Etikett: Nostalgi

Vilken nostalgi!

Av , , 10 kommentarer 33

På en Loppis ute på landsbygden hittade jag denna obrutna förpackning med silfilter. Vilken nostalgi!Som genom ett trollslag är jag tillbaka i lagårn i Vindelgransele. Jag står på den där golvplankan som vickade lite och ser på när mamma i sin ladugårdsrock och med hilkan över håret står och häller den skummande spenvarma mjölken i den därför avsedda silinsatsen. Den är placerad på den zinkfärgade mjölkkrukan. I botten där så ligger silfiltret som består av ett cirkelrunt tunt vaddskikt.

När all mjölk har passerat filtet sitter Kisse glupskt och slickar sig om munnen i väntan på det porösa mjölkdroppande filtet. I ett par munsbitar så är det slukat. Så här i efterskott kan jag undra hur matsmältningen i kattmagen klarade av denna delikatess, men mig veterligt mådde katterna prima ända till den dag de fick smaka på Gyttorps special bakom gödningskasen.

Sedan följde Kisse lojalt med på den sedvanliga Via Dolorosa mot Mjölkbäcken och försökte oupphörligt trassla in sig mellan fötterna på bäraren av den tunga mjölkkrukan. Det var tider det!

Silfilternostalgi

Av , , 2 kommentarer 27

På en Loppis ute på landsbygden hittade jag denna obrutna förpackning med silfilter. Vilken nostalgi!Som genom ett trollslag är jag tillbaka i lagårn i Vindelgransele.

Jag står i lagårdsporten på den där golvplankan som vickade lite och ser på när mamma i sin ladugårdsrock och med hilkan över håret står och häller den skummande spenvarma mjölken i den därför avsedda silinsatsen. Den är placerad på den zinkfärgade mjölkkrukan. I botten av silen så ligger silfiltret som består av ett cirkelrunt tunt vaddskikt.

När all mjölk har passerat filtet sitter Kisse glupskt på golvet intill och slickar sig om munnen i väntan på det porösa mjölkdroppande filtet. I ett par munsbitar så är det slukat. Så här i efterskott kan jag undra hur matsmältningen i kattmagen klarade av denna delikatess, men mig veterligt mådde katterna prima ända till den dag de fick smaka på Gyttorps special bakom gödningskasen.

Sedan följde Kisse lojalt med på den sedvanliga Via Dolorosa mot Mjölkbäcken och försökte oupphörligt trassla in sig mellan fötterna på bäraren av den tunga mjölkkrukan. Det var tider det.

Hönan och Tjädern

Av , , 2 kommentarer 34

Frågade storjägarna Mona och Daniel för någon månad sedan om det gick an att få beställa skogsfågel ifall de skulle få skjuta. Idag levererade de en stor fin tjädertupp och en orrtupp. Vilken skatt, och vilken lycka och rikedom! Jag känner mig helt euforisk. Frågan är bara hur vi ska få plats i frysen för dessa guldklimpar. Jag har bara ätit tjäder en gång i vuxen ålder efter det att pappas sista skjutna tjäder anrättades i den gamla brandgula stekgrytan hemma i mammas kök i Vindelgransele för ca 35 år sedan.

Tjäder, orre och sjöfågel slår an alla fina barndomsminnen och känslor och öppnar känslomässiga dörrar till smak och doftminnen. De spelar upp en minneskavalkad av barndomsmiddagar runt vårt stora köksbord hemma. Medans jag skriver kan jag nästan känna smaken av mandelpotatisen, vinbärsgelén och så den mustiga smaken av såsen gjord på skrovet som brynts efter alla konstens regler. Frågan när vi ska nändas  ( är detta svenska eller bondska?) anrätta dessa skatter kan jag inte svar på ikväll, men det måste bli snart. Jag blir SÅ sugen.

