Kategori: Födelsedag 50, 60, 110

Personlighet av typ C

Av , , 2 kommentarer 12

Från ett av alla "Minns du sången-rallyn" med Hedmans Bredband

Nu ska det handla om hemkokta men förhoppningsvis lättsmälta teorier sprungna ur den Gunnelska hjärnbarken.

Ni har väl läst mitt inlägg om A,B och D -personligheter? Och NEJ det är inte de som står på körkortet.

Nu ska jag inviga er läsare i min alldeles egna teori om C-personligheter.

Jag visste inte ens att jag själv var en sådan förrän nyligen vid vår 110-årsfest, när det skulle till att has ett av de sedvanliga dragspelsrally på Dag 2. När vi kommer samman, syskon och barn blir det alltid sång och musik. Nostaligilåtar.

Ni som känner mig vet att jag är rätt duktig pianist, och att jag hanterar även en del andra instrument med varierande framgång. Mina första minnen från musiklivet är nog redan från 5-årsåldern då jag började intressera mig för piano och tramporgel som ju fanns hemma i min omgivning.

Mina storasyskon trakterade flera instrument och även i kapellet i den lilla frikyrkoförsamlingen matades min nyfikna hjärna med melodiösa och lättillgängliga melodislingor. Det sjöngs och spelades mest hela tiden, borta som hemma.

Pappa Alvar spelade mandolin och fiol. Han märkte tidigt att jag var musikalisk och uppmuntrade mig att lära mig spela piano och orgel först.

Segertoner – vår tjocka sångbok - var ett lämpligt träningsobjekt att lära sig från pärm till pärm enligt pappa. Noter. Han pratade om noter.

Redan vid första försöket fick jag instinktiva och seglivade antipatier mot de svarta prickarna, strecken och krumelurerna. För att inte tala om förtecknen. Jag hatade förtecken.Speciellt som jag snabbt utvecklade ett bra gehör och musiköra. Jag behövde bara höra en sång en eller två gånger så kunde jag spela den – utan noter.

Frosten Betog Esters Aster Dess Gestalt eller Gå Du Axel Efter Håkans Fiskar var ramsor om förtecknen som man skulle lära sig som ett rinnande vatten.

Min pedagogiske far var nära att knyta fast mig på pianostolen för att "uppmuntra" mig till resultat i notspelandet.

Här någonstans påbörjades kampen. Maktkampen. Om du frågar R så har han ett hum om måttet av den envishet/tjurskallighet som jag ärvt från fädernet.

Jag var jätteduktig på att spela i C-dur, så småningom i G-dur, F-dur och slutligen i D-dur. Dessa tonarter har 0-2 förtecken. I Segertoner fanns bra sånger men med många förtecken som för mig framstod som omöjliga att spela efter noter. De gick utmärkt att spela på gehör, men då i någon av ovan nämnda tonarter. Ingen märkte mitt fejk.

När jag vid 11 års ålder blev organist i församlingen så knäckte jag Segertoner från pärm till pärm – alla 600 sångerna utan bekymmer. Jag spelade ruskigt bra, la in snygga extra ackord och vändningar som fick församlingen att sjunga starkare och mer hängivet än någonsin förut.

Ibland kunde farbror Hjalmar dock se lite bekymrad ut när sångerna gick lite väl högt eller lågt beroende på vilken tonart jag valt.

Känslan av frihet och makt över klaffarna, reglagen och tramporna i kapellets gamla nötta tramporgel var underbar.

Min lilla hemlighet var – att jag endast en gång tragglat mig igenom sångboken med notspel. sedan kastade jag loss och spelade efter noter – utan noter. Min lilla bluff genomskådades inte av pappa utan han var nöjd och stolt med mina framsteg.

Du får ett "sorry" postumt här av mig käre far!

Till dags dato kvarstår faktum. Jag fixar fortfarande bara att spela i tonarterna C,D F och G, men jag spelar dem bra.

