Underbart sommarnattsfiske tillsammans med ungdomarna. Känner mig lycklig! Kolla in fisken i Alexanders påse;))

För första gången på gud vet när, har jag haft en nästan helledig dag, slagit igen butiken och följt med Åsa och Per med släkt o vänner  samt Marietta o Donna på fjälläventyr. Fiske hela dagen lång, sol, vind och sanlöst vackra vyer - det är livskvalitet om något. Nånting med det här landskapet ger mig känslofnatt och jag hör mig själv  under skoterfärden utstöta små jublande vårskrik som från själens innersta märg, som nästan överröstas av skoterljudet där jag kör. Den ena vyn vackrare än den andra. Silvervita, mäktiga fjälltoppar, dramatiska formationer av ren vit snö gnistrande i solljuset. Äntligen fick jag komma mig ändå upp på  det efterlängtade högfjället och provfiska de mytomspunna fjällsjöar som mina fiskarsystrar Åsa och Marietta lyriskt talat om ända sedan första gången vi möttes. Lätt vidbränd, nöjd och mör sammanfattar jag den här fina dagen i mitt hjärta

En underbar dag för fjällliv och fiske

Per - Hjälten för dagen - isborraren - som också fick dagens första fisk.

Foto : Amanda Björkman

Min trettondag blir en slags thanksgiving. Mätt nöjd och glad summerar jag mitt 2010 ifrån soffhörnet i mitt nya hem.

Tack för barn, barnbarn, mina finaste skatter och juvelerna i livets skattkista. Tack!

Tack för hälsa och krafter, för fred och för frihet. Tack!

Tack för Robert, för kärlek och trygghet, för ett hem, ett skydd när livet stormar. Tack!

Tack för att summan av mitt livs lärdomar, glädjeämnen och sorger gett mig det kurage, den tilltro till min egen kraft som resulterat i modet att bryta upp, byta liv, följa en dröm och ta vara på det snabbt flyende livet. Tack!

Tack för familj och vänner som liksom trygga byggstenar, som livets stöttande och mjuka mashmallows bygger sin trygga ring omkring mig. Ni som gör att jag landar mjukt när storm och ofärdstider kommer. Mitt skyddande nätverk som finns där, fast vi kanske inte har så tät kontakt. Tack!

Tack för mat för dagen, för rent vatten, för kläder och för livets nödvändigheter. Tack!

Tack för humor, för skrattets förlösande kraft, för fria tankar, för skrivandets glädje, för musikens kraft och för böckernas värld. Tack

Tack för naturens läkande kraft, möjligheter och för fiskets oerhörda glädje. Tack!

Tack för att jag får bo och leva där jag kan förverkliga mina drömmar. Tack!

Fiskarvännen Marietta bjöd mig på guidad tur i sin vinterfiskelåda. Där fanns bland annat denna välsignade pirk. Kolla loggan. Man blir glad:)

Just hemkommen från premiärfisketur uppströms den lilla älv som rinner ned i sjön. Den ringlar som genom ett deltalandskap. Hela tiden mot ett panorama av fjäll sol och vatten. Vi kunde köra med båten någon kilometer uppströms innan det blev fors. Hela tiden omgavs vi av fiskevak, och småflickorna fick prova fiskelyckan från båten. Jazmine landade två fina öringar och miste en tredje. Tindra hade ett riktigt fint hugg men den fisken släppte efter ett tag. Själv fick jag inte möjlighet att fiska ikväll, men kommer att ta igen det med råge vid första bästa tillfälle. Nu är vi lite kalla om rumpan och det känns skönt att komma in i stugvärmen. Oj så många fina bilder som tagits denna kväll! Bildbevis kommer.

Efter rökig skräpeldning och en helt misslyckad fisketur med alla optimala förhållanden - utom just fisk - var det skönt att skura upp sig i den härliga vedeldade bastun. Ett samtal från Sandra där hon ändå lät hyfsat pigg gör att det blir skönt att sova. Lille O har nu hämtats av sin pappa och är i Piteå.  Vi hann komma varann riktigt nära in på livet efter några dagar tillsammans i stugan. Mormors  fina kille.....

