Rullar ut en mental röd matta för mina trötta tappra pojkar som strax är hemma igen efter en riktigt lång lastbilsdag. Rullar för övrigt ihop allt i mattväg med tanke på en viss ung prins som till nöds använder hallmattan som toa när det är riktigt bråttom. Mörkret har sänkt sig över Sandviken och det blåser ganska mycket. Lite höstlikt är det allt. Nu blir det både välkomstte och enmans-välkomstkommitté. Imorgon bär det av för min del. Premiärflygning från Arvidsjaurs flygplats till Arlanda sedan pussar och mys i Solna hos Sixten och hans föräldrar, tåg till Alvesta för demensföreläsningen Tankeväckaren. Besök hos sprillans färska Alice, storebror Oliver, Sandra o Christian i Göteborg innan jag återvänder hit till vykortet igen.
Etikett: Oliver
Misseruppa och tandagnisslan
Idag har jag överträffat mig själv, tagit tjuren vid hornen och gjort en gammladags hederlig kaffeost och därefter av vasslan kokat misseruppa – alltså hemgjort messmör. Osten blev inte riktigt så gnisslig som jag hoppats men misseruppan smakade precis som jag mindes från barndomen och jag fick även godkänt av min jury: Robba, Sandra och Erik. För övrigt har dagen gått i arbetets tecken, och däremellan har jag försökt hitta små luckor att umgås med Sandra och Oliver innan de lämnar oss imorgon bitti. Kvällen avslutades med en vedeldad bastu och tvålgubben Oliver visade sina konster som den storbadare han är. Vi har fortsatt att glädja oss över vår lille nya familjemedlem Sixten och jag kommer att räkna dagarna tills vi får träffas i verkliga livet. Den lilla filmen med honom har gått varm här av och till under hela dagen. Vårt lilla underverk är fantastiskt fin.
Vind och sned
Här blåser kraftiga vindar och det tjuter i kåken. Själv är jag lite sned och vind efter klackeskoäventyret på sydligare breddgrader och har nu åter intagit det bekväma tjocksocksmodet igen. Laddar inför en arbetsdag i morgon med på det ena och andra på agendan. Mormors killerill, han sover som en nyutsprungen ros tillsammans med sin fina mamma Sandra. Å vad jag njuter av att ha dem här. Imorgon ska vi leka mera tittut, vara starka och jämföra vems tunga som är längst. Mormor kommer inte att kunna vänta ända till ettårsdagen utan har något litet spännande som en viss personlighet ska få imorgon. Nu är det bäst att ta köksgolvet en vända med skurmoppen så det blir rent och fint att leka på imorgon.
Livets guld
Av alla Gunnels Guldfyndigheter så väger förstås de nära och käraste med familjer allra tyngst. Även om Robban förlorat ett antal kilon så är han förstås också en riktig guldklimp i mina ögon. Rik är jag, så rik att hjärtat ibland vill sprängas av kärlek. Idag är en sådan dag. När jag vinkade av Sandra med familj i morse kramades vi extra hårt och länge. Även fast jag känner mig ringrostig på det andliga planet, så viskade jag ändå en hemlig välsignelse i Olivers öra och stoppade en extra skyddsängel i hans livryggsäck. Jag önskar honom kärlek, trygghet, hälsa och välgång, samt att hemresan ska gå bra.
Häromdagen fick jag ett "il" av längtan efter O, och snörvlade lite uppgivet till R, att nästa gång jag får träffa O, så har han säkert fått skägg…..Detta har nu R skrattat gott åt i ett par dagar. "Tjoller"….säjer han:)
Oliver Alvar Jonathan
Idag har mormors älsklingskille fått sitt fullständiga namn efter alla konstens regler vid en underbart fin och stämningsfull ceremoni som han fina mamma Sandra och pappa Christian höll vid anrika Varbergs fästning. Far och morföräldrar av alla tänkbara kalibrer, samt mostrar, fastrar och några andra viktiga personer för lille O var med denna stolta sommardag som vi alla sent skall glömma.
Självaste huvudföremålet för dagen hade sjömanskostym, små mörkblå skor och sitt soligaste humör på. Utanför lyste havet och himlen blå. Solen skymtade bakom molnen och en frisk sommarvind skyndade på vår festklädda lilla skara när vi intog den i blått och vitt pyntade lokalen där ceremonin skulle äga rum.
Föräldrarna Sandra och Christian avgav löften för livet för sin lille son. Faddrarna Andreas och Alexander avgav sina löften om stöd och uppmuntran för framtidens alla soliga och molniga dagar och krönte Olivers lilla fjuniga hjässa med en liten krans från olivträdet. Daniel och Britta sjöng och spelade fina sånger och moster Bella sjöng "Handens fem fingrar" till eget gitarrackompanjemang.
Kan man vara annat än stolt, rörd och tacksam för sin fina skara, för hälsa, sämja och goda framtidsutsikter. Fest vidtog därefter med smörgåstårta, kaffe, tårta och godsaker och vi skålade alla för en ljus framtid för allas vår lille älskling. Vi är tacksamma att vi fick dela denna dag med er. Sandra Christian och Oliver.
Dagens huvudperson festade loss på kall burkgröt medans alla andra frossade i tårta och alla tänkbara läckerheter!!!!
Mormor hjärta Oliver
Nu är jag på plats och har hunnit ut en sväng på Gislaveds gator samt spenderat några kronor från "nylöningen". Det ska bli SÅ mysigt att få rå om mina kära i helgen. Dessutom får jag träffa Bella imorgon. Snacka om morsdagspresent att vara omgiven av dem man älskar.
Dagens meny
Lite svårsmälta ser leksakerna ut men Oliver gör sitt bästa och försöker smaka på allt. Oj vad mormor längtar!
Lilla familjen
Nu har Oliver och mormor lekt mössleken en stund och han har varit på sitt soligaste humör och försöker fånga mormors näsa, men till slut blev han en aning utbränd och måste ta sig en tupplur. Här visar han upp sin fina mamma Sandra och pappa Christian
Lilleman och jag
Vilken mysmorgon! En liten pratstund i soffan med Sandra och Oliver. Han har blivit så stark i benen och ler som en sol fast han tycker att mormor låter helknasig när hon pratar babyspråk. Efter morgontankningen skickade jag i säng mamma Sandra och så satt jag där äntligen med honom i min famn – min lilla grönrandiga mjuka julklapp. Nu dags för tupplur igen och själv tittar jag ut på den vackra blå morgonhimlen och bara njuter av min rikedom.
Barnet i krubban…
Oliver är på väg nu till mormor. Färden går norrut genom vårt avlånga land. Kanske ett besök hos gammelfarmor Eina och faster med familj i Edsbyn hinns med på vägen upp. Hon vill nog gärna ta en titt på sitt första lilla barnbarnsbarn.
Idag börjar julen för mig. I morgon har jag tagit ledigt och hemfärden idag kändes löftesrik och speciell. Jag tog vägen via Baggböle för att få känna stillheten i naturen, se de snötyngda träden och alla fina julehus.
Nu blir det till att bädda rent och välkomnande i alla sängar. Ingen behöver sova i en krubba i ett stall. Vi är friska och goda vänner med varandra. Vi har mat, husrum och allt som tänkas kan i överflöd. Tanken går till hemlösa, ensamma och samhällets olycksbarn vars misär bara känns starkare i kontrast till allt det trygga och juliga i min egen värld.
Senaste kommentarerna