Etikett: demens

Kropp till salu

Av , , 2 kommentarer 38

Kropp med eller utan huvud  till salu, alternativt bytes mot något användbart – typ en säck pellets.  Så länns det tyvärr idag. Gårdagens resa till Skellefteå blev en utdragen historia. Jag lämnade hemmets härd kl 04.45 och var hemma kl 20.00. Föreläsningen gick bra och efterlämnade den fina känslan som det alltid ger att träffa ett gäng entusiaster och vetskapen om att dessa kommer att bidra till att lyfta framtidens äldreomsorg dit de kommer. Resten av dagen ägnade  jag åt att göra endast de allra nödvändigaste ärendena och åt bilkörning. Någon nöjesshopping blev det inte tal om. Under dagen escalerade nämligen förkylningen, frossan kom och huvudet ville sprängas. Kunde för mitt liv inte hålla mig vaken så jag fick stanna och snabbsova ett antal gånger under hemresan. Raka spåret isäng efter att ha packat upp. R och snickarna hade klarat sig bra med det jag förberett i matväg.

Idag blir det sängläge så mycket som möjligt. Eftersom jag ändå är den friskare av oss just nu så gäller det att samla kraft för varuleveransen i eftermiddag. Håll tummarna för att dessa baciller bara är på blixtvisit!

 

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Demensvården

Av , , Bli först att kommentera 39

Håller nu tummarna för att detta går igenom. Något som egentligen borde vara en självklarhet. Man lämnar inte vilsna oroliga fallbenägna människor utan tillsyn. Om det gällde barn så skulle det aldrig ens vara en tanke, men när det gäller äldre så gäller tydligen helt andra regler.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Det handlar om att skapa en känsla.

Av , , 4 kommentarer 25

I morgon jobbar jag min sista dag som demenssjuksköterska i Umeå kommuns äldrevårdsteam. Det har varit en fantastisk tid med mycket kreativitet, många människor, stora utmaningar men även personlig utveckling. Ibland har det varit tufft. Det är aldrig lätt att vara profet i sin egen hemstad, och ibland har det verkligen känts segt och stagnerat i grupper där man inte velat se sin egen roll, vända och vrida på sina egna attityder eller vara beredda att prova nya arbetssätt, men oftast har det varit roligt och inspirerande att se all kunskap och goda viljor som finns. Jag känner mig glad och övertygad om att jag fått vara med och så många frön som ligger och gror och även om vi inte ser ett tydligt resultat idag, så kommer det så småningom att göra skillnad.

Livet och döden finns så oerhört nära varandra i äldreomsorgens vardag. Dagar fyllda av sorg, glädje, med och motgång, meningsfullhet eller tristess rullar förbi, år efter år. De människor som vi ska hjälpa är hänvisade till vår godtycklighet – på livstid. Vi jobbar i deras hem – de bor på vår arbetsplats, en svår förutsättning som kräver att vi aldrig slutar att reflektera och dryfta hur vi ska göra våra insatser på bästa tänkbara sätt. Personal avlöser varandra i skift efter skift, dag efter dag och år efter år, dygnet runt, livet ut. Vi är 300 personer, lågt räknat, som ska passera genom en människa liv, genom det mest privata, från första beviljade insats i Socialtjänsten genom hela demenssjukdomen. Det är  en resa som kan ta många år.

Hur ska vi få veta vad individen har för behov och  önskningar kring den här tiden, och kring livets sista tid? Vi måste ständigt beakta den utsatthet som den lilla människan trots lagar och mål ändå bär. Brukaren blir vinnare eller förlorare i ”det stora personallotteriet” och måltavla för vår attityd, dagsform och inställning till jobbet. Hur känns det att vistas i just din närvaro?

 
De nya nationella demensriktlinjerna som är ett fantastiskt underlag för den goda demensvården, kan egentligen sammanfattas med en enda mening: Det handlar om att skapa en god känsla. Oavsett profession och situation så har du möjlighet att påverka i mötet. Lyckas du förmedla en god och positiv känsla i det som görs så har du lyckats. En god känsla kan fungerar lika bra som medicin, och även om personen glömmer vad som nyss hände, så sitter känslan i kroppen länge – utan biverkningar och kostnader. Viktiga instrument för att kunna göra detta är levnadsberättelsen och det multiprofessionella teamet där även de närstående ingår. De nationella riktlinjerna i demens är tydliga på den punkten. Utan levnadsberättelse är det svårt att ge en personcentrerad omvårdnad.
 