Vaknade till en spegelblank morgonvy över vattnet där Mittisjön endast tycktes leva i de små rödingvak som duttar upp här och där. Frukost, lite morgonmys och bus med O, och ett telefonsamtal med SoC i Piteå har stått på agendan hittills. S är mycket trött och slut efter alla febertoppar och alla stick så det hörs att nu är det tröttsamt för henne. Vi är hos henne i tanken och hoppas att hon blir frisk snart. Strax bär det iväg till B&B där vi ska få veta lite om Sandviken och fjällgårdens historia. Det ska bli spännande att få höra om de människor som levat och bott där och valt det som sin plats att leva och verka.

Sandra fiskar en liten stund mellan två febertoppar, sin mors dotter ......

När barnen blir sjuka - även om de är 28 år - så känns det i mammahjärtat. Sandras semester fick en tråkig vändning med eskalerande febertoppar nu inne på sjunde dygnet. Sedan hon i förrgårkväll åkte in först till sjukstugan i A-plog för vidare transport till lasarettet i Piteå har jag henne ständigt i tankarna. Ingen behandling hittills har hjälpt och idag blir det röntgen. Jag hoppas att hon snart blir bra och får komma hit till oss igen. Lille O sken som en sol i morse när han fick höra mammas röst i telefonen, men han tycker att det här hotellet hos Mormor o Morbert  inte är så dumt heller.

Vi hoppas på Gauto-önskeväder någon dag

Frukostklubben - det är jag och Lille o det! Vi har nyss stigit upp och mormor har serverat gröt. Vi har det SÅ trevligt. Alla de andra sover djupt i sina sängar. Sandra har feber och mår inte alls bra. Så synd om henne att bli sjuk så här till midsommar just när de anlänt till ett efterlängtat Norrland. D&B sover i en av husvagnarna på mjuka madrasser såhär dagarna innan de beger sig ut på sin tilltänkta fjällvandring. R får en välbehövlig sovmorgon efter den senaste veckans omänskligt hårda kroppsarbete då han och Alex gjort underverk med tomtplaneringen och fått ut allt grus och matjord så att det äntligen börjar bli klart. Vi hoppas förstås på fint väder och bra fiske. Vattenståndet är förvånande lågt och det ska bli spännande att se hur fisket är i år. Glad midsommar till er alla!

Jag vaknade av mig själv kl 05.15 och efter en stunds funderande beslutade jag att smyga mig upp, plocka ihop fiskegrejorna och bege mig  ut på en välbehövlig fisketur. Kl 7 är det tänkt att jag ska sammanstråla med min fiskarkompis Lena.

Som en annan långkalsongsfantom smög jag mig ut i garage och förråd för att hämta mina fiskelådor....Spårlöst försvunna! Efter att ha sökt överallt blev jag så tvungen att väcka  den sovande Tuppen och fråga om han ställt undan dem. Mycket riktigt...han tyckte sig kännas vid det men kom inte på vart han ställt dem. Mitt behjärtansvärda försök att smyga iväg obemärkt gick alltså i stöpen. Dock verkar han trots väckningen någorlunda glad i hågen där han just nu i skrivande stund beger sig ut på sökarstråt. Håll tummarna!! Vad ska jag annars ta mig till?. Har ett ynka dåligt drag som jag fann i en vinterfiskelåda, men det får verkligen bara bli i nödfall jag använder det.

Jag har en intressant vy framför mig där jag sitter. R håller på att lägga silikon mellan kakel och bänkskiva iförd ett par genuina fiberpälskalsoner av den riktigt gamla stammen. Samtidigt klagar han på att det är så varmt här. Själv håller jag som bäst på att återfå blodcirkulation i alla nedkylda extremiteter efter 8 timmars fiske denna  grådassiga dag. Snart kommer Ulf och Inga-Lill hit. Då ska vi kalasa på dagens fångst. Trevligt sällskap och god mat är en oslagbar kombination eller hur?!

