Bilden längst till höger föreställer min biologiska morfar August Nilsson född i Avanäs, Rusele.
Som jag tidigare har berättat har jag här via min blogg fått kontakt med min mammas tremänning Erik Högberg som alltså likaså härstammar från Avanäs. Jag har nu fått en hel del bilder från förra sommarens stora släktträff i Avanäs, där jag själv tyvärr inte var med.
Erik har varit en återkommande kommenterare till mina bloggar under namnet "Haspelrullen" och i somras kom vi av en händelse kom på att vi var släkt. Erik har även gästbloggat här tidigare och nu har jag fått mera stoff kring våra förfäders historia.
Här t ex om vår gemensamma släkting – Eriks morbror och mammas farbror Oskar Israelsson.
Erik skriver:
Det var lite synd att jag inte kunde berätta om min morbror Oskar Israelsson. Det hade passat på släktträffen. Han var duktig med sina händer. Mycket skicklig att timra hus, han målade tavlor, gjorde tråg som han målade avanäsmotiv på mm.
Mamma berättade att den första fiolen byggde han med hjälp av en bild från en katalog. Han blev så skicklig att han två år i rad (början av 50-talet) fick priset som Sveriges bästa fiolbyggare. Jag pratade med en av hans söner som berättade att det enda verktyg han använde var krok-kniven. Helt otroligt – han slog Sveriges övriga fiolbyggarelit med sin kniv – jag tycker han var värd att lyftas fram i ljuset.
En annan berättelse från Erik:
Under mina första somrar bodde Hjalmar och Ester kvar i byn. De drev sitt lilla jordbruk helt utan moderniteter. Många gånger har jag tänkt att som de levde så levde de nog också på 1800-talet. Och som man levde på 1800-talet så levde man nog på 1700-talet. Åtminstone var det nog delvis så.
Det som har förundrat mig mest är hur de hade rutat in dagen och hur disciplinerat de följde sitt invanda mönster.
Efter väckning intogs en enkel frukost sen gick man ut och jobbade i ca 1,5 timme. Därefter gick man in och åt en stadig frukost. Efter ett nytt arbetspass blev det lunch, mer arbete och middag. Jag såg aldrig moster Ester annat än vid spisen. Jo, man följde med henne till sommarladugården och tittade på mjölkningen förstås.
De levde helt rätt näringsmässigt. Ord som näringslära, kostcirkeln och tallriksmodellen hade naturligtvis inte nått dit. Det var generationers erfarenheter som lett fram till deras levnadsstil.
Man levde av vad naturen gav och på sommaren blev det mycket fisk. Jag kommer så väl ihåg Hjalmar då han åt fisk – han kunde äta fisk. Han stoppade in fisken och började tugga. Samtidigt kom fiskbenen ut i den ena mungipan. Han matade in fisk och plockade ben samtidigt. Det kunde jag sitta och titta länge på.
Före dämningen fanns stäm i sjön. De levde i stim och kunde gå helt nära ytan. När någon såg ett stim gick larmet och då blev det fart. Hjalmar släppte vad han hade och tog fram dynamiten. Ut med dynamitgubben i stimmet och sen var det bara att håva in fisken. Det var nåt att komma till stan och berätta, i Avanäs fiskar man med dynamit.
Stämen användes som agn i långrev och då blev det grov abborre. Det var en av de få tillfällen Ester lämnade köket, fisken skulle rensas. Hon var helt suverän att flå abborre. Jag och min svåger brukar flå enligt hennes metod. När vi ska dra av skinnet måste vi ha en tång till hjälp. Hur Ester med slippriga fingrar så lätt drog av skinnet har aldrig jag och Bertil kunnat förstå. Hon måste ha haft ett tumgrepp stadigare än en hovtång.
Gädda fångades mest på våren och då för torkning. Torkad gädda var deras popcorn, chips nötter etc.
Släktträff Avanäs 2008
Senaste kommentarerna