Kategori: Djur och natur

Kattnostalgi – Till minne av Tudor

Av , , 2 kommentarer 12

Kestin Wännmans söta kattbilder väcker trots min allergi minnen och saknad efter att ha en katt.

Vår hädangångne  kattkille Tudor  försökte på alla sätt att nästla sig in i husses hjärta genom att sitta insmilande parkerad på traktorsitsen när husse kom från jobbet. Den svårflörtade och förhärdade norrbottningen föll dock inte ofta till föga.

Någon enstaka gång ertappade jag honom med att säga något  vänligt på kattspråk, men med en gemen underton som fick Tudor att nervöst flacka med blicken typ: Kattskrälle! eller Ska husse ta fram storbössan?

Jag förstå att han rymde för att aldrig återvända mer. Inte ens hans försök att ligga platt och agera dörrmatta föll i god jord hos husse. Frid över hans minne.

 

 

Laxfiske i Umeälven

Av , , Bli först att kommentera 7

 

En höstpromenad vid älven för 2 år sedan… då Sandra ännu inte hade en bebismage som hindrade jättegrytskrypning.

Laxfisket är en svår nöt att knäcka, även om man hört ryktats att det gått upp mycket lax i Vindelälven denna sommar. Snart borde  rimligen havsöringen vara på gång igen, Ett säkert tecken brukar vara när det står en massa bilar parkerade vid brofästet här i Sörfors. Hade funderingar på lite fiske idag, men känner mig lite småförkyld så det får vänta  och dessutom vid närmare eftertanke så har min spötopp havererat. Det blir till att gulla lite med grabbarna på sportfiskeaffären.

Kråkkonvent

Av , , 4 kommentarer 16

Passerade Brännland nyss. Där på lägdan satt ett stort gäng kråkor ca 30 stycken vanliga grå. Om jag inte minns helt fel från skoltiden så är Kråkan en stannfågel och borde inte vara på väg någonstans alls, och mig veterligt är vi ännu i mitten av augusti, träd och blad är ännu gröna och hösten har inte ens riktigt gjort sin entré.

Jag börjar förstås grunna över orsaken till detta konvent – denna ansamling av kråkor. Varför samlas de, i vilket syfte och vem är "sammankallande"?  Hur går kommunikationen till?

Ja ja…jag begriper att budskapet löd "kra kra" möjligen med någon liten dialektal variation, men vem kunde ana att det kunde tolkas: Kom till den och den lägdan i Brännland kl 16.55 på onsdag.

Ska det bli gruppresa av? Fanns där något extra smaskens att kalasa på? Är det slagfält på gång? Underhållning?

Förhoppningsvis finns det bland mina läsare någon hemlig ornitolog som kan bringa ljus över denna tunga fråga. Tacksam för tips.

En Storskollesnäll borte störresortn.

Av , , Bli först att kommentera 7

Bildbevis saknas tyvärr och stavningen  är måhända inkorrekt, men icke desto mindre fick jag idag det färggranna nöjet att beskåda 3 Storskollesnäll – ar på ett och samma ställe. (Hur skriver man egentligen här???) 

Det handlade alltså om en stor vanlig trollslända och två mindre knallblå metallic av sportmodell som obrydda om min ingående granskning helt ogenerat kopulerade i en yster schottis.

Ja inte alla 3 utan de två blå. Nån måtta får det vara!

Hannen var mer blå än honan som var mer grå till färgen och hade en maffigare stjärt som hon placerade i ett "gynsamt" och lämpligt läge för "ändamålet". (Låter det bekant?? Hanens buklandning och en kullebytta senare tumlade båda i en svindlande flykt innan proceduren upprepades på nästa blomma.

Förundrat iakttog jag denna parningsritual och vart nalta huvuvill när jag försökte koncentrera mig på den svindlande kärleken.

Alla sätt är bra utom de dåliga – som igelkotten sa när han vänslades med rotborsten

Tänk att Blommorna – Bina Storskollesnällarna och Människorna – alla drivs vi av samma drift.

Benämningen Storskollesnäll eller Storskallesnäll är alltså Norrbottniska för Trollslända . Det har jag fått lära mig – först av en norrbottning, och sedan av en annan:)

Djuriska tankar

Av , , 2 kommentarer 9

När det gäller husdjur är vi sannerligen på olika spår.

Jag är till födsel och ohejdad vana kattmänniska medans R mera är hundmänniska. Jag har försökt konvertera denne man ett antal gånger och försökt övertyga honom om kissekatters förträfflighet/gosighet/klokhet men det har varit stört omöjligt att rubba denne förhärdade norrbottnings inställning till katter i allmänhet och till Tudor och Lilla Gull i synnerhet.

Båda är nu historia. Tudor försvann eftersom hans tattarblod bar honom ut i världen för att aldrig mer återfinnas. Lilla Gull är i katthimlen då jag inte tålde henne utan blev hemskt allergisk.

Alex och jag inser med sorg i hjärtat att det inte kan bli tal om fler katter. R är mycket nöjd med den vetskapen och bryr sig inte om våra fuktiga och trånande hundögon

Till och med när jag bad R posera med den nya demenskatten slog han bakut och gjorde ett fingerat utfall mot den oskyldiga mjukiskatten. I brist på annat får jag väl smyggosa lite med den på jobbet ända tills vi hittar ett hem hos någon som behöver en varm lurvig vän att ha i knäet, gosa med och klia lite bakom öronen när livet känns vilset och ledsamt.

Under avdelningen KATTegorier hittar du rubriken "Kåserier". Där kan du snart läsa fler dråpliga berättelser om katt/hundlivet vi haft tillsammans.

Nya Influenser…

Av , , 1 kommentar 13

ad Vilken slump att det just idag är en artikel i VK om fjällfloran och om olika medicinalväxter. Haspelrullen, en av mina läsare och trogna kommentatorer har visat sig vara kunnig på området och jag råkar ligga på några bilder av ännu oidentifierade  exempel ur vår fjällflora.Jag är tacksam för hjälp att identifiera dem och vill gärna också ha tips på huskurer från växtriket om ni har några sådana på lager. Vär detta för sort månne?