Ikväll var det med blandade känslor jag klev över tröskeln till detta inferno till hem, där inget är sig likt. Alla rum utom två har eller skall tapetseras och de övriga rummen är avlastningsplatser för möbler, bråte, gott och blandat. Bara jag överlever morgondagen skall här påbörjas operation återställning, ommöblering och fortsatt rensning bland möbler och prylar. Det blev jättefint med de nya tapeterna.

Robban sover i A-jaur inatt, och kommer hem först imorgon. Efter avtalsskrivningen i eftermiddags så blev det för honom en biltur till det lilla fjällparadiset, och jag önskar så innerligt att jag hade kunnat följa med för att få se den vackra vy i verkligheten, som jag dagligen tittar på i den lilla tummade broschyren, men dagens arbete var inbokat sedan länge och gick inte att rubba.

Igår när vi körde från Nesna till Umeå och passerade fjälltrakterna så insöp jag som vanligt den skönhet och tjusning som jag finner i fjällen, vidderna och vattnen. Förmodligen var jag en rackarns järv i ett tidigare liv – en liten kompakt snabbfotad rackare med vassa tänder, eller möjligen en fjällämmel:)

Nu sitter i alla fall krumelurerna där de ska och vi kan börja blicka framåt, damma av lite visioner och småplanera för hösten. Hur vi ska få till det med logistik och annat det blir en riktig utmaning, men just idag gläds jag bara åt stunden. Vi får helt enkelt ta en dag i taget.