Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Fjällgårdsinnehavare, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Demenssjuksköterska och Föreläsare
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Sandvikens Fjällgård Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Mina nära och kära: Daniel, Britta Sixten och Vera i Sthlm, Sandra m Christian Oliver och Alice i Göteborg, Isabelle m Jesper o Vilgot i Göteborg. Alexander i Umeå, Roberts son Johan m familj i Ansmark
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare" Förstår mig inte på missunnsamma människor som går in för att förminska andra medvandrare i jordelivet.
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Hemlig dröm: Att kunna få förutsättningar att skriva boken som jag ruvar i mitt hjärta.Den hemliga drömmen är nu uppfylld. Jag har de bästa av förutsättningar, och hoppas nu att tiden inspirationen och orden ska komma mig till mötes.
Skriv gärna till: gunnel_f@hotmail.com
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
Plötsligt stog han/hon där mitt i solskenrummet och bara tittade på oss med sina pigga ögon. Småvesslan bor troligtvis i ladugården och är snabb som rackarn. Idag kom den in till oss och jag försökte fånga hans blixtsnabba manövrar med kameran och få någon skarp bild. Visst är den underbart söt?
Här springer han lätt som en plätt uppför gammväggen.
Kommentarer: 0
Etiketter:
Hermelin
Småvessla
lätt som en plätt
Idag tog jag Alex till hjälp att sätta fast en del lister som ännu låg spridda i huset efter tapetseringen. Det är en ganska härlig och förundrad känsla att ens lillpojke nu är orimligt stor och lång, och lätt som en plätt kan spika och dona med sånt som mamma tycker är svårt och hopplöst. Men faktiskt så visade han tidiga tecken på händighet. Rutigskjortan var på redan här, och storstövlen dom står i garaget. Nu bär det iväg på festival för hans kompisgäng, med sig i lasten ligger hans specialgjorta partyljudanläggning. Med en kram och ett löfte om att köra försiktigt vinkar jag iväg min älskade son. Jag tror bestämt att jag låter precis som min mamma lät, på den tiden det begav sig:)
Starta en blogg!
Logga in
Registrera dig
Kontakt
Gunnel
Inlägg - RSS 2.0
