mossans skrymslen. Alla årstider har sin egen tjusning.

I kikaren…

Av , , Bli först att kommentera 62

Hösten är här på allvar och den första frostnatten är avklarad. Storpappa har tydligen  bakdag i himmelrik och har strösslat en massa pudersocker på fjälltoppen. vackert och lite vemodigt. Talgoxen hoovrar utan för fönstret och vill meddela att nu är det minsann hög tid att plocka fram talgbollar fågefrön och annat smaskens. Efter ett par näst intill gnagarfria år har jag nu sett  den första musen på länge svissla förbi. Kanske vi får se våra gamla vänner jordugglorna snart igen.

Havsörnen är i faggorna och har uppenbarligen siktet inställt på kvarvarande små sjöfåglar. Men i vår kikare ser jag bara linssoppa. Så frustrerande!!Åh vad jag skulle önska mig en bra kikare. Vi pratade idag om att investera i en sådan så vi kan följa årstiderna och våra vänner djurens liv och leverne bättre. Vet du något om kikare? Vad är det allra bästa, vad ska man satsa på, eller finns det någon som har tips på var man kan hitta begagnade superkikare eller kanske något militärt överskott. Tacksam för tips:)

Söndagsmorgon i vykortet

Av , , Bli först att kommentera 55

manne

 

Efter några veckor av allvarlig fiskeabstinens ställde jag klockan och begav mig ut med båt och spö tidigt denna sagolikt vackra höstmorgon. Endast Manne  var där ute före mig på den spegelblanka sjön. Ni kan se att höstfärgerna har bleknat och att nästan allt löv fallit till marken i färggranna lapptäcken. Luften är hög och klar. Det känns nästan som en skolstartsmorgon i barndomens Vindelgransele. I båten glittrade skärvor av tunn is. Den första frostnatten är avklarad, fisken har fått maskfrukost och själv tänker jag nu sluta mina fingrar kring en varm tekopp, titta ut över detta mäktiga landskap och samla kraft inför arbetsdagen. Ha en fin söndag alla trogna läsare!

Jag hade en gång en båt….

Av , , Bli först att kommentera 48

Avrundar en lång och händelserik dag här i vykortet som avslutades med en mysig samling av Sandvikenvänner i kåtan.  Nu har vi sagt godnatt  så våra gäster som bor närmast kåtan skulle få lugn och ro. R är still going, vilket är ett smärre mirakel eftersom han bara sovit ett par timmar i natt som gick. Det häftiga regnandet fick sjön att flöda och igår natt när vi skulle till att gå i säng såg R att en av båtarna hade drivit iväg. Kl 01 begav han sig ut med pannlampa i en annan båt för att försöka hitta båten som han skulle skjutsa jägare över sjön med i morse. Kl 03 kom han hem – utan båt, ställde väckarklockan på 05.30 och började dagen med fortsatt båtjakt. Kl 08.30 var han hemma med båten på släp. Efter en intensiv dag i butiken fick vi trevligt sällskap till middagsbordet av Anna-Lena och Manne från Umeå. Nu är vi nöjda trötta och ganska milda i själ och hjärta. Gonatt från vykortet för denna gång!

Omsluten

Av , , Bli först att kommentera 55

swampDet här är en av mina allra finaste bilder. Jag har använt den ett par gånger tidigare i olika sammanhang här på bloggen. Den lilla sköra svampen har valt en skyddad näringsrik plats att växa på. Skyddad för stormen. Idag är det dags att plocka fram den igen med en hälsning till just dig som behöver det: Du är omsluten, innesluten och älskad. Vad än livet bär med sig. Glöm aldrig det.

 

 

Tangenser och profeter

Av , , 4 kommentarer 47

Hösten är hemmets tid – så har jag känt i alla tider. Man (jag) blir sugen på att fräscha upp, förnya och göra det allmänt mysigt.  R och jag har ganska (för att inte säja diametralt) skilda  uppfattningar om  mycket här i världen. Bland annat om detta. Där jag vill ha saker på ett visst ställe – för ordningens och trevnadens skull – vill han ha allting ständigt och praktiskt till hands – helst liggande just på den plätt där han senast lade den ifrån sig. Den plätten tenderar ofta att vara matbordet i kök eller vardagsrum. Så har vi fördelat hemmets sysslor. Han drar fram, och jag plockar bort både hans och mina saker. Ofta får jag ägna en ansenlig del av dagen åt att leta hans ”förlorade” ägodelar. Min barnsliga pedagogik om att alla saker behöver en egen plats – ett eget hem, går inte hem…och så går dagarna ifrån vår tid. (Jag har förstått att detta är en vanlig fördelning i de bästa av hem)