Än idag kan inte min hjärna förstå sig på de svarta och vita tangentera i övriga tonarter. Jag blir en pianoanalfabet., får kortslutning i paritet med den jag känner för motorvärmarklockan….. Konstigt men sant.

Nu har jag köpt mig en dyr fin synt där jag kan välja vilken tonart jag vill, men ändå fortsätta att spela i C. Wunderbar!

När jag i somras mötte dragspelaren Denis (vi skulle ha en jam-session på festens dag 2) så får jag höra en underbar kommentar. Jo, han ville spela, men bara om låtarna gick i C. Han var en hejare på gehörsspel, men hade samma antipatier mot de svarta tangenterna som värdinnan.

Två C-personligheter på samma kalas. Underbart att få känna samhörighet med någon fler som är funtad på samma sätt som mig.

 

2 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

I väntan på ljusblå brev

Av , , 2 kommentarer 14

Sommaren 1970 när jag med bultande hjärta promenerade på mitt dagliga posthämtningsstråt och väntade på ljusblå brev poststämplade i Vännäs, med likaså ljusblå brevporton med gammkungen i profil så fanns föremålet för mitt mycket unga hjärtas känslor på 17 mils avstånd och väntade i sin tur på gulrandiga brev (om jag inte minns fel) från mig. Den årliga julklappsbrevposten kom väl till pass.

Till födelsedagen fick jag detta inramade kort av min kompis Elisabeth som genom idogt spaningsarbete råkat komma över denna relik från ungdomsårens ljuva tid. Den stilige och slipsprydde  unge mannen vid min sida hette Torbjörn. Vi var båda 11 år gamla.

Fotografen hette Bertil, och kameran hette troligen Instamatic. Idag hade jag möjlighet att köpa en sprillans ny inplastad och oanvänd dito på loppis i takten av Norrbyn. Jag nöjde mig dock med en bakafjäla, en serveringsbricka, en gammal almanacka och en ny förpackning silfilter.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Spiken i kistan…

Av , , Bli först att kommentera 7

På min födelsedag fick jag till min stora glädje ett stycke spikmatta. Visst läser jag rön om verklig eller placeboeffekt, men nöjer mig med de muntliga berättelser jag hört från de som provat och faktiskt upplevt, avslappning, minskad värk och stelhet i nacke o axlar.

Just nu hade jag verkligen behövt den efter dagar i båt med konstig sittställning, men men, spikmattan ligger hemma i Sörfors och väntar på sin ägarinna.

En av givarna berättade att han hade tänkt ge sin fru en egen spikmatta som han tillverkat själv, men tänkte vara snäll med henne och bara ta en 1!! spik :) Det tyckte jag var vitsigt!

Tårar och kärlek

Av , , Bli först att kommentera 8

R går igenom filmer från vår 110-årsfest. All sång och barnens tal är guld att spara i minnets skattkammare. Tyvärr var ljudinställningarna på filmkameran inte justerade så ljudåtergivningen ger inte alls rättvisa åt de underbara sångerna. The prayer, Gabriellas sång, För kärlekens skull, Fem fingrar, Fairytale och Malena Ernman-låten som Britta gjorde så otroligt bra.

Jag skulle vilja visa er. Få se om vi kan få till någon ljudsnutt som håller ljudmåttet.. Tack än en gång till våra kära barn med respektive som hjälpte oss att göra festen till ett oförglömligt minne. Vi är oändligt tacksamma till er.

I regniga stunder kommer jag att komplettera med lite bilder, tal och spex från festen det får ni faktiskt stå ut med.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Andra bullar i glada vänners lag, moderskärlek och avstånd

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Vädret och sockersuget inbjöd till bullbak samt bakning av en förförisk äppelkaka. Våra vänner från Norsjö gjorde oss sällskap till provsmakningen. Smågnabb och trivsam jargong i vanlig ordning när vi möts. Nu börjar fisketävlingen och det blodiga allvaret vidtar.

