Den käre R lyfter på ena ögonlocket någonstans från soffdjupet och börjar orera om mattanternas mysko huvudbonader i "Matakuten" på tv4, om varför dessa kvinnfolk alls har små fåniga pappersmössor på trekvart, när det enligt R är så att håret ska vara täckt.

Jag blir mest full i skratt över valet av ämne att reta upp sig på så här på måndagskvällen, och kontrar hest med frågan hur ofta han sett mig laga mat med mössa på? Frestelsen att ge sig in i polemik och munhuggas i ämnet kittlar genast igång en hostattack så  jag biter ihop, tystnar och  ler hult i mjugg åt gubbens svada.

Märkligt att just huvudbonader verkar vara något han går igång på. När han inte putsar på sitt blodtrycksrekord angående regelvidriga mattanter så kan det handla om keps eller mössprydda ungdomars vara eller icke vara, och när det inte handlar om gammaldags hyfs och etikett så handlar det om kvinnoförtryckare, burkor och huvuddukar.

För en gammal f.d pingstvän i exil som lämnat huvudbonadsfrågan lååångt bakom sig så ler jag i mjugg, låter håret svalla fritt och noterar att han inte är riktigt konsekvent  – den gode R.