Det allra senaste i heminredningstrender ovan polcirkeln just nu – är att toppa ”mysfaktorn” med ett avancerat men mycket anskrämligt laserinstrument – ett avvägningsinstrument. Det flyttade in hos oss igårkväll. Ett vederstyggligt åbäke på tre ben (naturligtvis placerat mitt i finrummet) som för stunden upplystes av mysljus och tillika röda prickar som fick mig att ängsligt spana efter lasermannen i fönstren. Detta fick den nyblivne pensionären att tindra som en julgran och sades vara lösningen på många av hans problem.

Temat vid förmiddagskaffet idag fortsatte lite på samma tema. Hur beräknar man olika saker, såsom lutningar lyftkraft och annat kryptiskt? IngenjöRen noterade att jag snabbt blev ”blondare” än vanligt när han skissade avancerade beräkningsformler på baksidan av ett kuvert efter att jag i ett oförsiktigt ögonblick ställt en kontrollfråga. Han hävdade att de minsann fick lära sig detta tidigt i skolan – i Glommersträsk på medeltiden. Jag kontrar genast med Jesaja:6 som jag som ”belöning” fick högläsa för klassen i tvåan – en gång när jag blev först klar med en teckningsuppgift och som jag sedan dess kan som ett rinnande vatten. Skilda världar måhända…. Jag har inga som helst minnen av trigonometriska funktioner såsom cosinus eller  tangens men har troligen lärt mig det någongång. (Sannolikt tecknade jag avancerade karikatyrer av läraren i marginalen under genomgången)  Pi har jag ett traumatiskt minne av, men kommer faktiskt ihåg talet 3,14, även om jag tycker att Pi är liksom mer vore ett gulligt namn på ett könsneutralt husdjur.

Ni förstår att jag skojar va? Men sanningen att säja så tycker jag det är olickligt praktiskt att vara bra på så olika saker som vi två är. Desssutom är ju familjen kompletterad med en ungdomlig själ – Leo, som tillför både energi, hormoner och motion till oss. Perfekt!

Soppminnen

Av , , Bli först att kommentera 37

Det är höst i detta mitt barndomsminne. Slakten är klar och spisen går het på alla fyra plattorna – i dagarna tre. Förutom pölsan – den lena och underbara, puttrar på storplattan intill den gigantiska kitteln med mustig köttsoppa. Däri trängs märgbenen och klimpen tillsammans med rovor, morötter, mangold, lök och mandelpotatis från trädgårdslandet bakom garaget. På ytan dansar de blanka flottringarna i olika storlekar. Jag får äran att skumma buljongen.

Min lilla högerarm är trött efter köttkvarnsvevningen /stoppandet i assistentkvarnen. Ur de små hålen kryllar meter efter meter av röd lysande fin färs, ibland lite spräcklig av fett och när det kör ihop sig stoppar man i en husmans för att rensa rören. Köttstycken läggs i påsar för infrysning. Jag ser min syster Sonias vackra handstil på ett köttpaket märkt ”Farfars fransyska” och hör våra muntra skratt när vi inser det tvetydiga i formuleringen.

Man tänker knappt längre på att köttet nyss var en levande oxe i ladugården eller en älg i skogens bryn. Lantlivets naturliga cykel är sådan till sin natur. Höstannan är en sensuell historia. Känslan av den lena lite slippriga och mjuka levern som skall paketeras, eller att stoppa ned båda händerna i den mörkröda ljumma rödbetsgrytan och skala betorna med händerna. Riktigt gishigt och härligt.

Runt bordet samlas hela familjen. Vi är många. Farfar och farmor är med. Mamma är på benen mest hela tiden – ständigt serverande. Hon har sitt vitröda förkläde med svarta ränder och en liten rundad volangkant runt. Hennes midjelånga svarta hår sitter som vanligt i en flätad knut i nacken. Det ångar från spisen och luktar gemenskap.

Då upplevde jag henne som ganska gammal. Jag inser nu att hon bör ha varit ca 45 år vid tiden för detta minne. Min lilla starka mamma. Ingen diskmaskin och alla dessa hungriga munnar att mätta, och med svärmor och svärfar i huset bredvid att serva. Vad duktig du var som orkade, fast jag vet att du hade inte något val – det var bara att ro båten iland.