Telefonsamtal från eländes eländes lilla dott som ligger på sjukhus i Agia Napa med svininfluensa,dropp och allt, väcker mammahjärtats empati och vips blåser alla professionella sjuksköterskekunskaper sin kos, till förmån för modershjärtats kärlek.

Lilla gumman, om jag bara kunde skulle jag pyssla om dig, berätta små rövarhistorier, stryka dig över håret, badda din svettiga panna och låtsas att du var min lilla sockerstrut igen. 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Jackson på vår födelsedagsfest

Av , , 1 kommentar 1

Här kommer ett litet smakprov på hur det kunde låta om våra barn på festen. Klippet har vi lagt in på youtube. Tänk om vi bara hade haft en riktig ljudupptagning på vårt härliga gäng!!

 

 

1 kommentar
Etiketter: , ,

Smile, when your heart is aching….

Av , , 1 kommentar 0

Säja vad man vill om Michael Jackson, men stor artist har lämnat oss. När nyheten nådde mina öron svindlade plötsligt en kavalkad av minnen för min inre syn: Min dotter Sandras gamla Michael Jackson-låda med parfymen, alla posters och gamla kassettband. Hon var då ca 12 år och som så många andra av oss förtrollades och hänfördes hon när han tog klivet in på den stora arenan. Visst minns ni Thriller, musikvideon som fick oss att häpna och jubla?

Någon gång i slutet av 90-talet, när mitt eget liv började falla isär så minns jag en skiva som ofta spelades hemma. Det var Michael Jacksons version av den gamla Charlie Chaplin-låten Smile. Skriven av en sorgsen clown med glad mask.

På något sätt gjorde jag låten till min egen, och trodde länge att om jag bara visade upp en glad yta så kunde jag hålla alla spöken borta. Nu vet jag att det inte fungerade då, men har idag en variant av den terorin om saken.

Som till exempel nu, under de roliga men även jobbiga förberedelserna inför festen, studenten mm mm, så har jag medvetet ägnat mig åt att tänka konkreta positiva tankar för att inte tröttna. Varje paj, varje bröd och varje köttbit är kryddad med förväntan och glada tankar.

Det har verkligen fungerat, och idag är jag visserligen glad åt att semestern nu börjar, men jag är inte alls så trött som om jag skulle ha halkat ned i suckarnas dal, de dagar när det gick lite tyngre.

Smile! Dessutom blir du mycket vackrare att se på och det smittar garanterat! Try it!

 

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Ett levande maskrosjärn in action

Av , , 1 kommentar 0

R blev buggarsugen mitt i alltihop, när husbandet klämde i med Carlene Carterlåten som han gillar så mycket. Mina ganska vassa klackar stämplade varenda yrvaken maskros i gräsmattan framför scenen. Risk för ras, lårbensbrott eller spiralfraktur förelåg, men vi klarade biffen!

1 kommentar
Etiketter: , ,

SyskonKärlek

Av , , 1 kommentar 0

Mina 5 kära storasyskon sjöng en så fin sång för mej. Min bror Sixten var nog den som så ofta förr hållit i pennan vid författandet.


Halssmycket från Efwa Attling med inskriptionen ”KÄRLEK” kommer alltid att påminna mej om vår fina syskonskara och alla fina minnen vi har tillsammans.

När lillan kom till jorden
det var i juni, ån var stor
Det sades du var vacker
och liknade din mor

Men pappa han sa malligt
att det är säkert ingen risk
för det går säkert över
om hon får vara frisk

Du ofta satt hos farfar
Du lyste upp hans hela dag
Förgyller dan för äldre
det gör du än idag

Till pappas stora glädje
en riktig fiskare du blev
så bra att Harry Forsman
i VK om Dej skrev

Lars-Åke och Claes-Göran
och sen Lars-Erik gånger 2
är några av de grabbar
vi kunde komma på

