Välkommen säjer vi till en kär gammal vän som varit osynlig i flera månader. SOLEN. Solen kom idag och det med besked. Kan bara gratulera alla som valt Sandviken till sitt resmål denna helg. Milt, vindstilla och strålande sol. Alla de perfekta ingredienser som behövs för att baka en fulländad fjällhelg. Jägare, skoterfolk och hundspann. Fjällvärlden har något att erbjuda alla. Eller som för mig som jobbar bara får betrakta ljuvligheterna genom fönstret - en sämre arbetsmiljö kan man ha!!

Solen är åter i Sandviken - och det med besked! För första gången detta år ser vi solen ovanför bergskammen. Idag såg det till och med ut som dubbla solar. Kallt har vi - 26 så jag fokuserar på inomhusarbete. Vi har en traktormekaniker på besök. Han jobbar barhänt med Lillvännen. Imponerande hur tåliga inlandspöjkarna är:)

Den gamla skolsången klingar i mina öron när jag ser mig omkring här. Sjön ligger spegelblank, och det kommer att bli ännu en underbart vacker dag.

Oj vad jag flackar och är ambivalent idag. Solen skiner och fåglarna kvittrar. I gräsmattan tittar ett par anorektiska krokusar upp och gluttar yrvaket gula mot vårhimlen. Vill jobba både ute och inne, känner mig splittrad och har tankarna på alla möjliga håll. Ikväll blir det kalasande, men innan dess måste här bli  något mer vettigt gjort.

Ibland tornar det upp sig bekymmer som tenderar att skymma sikten. Det gäller att komma ihåg att solen alltid lyser där bakom kröken.

Under gårkvällen hanns det med en till fisketur där en fin matröding fick följa med hem och hamna i grytan. Det var en sagolikt vacker kväll, men oj vad snabbt solen sjönk ned bakom fjällen och mörkret föll innan jag hann hem. En signal om att "nu är det kvällen". R har satt upp ljuskablar under taknocken runt stugan så den avtecknade sig så fint mot den mörka bakgrunden.

TV-boxen glömde vi hemma. Skönt! R botaniserade på Blocket efter fina "ställen" att bo på, och jag sov så sött i soffhörnet för vidare transport till sängen. Lååång natt.

När jag frågade min kloka syster S häromdagen hur hon tänkte tillbringa sin semester så fick jag ett underbart svar som jag genast lade till i min minnesbank över fyndiga uttryck. Hon tänkte spendera tiden i "den mentala hängmattan"

Jag kände genast vad hon menade och bestämde mig också för att "boa in" min egen mentala hängmatta och försöka låta själen vila och växla ned. Bara stoppa ned alla "måsten" i en låda, låsa och gömma nyckeln ett tag.

Jag tänker träna mig på att vara fri och spontan, kväsa alla petimetertendenser, se om jag kan låta cirklarna rubbas utan att jag börjar producera adrenalin eller handsvett. Helt enkelt - se vad som händer när jag vågar testa ett nytt tankespår.

I den mentala hängmattan ska jag låta tankarna flöda ledigt och fritt, ligga med ryggen mot dammråttorna och lugnt  iaktta molnens flykt på himlavalvet, löven som darrar och susar i träden.

Jag vill känna den sköna solen rodnande hetta genom mina ögonlock. Solen - som smälter mina hjärnspöken likt rinnande vaniljglass

Känna hur spänningar, spända käkmuskler och muskelknutor i kropp och själ mjuknar, till sist ger upp och lämnar plats för stilla frid, lust och jämnmod.

Jag tror att frukten av att medvetet unna sig själv en rensning av den mentala hårddisken emellanåt, att defragmentera röran i livsryggsäcken ger en harmonisk höst, och bäddar för en ny termin av energi och klarsyn.

Prova - du med!