Jag minns ljudet av de knackande märgbenen mot vår barndoms porslin. Känslan av att fiskande stoppa in den opropertionerligt stora bordskniven i benet och triumfen i nappet – när märgen dansade ut på tallriken. Klimpen den ljuva och spänstiga. Knäckebröd med smör, hemmjölk och så de slurpande ljuden när alla gick in för ätandet med liv och lust. Gemenskapen, tryggheten och värmen i min barndomskök.  Det tillfredsställande resultatet av det gemensamma arbetet med höstslakten. Och bakom allt – pappa, och lilla mor Marianne.

Min egen köttsoppa kan aldrig toppa denna, men med minnenas kryddburk till hands kan man nog till och med koka en god soppa på en näve spik och en smula kärlek.

Universal plånboksinlägg

Av , , 4 kommentarer 48
unni

                                           Oumbärlig uppslagsbok för envar.

Så står det i den bruna lilla tunna tummade bok som jag hittade hos mamma. Faster Ebba – min farfars syster – Lyckselestintan allmänt kallad, hade haft den i sin ägo. Hon var lärarinna, original och dynamisk kvinna på sin tid. En stor personlighet som jag gärna hade velat träffa nu. När jag bläddrar i det lilla tummade häftet hittar jag mer kunskap än vad som någonsin kommer att rymmas i mitt lilla (ganska stora) huvud.
Följande rubriker finns alltså i ett plånboksinlägg över det mest nödvändiga att veta år 1921.

Innehåll:

Flaggkarta

Landskapsvapen

Stadsvapen

Internationella signalflaggor

Sjömärken

Ångbåtssignaler

Meterologiska tecken

Matematiska tecken

Utdrag ur styrnings och seglingsregler

Några sjötermer

Den nutida sjökrigsmaterielen

Järnvägs-underrättelser

Telegraf-underrättelser

Post-underrättelser

Trafikregler

Fotbollsspelets regler

Igenkänningstecken för automobiler

Tio hälsovårdsregler

Parad och Salut-dagar

Nationella högtidsdagar

Folksånger

Musikaliska konstord

Märkliga årtal

Fakta om Nobelstiftelsen

Dygnets timmar

Solen, Månen och himlakropparna

Tyska skrivalfabetet

Telegrafalfabetet – Morse

Romerska siffror

Arabiska siffror

Stenografialfabetet

Stenografi

Hebreiska alfabetet

Grekiska alfabetet

Germanska runraden

Ryska alfabetet

Nordiska runraden

Brailles alfabet för blinda

De dövstummas handalfabet

Mått och vikt

Stycktalsräkning

Distansmått

Mått i Danmark, England och Ryssland

Guld och silverstämplarna

All världens mynt

Tillåten belastning med 5-faldig säkerhet för:

Hamplina

Stålwire

Kätting.

Några ämnens specifika vikter

Köldblandningar

Isens bärkraft

Termometrarna

Kokpunkter

Smältpunkter

Hastighetstabell

Optisk ljusstyrka hos olika ljuskällor

De viktigaste enkla ämnenas kemiska tecken, atomvikt,

 – upptäckare och upptäcktsår

De elektriska enheterna

Olika slags hästkrafter

De europeiska järnvägarnas spårvidder

Några av våra vanligaste villebråds spår

Jakt-tabell

Fiske-tabell

Olika länders/huvudstäders innevånareantal

Innevånareantalet i Sveriges städer (1921 Umeå 6976)

Jordens största städer

Världsdelar och världshav

Några av de högsta bergstopparna

Några av jordens största öar

Jordens längsta floder

Några av jordens största insjöar

Mitt bibliotek – plats för egna anteckningar om köpta/lästa/ lånade/utlånade böcker

Dagar som särskilt skola ihågkommas under året

Adresser att ihågkomma

Svenska regenters namnteckningar och valspråk från Gustaf 1 till nuvarande tid (1921)

Kalender för 1000 år 1500 -2500

Semaforering

De olika byggnadsstilarna

Gradbeteckningar för armén

Svenska utmärkelsetecken

Beteckningar för marinen

Sveriges förnämsta ätliga svampar

Namn och adress

Nr å min velociped

Nr å mina handskar

Nr å mina kragar

Nr å mina galoscher

Nr å min rakkopp

Nr å mina glasögon

Nr å mina lottsedlar

Vikttabell

Länsbokstäver