Sådärja. Skönt att komma in i stugvärmen efter ett typisk Gautoprojekt. En hoptjalad skoter skulle dras fram ur ett insnöat skotergarage och dras upp på en fastbackad släpvagn i hårdpackad snö, med hjälp av min tvåhjulsdrivna bil och en annan snöskoter. Spännband, järnspett, snöspadar, rep och teknik krävs för liknande äventyr. Undertecknad fick agera som lydig dräng till R som var i högform och gick ovanligt långa kliv i storstövlen när han inte "smolade" över allt som "onnässä". Personligen har jag överskridit konditions och kraftkontot, har ben som löskokta makaroner och fnasiga fingrar som fastnar i allt.

R var inte nådig i domen över min tvåhjulsdrivna trotjänare som slirade. Å andra sidan så rullar den i allafall – i motsats tills hans värsting som helt sonika behagade lägga av efter tre mil och nu står hemma i väntan på ännu ett besök på Volvos tvivelaktiga verkstad där man hållit på i flera år utan att lyckas lokalisera detta fel som dyker upp då och då. Tacka vet jag gammbilar gjorda av järn med en begriplig själ.

Ett shoppingbesök i fashionabla Laisvall har också hunnits med.  Där var gatulivet minst sagt "luftigt". Vi såg en enda levande själ och en finsk spets. Det var länge sedan jag shoppade iförd skoteroverall, storstövlar, toppiluva OCH handväska men det gick bra det med.

Fisket gick det sämre med. Hela nejden sveptes med ens in i ett mjölklikt töcken och lågtrycket lade sig över folk och fä som en kall fuktig filt. Fisken ligger troligen och trycker på botten med migrän och väntar på bättre tider. I vår ska jag manipulera R så att vi bokar in våra resor hit utefter månfaserna och huggperioderna. Tro vad man vill om sånt, men det kan inte  bli sämre än så här. Nu tarvas en starkköpp och kanske en liten liten tupplur i brasvärmen.