Etikett: Snö

Lucka 23. Uppesittarkväll och Julbad

Av , , Bli först att kommentera 10

Kvällen före julafton är speciell. Det är som om att klockan vill retas. Å ena sidan sniglar minuterna sig fram alldeles för sakta. Å andra sidan vet man att allför snabbt kommer allting att vara förbi.

I köket puttrar en extra knäcksats för att fylla ut luckorna på faten som småtomtarna nallat av. Jag är kommenderad ned i badkaret för att vara ren och fin tills imorgon. Alla paket är inslagna och mina syskon tisslar och tasslar hemlighetsfullt. Hela lillsoffan är full med fina paket och alla pysslar på med sitt.

I Vindelgransele är berggrunden full av olika mineraler och all koppar i vattnet gör gröna ränder i badkaret. Vattnet rinner oerhört sakta och det tar sin tid innan man har tillräckligt med vatten för ett bad. Jag brukar hålla för näsan och sjunka ned under ytan. Håret svävar och svajar som sjögräs. Alla ljud förvrängs under vattnet, men avlägset hör jag i allafall hur syskonen skrattar,spelar och sjunger nere i vardagsrummet.

Det är nästan som kö till pianot nu när alla är hemma, och även gitarrerna går varma. Pappa myser. Han älskar när vi spelar och sjunger, och så fort han hör musiken kommer han in och tar andrastämman eller greppar fiolen.

I år har syskonen med sig ett par nya Ep-skivor hem och Elkvartetten går varm på skivtallriken. Pelle Karlsson heter sångaren, han har lång lugg och är snygg. På Jerikos väg – heter en sång. Den är jättebra och jag lyssnar med stora öron för att fånga dessa nya influenser. Jag har sett att ett paket som det står Gunnel på är i EP-format. Det ska bli spännande att kanskEe få en alldeles egen grammofonskiva.

Nu blir det till att ta på mig min sköna flanellpyjamas och de små röda tjocksockarna som mormor stickade till mig förra julen. Min pyjamas är ljust laxrosa med små rosenknoppsbuketter på och har lite för långa ben. Sedan ska håret torkas med hjälp av mammas dammsugare. Nilfisk heter den. Jag brukar undra vad det är för en slags fisk.  Mamma fläta mig så imorgon kommer mitt hår att vara alldeles flätkrusigt. Innan jag somnar ska jag läsa ur boken om Sampo Lappelill, som jag lånade i skolbiblioteket innan jullovet.

Imorgonbitti är det julafton och då ska jag följa mamma till ladugården och ge djuren något extra gott. Jag ska ge var sitt äpple till korna och kanske jag även vågar ge ett par sockerbitar till hästen. Det är bara den sista största och vackraste luckan kvar oöppnad i adventskalendern. Morfars kommer i morgon och Vivi och Karl-Axel med. Det kommer att bli min bästa julafton någonsin!

På väg till Arjeplog…..

Av , , Bli först att kommentera 9

Dagens resa till Arjeplog i den bistra kylan bjöd som vanligt på härliga naturscenarier. Här är en av de älgar vi såg, förutom en magnifik tjädertupp och en ripa. Helt omedvetet började jag nynna på Ronny Erikssons gamla slagdänga, även kallad Arjeplogsvisan.

Det var ifjol om vintern, i början utav mars,                                                                                                                    jag skulle åka upp till Arjeplog.
Men när jag hade kommit till,
jag minns-int-riktigt-vars,
tog soppan slut och bilen bara dog.                                                 
Det var kväll, ja nästan natt
och ni ska veta att:
        
Ref: Jag såg nästan ingenting
        för snön som vräkte ner
        O hela tiden kom det bara
        mer o mer o mer
        Ja hela tiden kom det bara mer.

Värmen den är prima
i en Volvo Amazon,
så därför bar jag bara när jag for,
byxor utav bomull,
och en skjorta av nylon,
kortkalsonger, en kavaj o mockaskor.
När sen jag suttit där en stund,
ja, då frös jag som en hund

Ref:

När sen jag hade suttit
ungefär sådär trekvart,
ja då börja jag fundera liksom så:
Att sitta här och vänta
leder inte någon vart
nej, det är lika bra att börja gå.
Jag pulsade och klev
och det snöa och det drev

Ref:

Jag ragla fram på vägen
nästan som om jag var full
o det var nog minst en halvmeter med snö.
Jag snavade, jag halkade,
jag drattade omkull.
Då beslöt jag mig  att ligga kvar och dö.
Jag var nästan medvetslös
o herrejävlar vad jag frös

Ref:

Jag hörde som i dvala
nånting komma bakifrån,
men jag orka inte ens vända mig om.
Det kom närmare o närmare
o växte till ett dån
o jag förstod att det var plogbilen som kom.
Jädrar, vad jag flög!
I en båge vid och hög

Ref:

Sen landa jag så småningom
långt ute på en myr
där det var alldeles vitt, så vitt jag såg.
Jag frös och jag var trött
jag var mörbultad och yr
o jag minns nog hur jag tänkte där jag låg:
Det här går aldrig väl.
Nej, nu fryser jag ihjäl.

