Hemma – det är stället för mej. Efter en lång arbetsdag och efterföljande hustittartur norrut är vi återbördade till hus och hem. Revbensspjäll på kistbotten, en brasa i kaminen och en lugn och skön kväll framför. Vad mer kan en människa begära?

Mina tankar går – denna regniga kväll – till alla äkta och fingerade uteliggare. Plötsligt hör jag liksom i andanom det uttryck som min mamma ofta använde: Tack gode gud att jag har ett hem, och en säng att sova i. Det är inte utan att jag instämmer.