Etikett: loppis

Vattenståndet i Ratan

Av , , 4 kommentarer 46

Försöker krya på mig själv med hjälp av uppmuntrande tankar. Till exempel på vad jag rent hypotetiskt kulle kunna unna mig vid besöket i civilisationen…..Det skulle faktiskt vara härligt att simma, få lite fotvård eller någon skön behandling. Men med tanke både på täppta bihålor och på vattenståndet i Ratan så är det nog säkrast att jag håller mig på det torra. En loppis skulle onekligen vara kul…kanske ett biobesök, tehörnan och så får jag ju umgås med kära vänner, min älskade son, mamma och fina syskon förstås.

Vilken nostalgi!

Av , , 10 kommentarer 33

På en Loppis ute på landsbygden hittade jag denna obrutna förpackning med silfilter. Vilken nostalgi!Som genom ett trollslag är jag tillbaka i lagårn i Vindelgransele. Jag står på den där golvplankan som vickade lite och ser på när mamma i sin ladugårdsrock och med hilkan över håret står och häller den skummande spenvarma mjölken i den därför avsedda silinsatsen. Den är placerad på den zinkfärgade mjölkkrukan. I botten där så ligger silfiltret som består av ett cirkelrunt tunt vaddskikt.

När all mjölk har passerat filtet sitter Kisse glupskt och slickar sig om munnen i väntan på det porösa mjölkdroppande filtet. I ett par munsbitar så är det slukat. Så här i efterskott kan jag undra hur matsmältningen i kattmagen klarade av denna delikatess, men mig veterligt mådde katterna prima ända till den dag de fick smaka på Gyttorps special bakom gödningskasen.

Sedan följde Kisse lojalt med på den sedvanliga Via Dolorosa mot Mjölkbäcken och försökte oupphörligt trassla in sig mellan fötterna på bäraren av den tunga mjölkkrukan. Det var tider det!

Silfilternostalgi

Av , , 2 kommentarer 27

På en Loppis ute på landsbygden hittade jag denna obrutna förpackning med silfilter. Vilken nostalgi!Som genom ett trollslag är jag tillbaka i lagårn i Vindelgransele.

Jag står i lagårdsporten på den där golvplankan som vickade lite och ser på när mamma i sin ladugårdsrock och med hilkan över håret står och häller den skummande spenvarma mjölken i den därför avsedda silinsatsen. Den är placerad på den zinkfärgade mjölkkrukan. I botten av silen så ligger silfiltret som består av ett cirkelrunt tunt vaddskikt.

När all mjölk har passerat filtet sitter Kisse glupskt på golvet intill och slickar sig om munnen i väntan på det porösa mjölkdroppande filtet. I ett par munsbitar så är det slukat. Så här i efterskott kan jag undra hur matsmältningen i kattmagen klarade av denna delikatess, men mig veterligt mådde katterna prima ända till den dag de fick smaka på Gyttorps special bakom gödningskasen.

Sedan följde Kisse lojalt med på den sedvanliga Via Dolorosa mot Mjölkbäcken och försökte oupphörligt trassla in sig mellan fötterna på bäraren av den tunga mjölkkrukan. Det var tider det.

Om att börja bli mormoriserad

Av , , 3 kommentarer 13

Idag kände jag för andra gången denna sommar en lätt släng av mormorskänsla. Idag på Sörforsloppisen fanns mycket barnsaker, små bäbiskläder och fina leksaker för struntsummor.Jag var hemskt frestad att fynda i en låda där sakerna såg helt nya och oanvända ut, men jag lyckades stå emot. Jag har nämligen bestämt mig för att avvakta till jag vet att allt gått bra sett om det är en pojke eller flicka och fått höra vilken inställning de blivande föräldrarna har till saker och ting.

Däremot faller jag då och då i trance över barnböcker på loppisar. böcker som man läst för sina egna små och legat tätt intill en  flanellgosig nybadad varm barnakropp om kvällarna för länge sedan när man läste gonattsaga. 

Idag hittade jag " Att man kan bli stark" en underbar bok med fina illustrationer. Jag köper då och då gamla barnböcker för att ge till mina barn av de som var fleras favoritböcker.

Att tycka om grönsaker

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag har i många år samlat på grönt glas, gärna gamla sådär lite svagt buteljgröna ting och jag älskar fortfarande den färgen. Idag har jag varit på 2 loppisar och kom hem med en ny grönsak.

Tidigare i sommar har samlingen utökats med ännu en liten grön vas som vår granne P-O gav mej ur sina skattgömmor.

Dagens fynd är av okänd ålder en fyrkantig grön butelj med  mässingdetaljer och som spelar en trudelutt avsedd att ackompanjera ev nubbevisor. Inte världens vackraste , men lite kul. Senare ska ni får se några av de andra fynden här i min  blogg.

Nu dax för lite mat i magen och vätskekontroll.

Jag – en Loppoholic?

Av , , Bli först att kommentera 0

Någonting sätts igång i min hjärna när jag ser annonser eller skyltar om loppmarknad. En pockande sockerdrickskänsla som triggar känslan av två fulla bärkassar för en spottstyver -längtan efter det optimala fyndet.

Prutaren i mej bara väntar på att få köpslå, vrida vända och pokerfejsa mej till de bästa fynden. Jag och andra proffsloppare trängs och går som målsökande robotar efter rader av bord på jätteloppisar runt om istaden.

Utrustad med bra skor, några extra kassar och ett par hundralappar kommer man långt. De enda förberedelser som krävs är att planera rutten, äta en stadig frukost samt köra en sväng med roll-onen, tandtråden och tungskrapan för allmän trevnad.

En loppmarknad kan nämligen erbjuda en intressant, mångkulturell och rätt påträngande presentation av folks hygien, tandstatus, matvanor, alkoholkonsumtion, och frekvens av klädbyten. Inget för kräsmagade alltså….

Ekorrgenen i mej är nedärvd från mödernet som än i dag anno 2008 diskar plastpåsar och sparar använt julklappspapper och snörstumpar. Dock har jag inte riktigt nått den fasen än, men märker att genen gått vidare – iallafall till min äldsta dotter.

Nu är det ju inte på något sätt så att jag rent materiellt har behov av en endaste pinal till utan snarare så att jag själv skulle kunna ha en neverending loppis med eget stoff. Alternativt behöva en tändsticka…

I sanningens namn skulle jag behöva gå igenom och kritiskt granska det mesta jag äger. Motsägelsefullt nog så har jag länge haft en vision om att bara äga det som ryms i en papperskasse liten nog att kunna bära med mej på en pinne bort mot solnedgången.

Jag har en förkärlek för halvgamla saker, som grönt glas, gamla skrin och böcker – och så R förstås som nu uppfyller kriteriet "semiantik".

Mitt senaste bokfynd var ett band i 3 delar för 10 kronor – Kvinnan och hemmet, skrivet någon gång på 40-50-talet. Allt en kvinna kan behöva veta om såväl sin anatomi, psykologi och kvinnoroll som maka mor, kokerska, värdinna och husmor.

Visserligen saknas en viktig för att inte säja "springande punkt" (hi hi – nu fick jag till det!!) i beskrivningen av det kvinnliga fortplantningsorganet, men tack och lov är pricken över i:et med på kartan i den moderna anatomilitteraturen.

Idag lyckades jag dock besöka 2 loppisar och provköra 4 begagnade bilar utan att köpa något, vilket kändes som ett steg i rätt riktning. Det bästa fyndet var dock när jag och R hittade varandra på Livets returmarknad.