Mitt bidrag till äldreomsorgen och mitt sätt att visa omtanke, öppenhet och medskapande har varit att lyfta just dessa hjärtefrågor, att försöka ”tankeväcka”, vädja till hjärtat, och få medarbetare oavsett profession, att inse och reflektera över hur stor kraft var och en har att påverka hur stunden och dagen blir för en utsatt medmänniska. Hur känns dina händer, vad syns i dina ögon och vad hör man mellan raderna i din röst när du ska hjälpa? Hur använder du dina 8 minuter inne hos Elsa? Angelägna ämnen att reflektera över, och jag önskar att ledare avsätter tid för sina arbetsgrupper att reflektera över dessa frågor. Hur tänker vi som vårdar och hjälper, hur känns det att bo här hos oss? Är våra sinnen öppna nog för att känna in det en medmänniska utan språk förmedlar? Ser vi när någon har ont, ordnar vi ett möte med doktorn eller sjuksköterskan till den här personen som aldrig mer kommer att kunna lyfta luren, hitta numret till vårdcentralen, och än mindre ta sig själv dit?
 
Får dagispersonal ha en dålig dag? Eller doktorn på vårdcentralen just när jag ska dit? Självklart måste man få vara människa, man får ha en dålig dag – men det får inte märkas på jobbet. När vi kliver över tröskeln till en annan människas personliga sfär ska vi vara medvetna och närvarande för att kunna förmedla den goda känslan som bär en utsatt medmänniska genom ännu en dag. Vi är alla tjänare och tjänarinnor med en kraft att kunna påverka och förändra.
 
Efter 15 år som sjuksköterska i Umeå kommuns äldreomsorg, varav 3 som demenssjuksköterska i Umeå kommuns äldrevårdsteam, lämnar jag nu Umeå för att uppfylla en dröm. Vi ska driva Sandvikens Fjällgård belägen ett par mil från norska gränsen efter Silvervägen i Norrbotten. Det känns lite pirrigt att bli sin egen, men jag ser fram emot den här livsstilsförändringen med glädje och tillförsikt. Jag har alltid längtat till fjällen och får nu möjlighet att prova det fullt ut tillsammans med min Robert. Under lugnare säsong kommer jag givetvis att fortsätta jobba med ”Tankeväckaren” och med demensfrågor som jag brinner för.
 
Lycka till med framtidens äldreomsorg och demensvård i Umeå kommun! Till alla ledare vill jag hälsa: Beställ riktlinjeboken från socialstyrelsens hemsida. Den är ett måste och bör finnas på alla expeditioner, fikarum och agendor där brukarperspektiv dryftas.
 
En riktigt härlig sommar och mod att uppfylla även dina drömmar önskar
 
Gunnel Forsberg
Demenssjuksköterska

Nedräkningen har börjat

Av , , 7 kommentarer 27

Det är nu mindre än en månad kvar tills jag arbetar min sista dag som Demenssjuksköterska i Umeå kommuns äldrevårdsteam. Jag har sagt upp mig till direkt efter semestern. Visst går jag med kraft och mod och nyfikenhet in i en spännande och inspirerande framtid som kommer att innehålla mycket nytt att lära, men med mig i min livsryggsäck, nära hjärtat, har jag naturligtvis den här tiden av utveckling, teamarbetet och framtidstro som jag fått förmånen att uppleva med mina kamrater i teamet sedan 2007.

Innerst inne kommer jag alltid att känna mig som (och vara) en demenssjuksköterska och faktiskt även fortsättningsvis använda mig av mina kunskaper genom att ta på mig föreläsnings och utbildningsuppdrag framöver när det passar. Det blir nog svårt att låta bli att debattera och heja på äldreomsorgen även framledes, så jag fortsätter säkert att lobba för de gamlas och svagas sak i bloggform eller annorstädes.

Några av er tycker säkert att jag är galen som gör ett så tvärt kast från en trygg tillvaro och ett jättebra jobb, men som jag brukar säga: Livet går inte i repris, är HÄR och NU och det passar väl ganska bra här att citera ett gammalt ordspråk: Hellre lyss till den sträng som brast , än att aldrig spänna en båge.