Fjälls angels

Av , , 8 kommentarer 22

Det har tjocknat på och ingen människa med självbevarelsedriften intakt beger sig ut med snöskoter i detta yrväder. Jag tog i förmiddags en kort skotertur ut till grundet och doppade kroken en stund, men var oförberedd på de vassa nålstick till snökorn som blåste in i ögonen. Jag tappade nästan andan i motvinden och återvände snabbt hem till hemmets varma och ljuva härd. Jag får nog frångå  mina tes att det går alldeles utmärkt med gammskoteroverallen och toppiluvan och istället  motsträvigt ikläda mig en del nymodigheter som hjälm och/eller skoterglasögon även om det bjuder mig emot att falla för modetrenderna och märkeshysterin i vinterlandet som verkar ganska utbredd.

Jag minns med varm nostalgi pappas hemsnickrade skoterkälke med säten av plywood och våra omoderna utstyrslar. Det gick alldeles utmärkt även om det skumpade en del på våra irrfärder till närbelägna fiskemetropoler som Hällbäreträsket, Björkfallet och Sultnabbartjänn. Vid något tillfälle tappade pappa min syster E och saknade henne inte förrän hemkomst. Jag minns dessa utflykter med värme och stolthet. Min uppfinningsrika pappa som så gärna ville dela med sig till oss av sina fiskeställen och utflyktsmål.

På förmiddagen var det ganska bra ruljans här, men nu är vägen över gränsen stängd och enbart kolonnkörning gäller. Nästa tur går vid 18-tiden. Det är skönt att vara hemma.

Lucka 15. Solvin, Tedricka och Förväntan

Av , , 4 kommentarer 16

Redan i augusti när blåbären plockades, förbereddes den till synes oskyldiga drycken som skulle komma att sprudla mot våra törstiga gommar om julaftonskvällen.

Att jäsningsprocessen åstadkom en och annan procentsats i de gröna flaskorna, var vi lyckligt ovetande om, och därför hamnade aldrig solvinet i den omfattande syndakatalogen, så vitt jag minns.

Väl rengjorda flaskor med skruvkork ställdes upp på diskbänken. Mamma tog alltid hem och rengjorde de flaskor hon hittade i naturen så vi skulle ha tillräckligt inför saft och syltperioden. Metodiskt blötte vi bort spännande spritetiketter och luktade ibland förfärat i den syndiga flaskan.

Mitt jobb var att med hjälp av tratten pilla ned en kopp blåbär i varje flaska och fylla på med vatten tills den var full. Jag är osäker på sockermängden, men tycker mig minnas att man skulle stoppa i en sockerbit då och då.

Flaskorna stod sedan i fönstret några veckor och man stod där och iakttog lite drömmande de svullna blåbärens resa upp och ned i det blånande vattnet.

Så småningom hamnade flaskorna i matkällaren, där en och annan exploderade, men på julafton, lagom till gottebordet kom det fram en eller två flaskor. Ibland kunde man till och med våga sig på en bågnande fjolårsflaska.

Solvinet serverades i små finglas, och jag kan när jag vill återuppleva den skummiga sprittande känslan av kolsyran mot gommen. Att öppna flaskan var ett spänningsfyllt moment som brukade åtföljas av en hög smäll och många lättnadens suckar.

Tanken att solvinet skulle vara alkoholhaltigt fanns inte på världskartan, men nog tycks jag minnas en liten fnittrande, sprittig känsla i kroppen. Om den orsakades av solvinet eller av det faktum att det var julaftonskväll är oklart, men vinet hade i alla fall sin givna plats på godisbordet hemma hos oss.

Redan till middagen hade en annan favorit – tedrickan serverats, och den var gul sprittande, mycket god och alldeles självklar, ända tills den utkonkurrerades av bordsdrickan som ännu senare åtföljdes av julmusten. Svagdrickan och enbärsdrickan är även de nostalgiska favoriter från barndomen, och jag hoppas att du som läser detta har något recept på dessa fina gamla drycker att lägga in under kommentarer. Här kommer recept på tedricka och enbärsdricka som jag ska prova att göra.

Tedricka

Mängd till 2 st 1½ liters petflaskor:
3 liter Vatten
3 dl Socker
1 msk te lösvikt eller 3 tepåsar
10 russin i varje flaska
1 tsk jäst

Koka upp vattnet.
Låt tepåsarna (eller te i lösvikt) dra i vattnet några minuter & häll i sockret. Tillsätt jästen när vattnet svalnat till ca 37 grader.
Låt jäsa i rumstemperatur i drygt ett dygn.
Lägg russinen i flaskor med skruvkork & häll på tedrickan. Förvaras svalt.
Hållbarhet ca 1 vecka.