Visionen att musiken
Dej skulle ta till fjärran land
Du kom ej ens till Norge
Du kom till Härnösand

Tillsammans med din Doktor
Du fyra fina ungar har
I stället för sin morsa
dom runt i världen far

Du fick utav vår herre
talanger, gåvor i kubik
Du tidigt många gladde
med sång och med musik

Vår syster blev en syster
för väldigt många fler än oss
Du ”tankeväcler” många
och för dementa slåss

En dag du satt på nätet
och där så plötsligt blev det napp
i garnet fastna Robert
den fångsten inte slapp

Ni stämde träff på Nybro
i skinnbyxor han stega in
och han var allt du drömt om
och snart så var han din

Han poserade med fisken
en falsk varudeklaration
För det är faktiskt ripor
som är hans livs passion

Dragspelet och pianot
hanterar du så väldigt bra
och basen – alltså Robert
du vet hur man ska ta

Och till vår egen Biggles
som mer än gärna far och flyg
vi redan har dej grattat
Vi ger dig toppbetyg

Till sist vår lillasyster
en kärleksgåva vi Dej ger
vi önska Dej all lycka
och mycket, mycket mer

Tack än en gång till Ann-Mari o Lennart, Eivor o Lasse, Sixten o Anna, Ellen o Lage och Sonia.

1 kommentar
Etiketter: ,

Värsta födelsedagsrapen!!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har ännu en liten känning av tränigsvärk i mina kindmuskler efter alla leenden och skratt den gångna helgen. Detta häftiga gäng från Västerås/Uppsala levererade nedanstående hyllning till jubilaren . Man tackar!

Systrar och bröder kan ni vara tysta
Vi har nå’t att säga snälla ni lyssna.
Livet rullar på och dagarna dom går
Inga garantier för hur många år vi får – hur det går, vad vi får

Vi haft ont i magen för denna stora dagen,
Hur ska vi förmedla vem Gunnel för oss är
Vi vill bara säga att hon för oss är kär – mycket kär, här

Att plita ner en visa som låter snäll
Nej, det är inte riktigt våran grej
För hänga med och inte formen tappa
Vi bestämde oss för att rappa.

Vi har känt dej i 30 bast
Tiden den drar i väg med hast
Ung är du ännu i hjärta o sinn
Man säger att "Beauty comes from within"

På facebook hon surfar, addar och chattar
Är vän med både svennar och blattar
Med många hon chabbar och håller kontakten
Sitter ofta uppe till sent på natten

Varje dag in på VK vi logga
Bara därför Gunnel bruka blogga
Ibland är hon djup och filosoferar
Och ibland om framtiden hon fantiserar
Hon är – typ- en ordkonstnär
Visst håller ni med? Alla ni som är här.

När man blir gammal och minnet sviker
Man kanske bara sitter på en stol och skriker
Till slut man hamnar på institution
Och kan inte njuta av sin pension

Gunnel är schysst, hon för våran talan
Hon rankas högt på sköterske skalan
Hon värnar om vår integritet
Och lyfter frågan och gör den het
Hon sitter gärna och resonerar
Men backar inte undan när nån diskuterar

Att bry sig om gamla är liksom hennes grej
Vi tycker att hon är en helball tjej
Ja hon är full av omsorg till andra
Och ingen av er ska henne klandra
RESPEKT!!

Återhämtning är bra för själen
Hon tar Robert med sig och åker till fjälen
Hon ballar inte ur för att det snöar och är kallt
Hon steker sin röding och kryddar med salt
Om fiskelyckan sviker, det kan kännas tungt
Men då chillar hon i soffan och tar det lugnt

Vi har vi snackat en längre tid
Nu får ni andra gärna ta vid
Vi har sagt det som var viktigt för oss
Och nu kan vi alla släppa loss
Hon är toppen??fatta ni galoppen
Hon är toppen ?.värsta snygga kroppen
Hon är toppen
Hon äger
Hon äger fett!!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,