Och inget blir som förr

Ett långt rikt liv är till ända. 95 år fick min fina mamma leva innan hon lämnade jordelivet. Rik främst på andra saker än de materiella lämnade denna lilla kvinna ett stort avtryck i våra hjärtan och liv. Hon var omgiven av oss barn med respektive, många barnbarn och barnbarnsbarn, systrar, goda vänner grannar och släktingar då vi farväl i Björksele kyrka den vackraste sommardagen. En dag fylld av vemod och saknad, men mest av glädje och tacksamhet för vad hon fått betyda för oss. Den vita kistan prydd med blommor i blått och rosa bars av 6 av barnbarnen. Både tjejer och killar.

Sångerna steg mot den vackra kyrkans tak och mot himlen. De sånger som mamma önskat till sin begravning och vi sjöng till henne – stora och små – i olika konstellationer. Vi åkte i kortege till holmen i Vindelgransele bakom den vita amazon som mamma och pappa haft men som nu min bror kör. En fin lång dag med minnen skratt och rörda hjärtan fick vi vara tillsammans kring hennes minne.

Trots att vi fick ha henne länge hos oss så förstår jag att det för alltid kommer att finnas ett tomrum efter henne i mitt hjärta. Hon känns närvarande i mina tankar och tårar. Kära mamma. Tack för allt!