Etikett: utflykt

Flottarkärlek. Barndomsminnen om en forsrännare

Av , , 6 kommentarer 37

Min pappa kunde ränna den svåra Djupselforsen i en liten likstammig forsbåt. Jag var omåttligt stolt över detta. Ni som har sett utställningen på Vindelns hotell har kanske lagt märke till en stor svartvit förstoring av två män och en båt i en fors. Där har ni honom min, stora lilla pappa Alvar Hedman tillsammans med en annan Vindelgranselbo, Oskar Borgström.

Pappa var ganska kort i rocken, ett litet kompakt muskelpaket som inte riktigt nådde upp till fri sikt i vindrutan på den grå Volvo Duetten. Han såg världen genom glipan i ratten och fick hela tiden sitta och tänja på sig, vilket kunde se en aning komiskt ut. Det fick ibland barnen som han hämtade upp på rutten till söndagsskolan att fnissa lite. Men han var stark, arbetsvillig och hyfsat ”tjurut” alltså enträgen och envis. Man kan ana vart generna kommer ifrån i somligt….
 
När han inte var skogsarbetare eller bonde med hemmansägarens alla vedermödor, deltog han i flottningen i bygdens vackra livsnerv Vindelälven. Detta slingrande blå band som ger bygden sin karaktär och skönhet, ger liv, fiske, frilufts och skoterliv.
 
Det var en alldeles speciell stämning runt flottningen, en otålig väntan i luften när flottarna började närma sig. Mina äldre systrars ögon fick en speciell lyster och nog var deras kinder lite extra rosiga.
 
Gammal som ung passade på att göra utflykter till rastplatserna längs älven dessa svala försommarkvällar medan sälgen ännu savade och man av en lagom tjock avskuren gren kunde göra visselpipor. De allra första vemodiga gökropen kunde ofta höras  där man som åskådare stod i spänd förväntan.
 
Jag kan än idag förnimma doften av tjärved från eldstäderna. Lukten av fura, kåda och bark från det våta färska timret – skatten från Lapplands skogar. Rädslan för timmerkusarna. Över nejden vilade en air av testosteron när flottarna, dessa seniga starka bygdens söner passerade framför oss. De var djärva där de hoppade från stock till stock med sina båtshakar iförda sina lårhöga gummistövlar.
 
Man hörde hetsiga rop och koncentrationen var distinkt. Flottarnas snabba manövrar för att undvika bråtar och så den riskabla forsränningen skapade en kännbar spänning i luften. Nuet vibrerade i denna fascinerande hantering.
 
Hela älvens yta var täckt av gyllene timmer som liksom tycktes leva sitt eget liv. Någonstans mitt i allt detta fanns min Pappa och någon gång kunde jag urskilja hans silhuett i en avlägsen båt.
 
Ett naivt lite sentimentalt och flyktigt hopp om romantik eller i brist på detta – ett hastigt ögonkast från någon dessa ynglingar smittade av sig från mina äldre systrar till mitt lilla småflickshjärta. Å andra sidan vurmade jag visst för äldre män redan då eftersom jag redan vid 4 års ålder var kär i slaktaren Göte Lif med motiveringen: Han är sä snygg när han skär te fläske!!
 
På några timmar var allting över. Vattenytan speglades mörk blank och tom. Någon enda slända dansade över vattenytan.Slingorna av ljusblå rök från de falnande eldarna skingrades. Man plockade ihop sin fikakorg, plåtburkarna med nattkorv och slotts senap, sina saftflaskor och skogskaffepannor och rutiga bilplädar och återvände sakta hemåt. Endast gökens rop intensifierades i den unga trolska och lite fuktiga juninatten. Längtans ljuva tid. Så minns jag flottningen.

Vindelälven forsarnas väg

Av , , 2 kommentarer 59

På min lilla utflykt förra veckan hänfördes jag av senhöstens rimfrostiga skönhet längs min färd. Här några bilder från Vindelälvsvägen. Svindlande vacker, men även här vemodigt ödslig. När jag ser de raka tallstammarna på de sandiga åsarna så är mitt hjärta på hemväg. Hedarna, forsarna,  rullstensåsarna, skogarna och flyttblocken. Allt sammantaget symboliserar de mitt hjärtas hembygd. En känsla av höst präglar både naturen och byarna. Vemodigt.

 

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

I ögonvrån…..

