Black Fredag hela helgen….Inkorgen är nedlusad med tvivelaktiga erbjudanden. Ja detta är sannerligen en mörk dag för mänskligheten. Man kan fort bli black eller pank, eller till och med skuldsatt om man inte passar sig. Som om inte förjulstiden innebär tillräckligt med utgifter ändå för många utan att dessutom hetsas till impulsköp. Speciellt för de som lever i frestelsernas omedelbara närhet i människobyn.

Själv ska jag unna mig något alldeles gratis – en morgon på isen. Att få stå där och möta gryningen är välsignat. Långt från hägrande extrapriser. Plånboken ligger i tryggt förvar i paltslungan hemmavid och lite fönstershopping på håll – att se adventsljusen lysa i våra egna fönster ger mig en tillräcklig känsla av nöjdhet. Allt jag vill ha har jag redan fått.

Men nog är jag väl ”nalta eljest” antagligen. Som nuförtiden får en släng av ångest vid blotta tanken på att stolpa omkring i klackeskor i nån hypnotiserande galleria med famnen full av kassar och trängas.

Lutar huvudet bakåt så långt artrosen tillåter, tittar rakt upp i stjärnhimlen och den svindlande oändligheten tills hjärnan bubblar som champagne. Känner kylan nypa i kinderna, tystnaden böljar i mjuka vågor och försanningen om jag inte känner ett aldrig så litet darr i spöspetsen. Rikedom.

Varje dag har vi besök av dessa finingar. Det gäller att ha rätt sortens godsaker att bjuda dem på.

Trots den påtagliga tystnaden och det karga här i fjällvärlden så vimlar det av liv. Bevingade och fyrbenta gästar oss och visar upp sina vackra former och färger. Mest fåglar förstås. Men även Mickel räv gör sig ärenden till vår altan och en och annan älg passerar. Kameran går varm och det är alltid lika speciellt att få närkontakt med naturens levande skapelser.

Häromdagen såg vi två tjädertuppar fyra järpar en flock ripor och många av de vandringsälgar som beger sig ner från högre terräng denna årstid. Ögat njuter. Delar med mig av fågelbilder senare idag.