Jag trotsar vädrets makter och beger mig ut - rustad till tänderna med olika spön och frestande betesvariationer. Stuggrannen Patrik var nyss förbi och visade läskande bilder på fina rödingfångster från närbelägna fiskevatten. Man blir verkligen taggad! Hoppas rödingen är mindre svårflörtad än R som bara ser olycklig ut när jag förslår en fisketur. Vi gör som vi ofta gör - vi delar på oss. Han borrar en del hål till mig och får sedan återvända hem till för honom mer meningfull sysselsättning än fiske. Som den  gamla ensamvarg jag är så går det bra även om det är lite trist. Den enda risken är väl att jag kommer bort mig i yrvädret.

Vaknar till en mjölkvit och för ögat ogenomtränglig vägg av snörök utanför fönstret. Inte riktigt den syn jag hade hoppats på. Vi hade beställt sol och vindstilla, men det kanske är övermaga att förvänta sig kanonväder för tredje året i rad. Robban hade med sig 25 säckar toppdressing till gräsmattan men det får nog bli en annan gång. Gräsmattan som var bar när vi anlände i natt är nu täckt av ett decimetertjockt snötäcke, och isen som igårkväll låg spegelblank som ett salsgolv är likaså täckt med snö som döljer alla gammhål. Det är bara att börja om.

Det blir att jobba några timmar och avvakta att busvädret lugnar sig något. Storstöveljakten måste bli framgångsrik och maggot inhandlas innan vi kan bege oss ut på rödingjakt. Ingenstans efter resan fanns det maggot att köpa, men det brukar alltid finnas att köpa här på plats.

Nu hemma efter en trevlig fiskekväll med tjejerna.

Regnet hängde i luften men vi klarade oss från de värsta regnilen. Pessimist-Forsberg hade garderat sig med storstövlen skinnbyxen och fleecejackan. Så här i backspegeln var det riktig överkurs.

Lårmusklerna fick sin beskärda del av backvandring så det blir intressant att se min gångstil i morgon.... "Simeuke" - är bondska och ett uttryck för gällivarehäng och säckrumpa. Skulle tro att det kommer att bli något ditåt.

Kina@ fick en gädda och två aborrar på en silverspinnare men för övrigt var det rätt klent med fiskelyckan. Någon fick en aborre och en liten öring. Jag fick en liten öringrackare som var en hårsmån större än den lilla rapala jag använde. Inget fel på självförtroendet hos den firren inte. Det var inte många prickar som rymdes i bredd där.

Trevligt småprat om fiske och äventyr. Rökt renhjärta, en kaffetår och gemytlig samvaro präglade kvällen. En av sommarens sista ljumma kvällar gick mot sitt slut när det började skymma redan vid 21-tiden.

Få se när det kommer ett reportage i pappers-vk endera dagen om denna Fjällornas fiskekväll.

I morgon kväll ska vi ses vi Fjällor för en gemensam fiskekväll i Umeälven vid Baggböle herrgård. Hoppas nu bara vädret står sig. Känner du nån tjej som är fiskeintresserad och gärna vill ha lite gemenskap för fiskesnack och utflykter - tipsa om oss. http://www.fjallorna.se/

Evert Taube slog ett slag för de sista vilda fria älvarna. Som jag skrivit tidigare så har jag Vindelälven i mitt härta av födsel, ohejdad vana och ren skär kärlek. På senare år har jag även fått njuta av ett av Vindelälvens biflöden Laisälven och naturen i Laisdalen.

Med rysning längs ryggraden läser jag om tiden när kampen om Vindelälven pågick. På sidorna 44-48 i detta dokument  http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/vbotten_2_08.pdf      kan du läsa även om Laisdalen, Gauto och Adolfström i ett fint reportage av Gösta Laestander.

Nu har klockan passerat midnatt och Nationalälvens dag är över. Men för oss är varje dag en slags hyllning och en ständig längtan hit till källans ursprung som ger oss så mycket glädje, fiske och rekreation, sommar som vinter.

