Om vad en bild kan förmedla…

Med dagens alltmer avancerade bild- och foto-teknik finns det all anledning att granska lite extra kritiskt! För det är så lätt att ta till sig det budskap som bilder förmedlar. De stannar lätt kvar på näthinnan, smyger sig in där antingen vi vill eller ej.

Minns när sonen i ringa ålder läste en barnversion av Nya testamentet, och kom med den spontana frågan – “Tvättade de aldrig sina kläder på den tiden?” En berättigad fråga då Petrus (tror jag att det var) hade samma kläder på varje bild, även om de illustrerade olika händelser i hans liv. Själv bytte ju både han och personer i hans omgivning betydligt oftare än så.

Ett annat barn i dagisåldern reflekterade över hur tråkigt det måste varit förr i världen, eftersom det inte fanns några färger. För det såg man ju på gamla fotografier – hela världen var bara svart-vit. (Ibland tänker man inte på att berätta för barn, sån´t som vi vuxna tar för givet.)

Tänker också på den uppsjö som finns med illustrerade bilder av vad man förr kallade “apmänniskor”. (Numera heter det hominider eller homininer. Det finns en gradskillnad däremellan, men lite för krångligt att gå in på i ett enkelt blogginlägg.) Fastän det inte finns ett endaste belägg för att “apmännsikor” faktiskt har funnit. Det enda man hittat är fossil efter antingen apor eller människor. Och det borde man ju lätt kunna illustrera, utan att blanda ihop dem på bilderna.

En viss förbättring har dock skett, det måste medges. Numera illustreras exempelvis Neanderthalmänniskan som den vanliga människa, som en massa samstämmiga fynd visar att hon var. Kanske barnbiblarnas illustratörer också kan börja teckna fram lärjungarna i lite olika kläder. Hur ofta de nu tvättade sin mantlar, kan man kanske i och för sig fundera över. Men det kan ju vara bra om barn förstår att de fanns en viss hygien även i forna dar.