Ref:

Men det sägs ju att så länge
det finns liv så finns det hopp,
men nu börja livets låga brinna ut.
Jag hade ingen känsel
i min bottenfrusna kropp
o jag tänkte så att: Nu är allting slut.
Det var på väg till Arjeplog
som jag frös ihjäl och dog

När sen jag öppna ögonen,
då jädrar blev jag paff,
för där låg jag i min säng, å vilken nåd!
Sen dess har jag vart tacksam
emot herrarna i SAF
som såg till så att jag inte hade råd
att åka som planerat var.
Ja, tänk ändå, sån tur man har

Ref:

Musik: Trad.
Text: R. Eriksson
 

Tiden före Caprisonne

Av , , 2 kommentarer 21

För en tid sedan var jag fullständigt obevandrad i snussorter och något udda livsmedel som t ex Capri-Sonne. Idag är jag rätt uppdaterad på sortimentet från Swedish Match och vet att Capri-sonne är en slags festis som norrmännen verkar gilla skarpt! Jag vet vad kolonialvaror är och kan n ä s t a n förstå det där med momsen. Jag tror att jag ska påminna R om hans "great moment" – ni minns kanske när jag bloggade om den där lördagsmorgonen när han plötsligt från en stund till en annan blev en storslagen pedagog för en halvtimme och lyckades förklara momssatser och dylikt så det stod klart som kristall för en liten förvirrad hönshjärna som min. Så länge det varar – som bakterien sa. Nu skulle jag behöva en genomgång igen. Gärna i liknelseform, där han omvandlar procentsatserna till marsipanfigurer och skumtomtar. Då skulle jag nog förstå……..Frågan är om han är i pedagogform idag?

Snö

Av , , Bli först att kommentera 10

Fick mig tillsänt en fin dikt om snö från Kerstin – en trogen läsare. Delar den till alla läsare och önskar er en riktigt fin fredag     

Att vara snö
 
Snön avslöjar vandraren.
 Snön svarar med en exakt trampdyna på hundens steg.
Snön döljer det underliggande.
  Snön bäddar in allt och alla lika.
Snön äger otaliga ädelstenar.
 
Snön har på sin repertoar:
 Lodrätt fall under tystnad
   Saltomortal på hög höjd
Glittertrick under bar himmel
   Isig överraskning vid trappa
 Överfall med snöboll.
 
Snön lyser vit på taken.
 Snön knarrar som en gammal  dörr i ett härbre.
Snön tycker om barnens änglar.
 Snön formar sig villigt till gubbe och grotta.
Snön byter färg som lykta.
 Snön låter sig pressas ihop till glatta kanor.
 
Snön urholkas av dagsmejan.
 Snön töar
   fryser
    töar
     sjunker ihop
      rinner bort
       gör plats för:
        Snödroppar.
 
/Helene Blomqvist/

Stackars brevbärare….

Av , , 2 kommentarer 29

Mitt postala förflutna gör sig påmint mellan varven och jag sänder brevbärarna en medlidsam tanke. Vår postlåda sitter i rad  med ett par andra längs vägräcket. Plogbilen, snöfallen och blåsten har samverkat för att gömma lådorna under snö och drivis. Igår låg däri ett meddelande från brevbäraren med ett tydligt budskap: Skotta! Jag förstår att det i dessa dagar måste vara ganska odrägliga arbetsförhållanden vid postlådor både här och där. Nu har jagi alla fall skottat fritt kring vår och grannarnas lådor. Ska vi sätta en slant på att plogbilen är här inom nån timme och dränker lådorna i snö – igen?

Karlsson på taket….

Av , , 2 kommentarer 43

Idag fick jag hem en trött takskottare. Sonen jobbar som takskottare och har klarat av sin första arbetsdag med tungt kroppsarbete. Just nu verkar det inte precis råda någon arbetsbrist på den fronten så förhoppningsvis får han några veckors jobb med detta. På köpet får han snygga muskler, en sund dygnsrytm och ett välbehövligt tillskott i kassan. Jag tror att han kommer att sova väldigt gott inatt. Att ha jobb – det är viktiga grejer!

Snömos

Av , , 7 kommentarer 68

Lite onödigt eller hur? Visst hade vi klarat oss med de vitvaror från ovan som vi redan fått? Jag känner mig i allafall nöjd utan mer snö och ser hellre fram emot sol, takdropp och vårkänslor. Ny vecka, nya utmaningar och R och jag har beslutat att fortsätta på den inslagna vägen med lchf. Det känns aningen för bra för att ge upp. Min mellersta "byrålåda" känns något mindre utdragen än tidigare och vågen pekar nedåt. 

R är uppbragt på morgonen. Vågen visade mer än den gjorde i gårkväll när han vägde sig. Vi tror inte att han varit sömngångare och gjort nattliga räder i kylskåpet, så frågan är hur i fridens dagar detta kan ha gått till. Har du något förslag?