Återseendets glädje är i en rang för sig. R var vid hemkomsten ännu snyggare än för tre dagar sedan och kom som alltid glad och stark inklivandes genom ytterdörren mött av en lite extra god torsdagsmiddag och en gammal god vän på besök från Jokkmokkstiden. Nu börjar jag ta olja och orkar inte invänta att herrana pratat klart, utan kliver upp en bit i åldrarna och går till sängs med "Hundraåringen som försvann" Rafflande i sanning!