Etikett: snarkning

Scary movie-sängkammarproblematik

Av , , 2 kommentarer 15

Nu är det nog dags att montera upp en kamera i sovgemaket och göra en amatörsömnanalys. Jag har förstått att jag under sömnen har en del hyss för mig, inkluderat andningsuppehåll, snarkning och konstiga sovställningar. Vaknade härom natten av att jag sov liggandes på mage stödjande på armbågarna och med hakan vilande mot pek och långfingertopparna, ögonblicket innan R  stötte i mig och förvånat frågade vad jag höll på med.

Hur jag hade kunnat sova i den ställningen är ett mysterium, men uppenbarligen hade jag legat länge så eftersom fingrarna var helt avdomnade. Tacksam för tips från slott och koja, huskurer mot snarkning och annat……Ja, jag vet…jag behöver genast gå ner…från vågen.

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Ett växelspel av vibrerande gomsegel, andningsuppehåll och knipholkar

Av , , Bli först att kommentera 2

Sommaren – reprisernasVisst är det märkligt hur nya fenomen smyger sej på och läggs till floran av ålderstecken. Tillsammans med en aldrig sinande ström av nya leverfläckar, rynkor, nedsjunkna fotvalv och hormonell pingpong, sällar sej det stora relationshotet – snarkningen.

Må så vara att det pyser och låter – men inte nog med det… Om du någonsin får se en bild av dej själv sittade sovandes med tappad haka, säckande kindpåsar och drägel på hakan så inser du att attraktionen i ditt förhållande troligen får sej en allvarlig knäck.

Hittade spår efter R:s smutsiga hantverk häromdagen. Den filuren hade smygfotograferat mej ur flera kompromotterande vinklar där jag sitter och sover i bästa TV-fåtöljen.


När jag tömde kameran uppdagades brottet – till min stora förtrytelse och till hans uppenbara nöje. Han vägrade dock hårdnackat att avslöja syftet med bilderna och skrattade rått men hjärtligt. Hm! Kul att man kan vara till glädje för någon!

Man kan bli mörkrädd för mindre! Jag hade ingen aning om att mitt ansikte kunde deformeras på detta sätt och anta sådana groteska former under avslappning.

Vågar knappt tänka på hur man skulle ta sej ut i ultrarapid av ett hundrameterslopp, när till och med de stenhårda och vältrimmade atleternas ansikten lever sina egna liv och verkar vara på väg att lossna när dom springer.

Nåja nu är risken obefintlig att jag någonsin kommer att återfinnas på en sportarena och vad ultrarapiden anbelangar så är det nog så att ultrarapid numera är mitt grundtempo.


Nu medans jag skriver hör jag plötsligt små diskreta puffanden ifrån soffan där R till min skadeglädje somnat och tappat hakan ordentligt. Funderar starkt på att ta ett par bilder att ha på lut "utifall att" för att upprätthålla terrorbalansen. Gomsegel i motljus…..hm

Fast problemet snarkning är egentligen ingenting att skoja om. Jag tror faktiskt att bådas vår trötthet kan ha sin förklaring i snarkandet.

Man borde nog gå ned några kilo, medicinera mot den täppta näsan (schhhhhh, säj inte att det beror på katten!!) och börja sova på mage. Annars finns risken att vi båda slutar som dåliga Hannibal Lecterkopior med andningsmasken / Cpapen på om nätterna. Snacka om erotikdödare!

En bettskena på detta och ni bevittnar en sannolik relationskollaps.

Är det någon därute som har goda råd och huskurer mot snarkning så emottages dessa med tacksamhet!