Av , , Bli först att kommentera 29

I ögonvrån ser jag rödingstimmet passera förbi nere på sjön. Själv sitter jag fjättrad vid beställningen och väntar på att säljaren från Axfood ska ringa mig. Veckans vanliga rutin. Idag lyser solen från klarblå himmel, det är nästan vindstilla och jag hoppas vi kan göra en liten utflykt med D&B&S.  Det lär dröja alldeles för länge innan jag får träffa lillkillen igen. Några fina minnen och bilder blir bra att plocka fram när man börjar längta för mycket. Hoppas även att min ungdomsvän Ann  med bror o fam får en härlig fjälldag. Nog vore det väl rackarns om de inte skulle få sig lite fisk innan de återvänder söderut.

Kvarnhjulsbullar

Av , , Bli först att kommentera 37

Det här är vad jag kallar kvarnhjulsbullar. Stora saftiga att ha med sig  på utflykt i matsäcken.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Ljuva minnen

Av , , 4 kommentarer 21

Den här dagen för 1 år sedan

I fjol den här dagen så hade vi fint besök i Gauto av lilla mor och E&L. Det var en dag av sol och samvaro, där naturen och vädret visade sig från sin allra bästa sida. Idag håller vi i hatten för att inte blåsa bort, men vi njuter av ledighet av varandras sällskap och ser fram emot morgondagens utflykt upp efter Silvervägen, mot de trakter dit R och jag snart skall flytta. Vi vill visa ungdomarna platsen och omgivningarna kring Sandvikens Fjällgård, tar med matsäck och hoppas på att hitta en riktigt mysig plats på fjället där vi kan mysa och njuta av dagen.

 

Bambi på hal is

Av , , Bli först att kommentera 24

Med lite god vilja och ett kraftigt brytningsfel kunde man ha sett vissa likheter mellan mig och Bambi, där jag försiktigt gick fot om storstövelfot på isfläckarna vid dagens utflykt. Jag hade visserligen bara två ben att hålla reda på, men här kunde man snabbt ha brutit både ett och annat om oturen varit framme.

 
Mellan isfläckarna var det prima före – som att gå på kex. Nästan all snö på isarna har smält bort och det är hårt och fint före överallt. Soldis vindstilla och endast någon minusgrad, trevligt sällskap, en god matsäck och spännande samtalsämnen gjorde dagen perfekt.
 
Ett stilla vemod finns naturligtvis denna dag, och som alltid tycker jag att naturen ger den bästa trösten och hyllningen till liv som är, har varit och flytt.
 
Några fina bilder har vi tagit och strax ska jag lägga in några av dem här i bloggen. Att endast en röding i matnyttig storlek behagade nappa gjorde mindre. Men retfullt nog tog den först när vi fiskat oss igenom ett par sjöar borrat mycket och återvänt till stugan. Alldeles nedanför – i det "vanliga" hålet  fick jag den – plus ett par minderåriga småbröder som genast fick gå tillbaka för att växa till sig några storlekar
Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Kaffekaffetåren den är bra….

Av , , Bli först att kommentera 13

Nu Hemma igen, nyäten och nöjder. R skriver flygbåtsinlägg för fulla muggar och tar sin uppgift som gästbloggare på blodigt allvar. Vi har hunnit hälsa på vänner, titta på en potentiell stuga, göra Hörnefors och rean på HH, samt beta av Norrlandskusten kring Norrbyskär.

En riktig utflyktsdag helt enkelt. Vädret har varit ömsöm vin ömsom vatten men så småningom tittade faktiskt solen fram. Dessutomfick vi smaka årets första hemplockade jordgubbar. Mmmm. En kaffetår, en skvätt Bailys och en liiiiiiten chokladbit på detta och allt är som det ska.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

Brumelibrum vem lufsar där…

Av , , Bli först att kommentera 5

En gång för 12-15 år sedan var vi på en kvällsutflykt med våra 4 barn för att fiska vid Storgräsforsen i Vindelgransele. De två yngsta sprang först och kom ned till älven strax före mej.

Där, kanske 2-3 m stod vi öga mot öga med en stor björnhona som just skulle kliva iland efter att ha korsat älven. Med en unge i varje hand sprang vi som galningar upp mot bilen och nästan direkt vi vände på klacken så korsades vår väg av en skrämd björnunge så för en kort sekund befann vi oss mellan mor och unge.

Det var en hisnande upplevelse och vi var alla ganska skärrade innan vi återkom till stugan och säkerheten. Antagligen var björnarna lika rädda som vi var. En spännande upplevelse var det i allafall.

Visst är det fantastiskt att vi har en stark björnstam, men jag måste medge att jag på senare år tycker att det är obehagligt att ensam vistas ute i skog och mark efter denna upplevelse.Björn och jag efter en natt på Silverhatten. Det är jag som är till höger på bilden..

Björn och jag efter en natt på Silverhatten. Björn står till vänster. E.–type, jag förstår din känsla…..

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,