Tur har jag!! R förbarmar sig, trotsar blåsvädret och skjutsar över mig till baksidan av Gautoforsen. Där är det lä och jag kan riktigt se hur öringen står och vaäntar på mig bakom stenarna. Fiskerapport kommer senare!!

Kvällen är över. Jag tittar yrvaket och rufsigt upp ur soffdjupet när min dotter Sandra ringer. Hon berättar om magen som växer så det knakar och om dagens bilköp. Allt verkar bara bra, och jag känner hur jag längtar efter att få träffa dem.

Långsamt vaknar jag till och inser besviket att kvällen redan är slut och att det aldrig lugnade ned sig med blåsten så att jag kunde ge mig ut med båten för att fiska. Vanligtvis blir det spegelblankt, men denna kväll fortsätter blåsten även fast mörkret nu lagt sig över Gauto.

Tankarna går till Alex och Frej som fjällvandrar upp längs Veijeströmmen lastade med tält, flugspön, spritkök, fiskegrejor och allt möjligt smaskens i sina ryggsäckar. Jag tror att jag ska slå en pling och höra hur om de fått mycket fisk. Det handlar om jättefina fiskevatten. Det är inte utan att man blir lite avis.

Snart bär det iväg igen - till Gautosjö, bara  den ofrivillige golfaren återvänder till brottsplatsen. Alex o Grim har rustat sig för fjällvandring, jag har ca 1kg preliminära demensriktlinjer att plöja och R har väl ett antal projekt att påbörja/fortsätta med/färdigställa.

Fiske, svamp, natur och kanske något överblivet fjällhjortron hägrar.

Idag har vi jobbat med att flytta brädhögar, såga upp till ved och snygga till på gården. Jag fick det stora förtroendet att sköta kapsågen. Lite småfarligt verkade det vara och man fick passa sig för att såga i rostiga spikar etc. Nu finns det plötsligt ett ställe där vi kan sätta rabarber,vinbär eller någon annan trevlig nyttoväxt.

Ofrånkomligt börjar man att gnola lite på Karl Nilsson.

Nu blir det fiske en stund. Håll tummarna!

Det handlar om fiskespön - mitt ultralätta och mitt fina teleskopspö. Älsklingsspön för lättare och för tyngre fiske som följer mig i ur och skur - utifall att....

Jag packar alltid mina fiskegrejor själv. Utom igår. R ropade att han packade in min fiskeväska och eftersom han ställt bort mina fiskegrejor dagen innan så visste jag att han "visste" vart spöna fanns. Han gav intrycket att fiskegrejorna var medpackade och jag packade inne. En bra fördelning.

Efter halva vägen får jag en ond aning och frågar igen. Då visar det sig att han packat ETT spö. Ett FLUGSPÖ. Alexanders spö.

Jag är ingen flugfiskare.

Inget av mina kära spön var alltså medpackade  och vanmakten och katastrofkänslan dansade  polka där en stund i mitt bröst. Du som själv är fiskare förstår vad jag menar...

Det är viktigt att man har de grejor man är van vid och tycker om.

Det är sådana gånger en relation sätts på prov.

R menade att "nog finns det spön i Gauto" och syftade på sin fars reliker från bambueran. Stumma otympliga spön med kärvande gamla rullar, de som jag använt för att köra släplina och långedrag med.

Det var bara att gilla läget och nu försöker jag "hotta upp" en gammal öppen haspel med en tunn flätad lina som jag hade längst ned i fiskeväskan och det minst stumma spöet. Med lite tur kan det ordna sig "nassenär"

Under tiden vakar det hysteriskt i viken. Fisken verkar gå nära land. Håll tummarna!!!!

Daniel fiskar i Vindelälven

Hittar den ena fina bilden efter den andra från den tiden när barnen var små. Här, en alldeles oemotståndlig på Daniel som fiskar i Vindelälven. Men ekvationen går inte ihop!! Det var ju bara typ 10 år sedan och nu är han snart 29! Hur går sånt till?