Om Mose och främlingar
Jag gillar Mose! Som till exempel det han sa om främlingar. Att man inte ska förtrycka dem som bor ibland oss. Ja, han gick ännu längre – han sa att man ska betrakta dem som vanliga svenskar. Ja, till och med älska dem som sig själv! (3 Mos 19:33-34).
Nåja, han sa kanske inte just svenskar, och det han sa riktade han till Israels folk. Men jag är säker på att han sagt detsamma till oss, om han levt här och nu. Det står ingenting om varför “främlingen” bodde tillsammans med dem (eller vandrade, det här var ju ute i öknen). Vi vet att “en blandad hop” av människor följde med Israels folk då de gick ut ur Egypten. Och sen kanske några slutit sig till dem under deras fortsatta vandring.
Kanske delade en del av dem inte Faraos politiska åsikter. De kanske flydde undan, eftersom långa fängelsestraff, tortyr och kanske även döden hotade dem. Några andra hade det kanske fattigt och besvärligt, och hoppades på en bättre tillvaro i ett främmande land. Det kanske var så illa att hus och hem och det mesta de ägde förstörts i krig och naturkatastrofer. Ja, inte vet jag… För en del var det kanske bara äventyrslystnad?
Men Mose sa ingenting om anledningen till att man skulle behandla dem väl. Att de fanns där bland det egna folket verkade vara nog. Det borde vara nog även för oss, här i Sverige idag!
Vilken utmaning! Jag gillar verkligen Mose!
![IMG_6222[1]](http://blogg.vk.se/gunnelsblogg/wp-content/uploads/sites/620/2017/07/IMG_62221.jpg)