Lycka till Aktrisen!

Av , , Bli först att kommentera 44

Idag har det varit invigning av Aktrisen, en del av demenscentrum väst, som ligger på gamla Umedalsområdet. Tyvärr var vi inte inbjudna att få närvara vid invigningen idag, men ser fram emot att flytta vårt kontor dit om ett par veckor. Önskar lycka till till alla som ska jobba inom det viktiga fält som demens är. Som en tanke så kommer just i vår, sprillans nya nationella demensriktlinjer som visar hur vi ska jobba på bästa sätt idag och framöver.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

www.seeumea.se

Av , , Bli först att kommentera 6

Umeås hållbarhetsvecka 21-27/9. Kolla på nätet eller håll utkik efter den lilla folder som finns nästan överallt där du handlar. Ett blandat program av upplevelser, shopping, äta&dricka och något att lyssna till.

Måndag 21/9 kl 18.30 – 20.00  kan man t ex lyssna på "Tankeväckaren" i Ryttmästaren  på stadshusområdet – det gula huset i hörnet Skolgatan/Hovrättsgatan. Lokalen heter Ordersalen. Välkommen du med. Det kostar ingenting.

Nya färger

Av , , Bli först att kommentera 15

Från vardagsrumsfönstret ser plötsligt utsikten annorlunda ut. En asp är rödfärgad och björkar och andra lövverk börjar försiktigt skifta i mättat gulgrönt. Dags att kika i höstgarderoben och se vad som kan komma till pass denna septemberdag.

Lite pirrigt känns det inför dagens göromål. Jenny och jag  ska hålla i utbildning i bemötande kring demenssjukdomar för 1/3 av Skräddarens personalgrupp denna förmiddag. För min del blir det första gången denna termin som jag kör Tankeväckaren och jag känner mig en smula rostig. Senast var det i Hörnefors i juni. Alltid lika roligt att möta personalgrupperna, få vara del av alla intressanta diskussioner kring de fallbeskrivningar vi använder i gruppövningarna.

Ha en bra dag allihopa!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Öppen föreläsning – Tankeväckaren

Av , , 4 kommentarer 11

21/9 kl 18.30 i Ordenssalen på Ryttmästaren, Stadshusområdet är du välkommen att lyssna på Tankeväckaren – min föreläsning om Levnadsberättelsens betydelse i äldreomsorgen och då främst ur ett demensperspektiv.

Den är en av alla de olika aktiviteter som kommer att gå av stapeln under "Hållbarhetsveckan" och är en öppen föreläsning.

Varmt välkommen!

Goda exempel

Av , , 1 kommentar 0

VF är först ut med sin artikelserie om olika bra saker som händer i äldreomsorgen. I gårdagens nummer finns den första som handlar om Äldrevårdsteamet och beskriver det utvecklingsarbete som pågår med utbildning, handledning och stöttning för de som jobbar med och är närstående till de svårast sjuka inom äldreomsorgen. Syftet med min utmaning till tidningarna var att få dem att våga bryta den trista trenden med idel nedslående rapporter, att istället stärka trötta jobbare, inspirera unga att våga söka sig till äldreomsorgen och kanske väcka lust hos fler att bidra som volontär/frivilligarbetare. Håll utkik efter fler artiklar från olika verksamheter. Jag önskar att jag vågade lägga ut en av bilderna här som jag tog idag på våra snygga pedagogiska handledare inom demensområdet , men det är nog bäst att jag frågar brudarna först;)

1 kommentar
Etiketter: , ,

Man lyfter på hatten – för Robertsfors

Av , , 4 kommentarer 0

Vilket arrangemang det blev! Jag syftar på demensdagen i Robertsfors 6/10.
Vi fick nöjet/äran – Jenny och jag från Umeå Kommuns Äldrevårdsteam att delta som föreläsare tillsammans med en läkare och en anhörig. Demenskunskap ur flera viktiga perspektiv. 230!! personer samlades kring detta intressanta och angelägna ämne. Arrangörerna och ortsbor fixade ett trivsamt och förstklassigt arrangemang trots oväntat högt deltagarantal, där dagen flöt friktionsfritt och smidigt. Störst är inte alltid bäst!

4 kommentarer
Etiketter: ,