Enbärsdricka

5 liter vatten
3 kkp socker
20 gr jäst
1 msk sockerkulör
9 droppar enbärsolja

Röres kallt tills allt smält. Får stå minst ett dygn innan användningen

Om jag blundar och kikar in i minnets vardagsrum en julafton, så ser jag en glad och uppsluppen familj. Det skojas,skrAattas och spelas. I köket hänger några blöta diskhanddukar på tork efter ett det fantastiska julbordet. Det börjar luta mot julklappsutdelning. Men allra först blir det julsånger, julevangelium och några sista rim som ska akutrimmas och fästas på tillhörande klappar. Jag ser också en liten förväntansfull liten flicka som älskar att vara där omgiven av sina storasyskon, föräldrar, moster och morbror, mormor och morfar och så alla dessa spännande paket förstås.

 

OBS! Visst följer du min kalendertävling? Varje dag fram till jul ska du hålla utkik efter en extra versal (stor bokstav) Dessa 24 bokstäver bildar baklänges en strof ur en känd julsång. Läs mer i instruktionerna 30/11

Mögelchock och nostalgi

Av , , Bli först att kommentera 6

Plockade fram lite gamla skolpärmar och en mapp med gamla brev från barn och ungdomstiden. Mappen har ursprungligen stått i en möglig källare i många år vilket satt sina spår i mina gamla brev. Drabbades av en riktig mögelchock och började må så dåligt att jag fick slänga ut mappen och vädra själva breven.

Gamla kärlekar, vänner, brevkompisar, släkt och personer som  man haft kontakt med finns bland avsändarna. Breven väcker känslor av glädje, vemod och nostalgi. Ett och annat namn på personer man glömt, tappat kontakten med eller lagt bakom sig visar på hur tider, människor och känslor förändras. Främlingar blir till vänner, vänner blir till främlingar, man själv förändras och sådant är tydligen livets gång.

 

Snällteve

Av , , 4 kommentarer 15

En klok människa jag känner som jobbar i äldreomsorgen sa en klok sak: Man borde ha en särskild Tv-kanal med "snällteve" som alternativ i äldreomsorgen. Jag föll direkt för denna fräscha idé, som en motvikt till dramatiska nyheter, krig, elände, såpoperor och stressande reklaminslag med mer eller mindre absurda effekter.

Tänk vad fint med en kanal som visar fina, lättsamma och snälla teveprogram med hög igenkänningsfaktor från djur, barn, natur, film, musik och nostalgi. Bara stillsam trivsel och mysig humor. Kanske valbara pausprogram med akvariefiskar eller en sprakande eld. Bildspel med olika teman. Detta kunde vara utmärkta hjälpmedel i dagens demensvård.

Det borde vara föbjudet med såpoperor ,MTV och skräpteve i demensboenden. Använd fjärrkontrollen med urskiljning och ansvar.

 

Raindrops keep falling…..

Av , , Bli först att kommentera 12

Den var en av mina favoritlåtar för länge sedan. Förutom EP-skivor med Norrbottens evangelister, Solstabröderna, Systrarna Fält, Jan Sparring och Teofil Engström som fanns i vårt skivskåp så   fanns ett par klassiska stenkakor och inget mer.

Jag minns sommaren 1973 när mamma fyllde 50 år. Hon fick en snygg vit transistorradio i present. En dag när jag sopade i köket hemma, så hördes för första gången i detta kök  My way med Frank Sinatra. Jag frös som till is, blev stående och bara njöt av musiken.

Musik kan verkligen anknyta till och bevara minnen. Jag kan ännu känna temperaturen i köket just då, vart jag stod i förhållande till radion, vilken tid på dagen det var och att jag var ensam i huset.

Till er alla stackare som ser de dyrbara semesterdagarna regna bort blir detta mitt tips. Passa på att söka reda på och lyssna på din gamla favoritmusik. Gör resor i minnet och du kommer att återuppleva stämningar från förr.

Vilken musik väcker nostalgi för dig?