Om denna dagen var mitt liv…

Av , , Bli först att kommentera 1

Om denna dagen var mitt liv – hur vore livet då?

Kanske skulle man tänka så varje dag? Och ta bättre vara på tiden – inberäknat ögonblicken – och möjligheterna. Och kanske spana lite extra efter vilka möjligheter som bjuds på olika områden.

Det känns så bra när man tänker så här, och tänker att man ska göra verklighet av de tankarna för varje ny morgon. Men hur lätt blir det inte att tiden ändå bara rullar på ..? Och så går dagarna – och kanske även livet? 312170_167860769962020_1351572848_n

Bli först att kommentera
383236_223351261079637_2030677080_n

Utdöda bläckfiskar – finns tyvärr gott om…

Av , , Bli först att kommentera 1

En gång levde ammoniterna i haven, det kan man veta av de rikliga fossilfynd som gjorts av dessa nu utdöda bläckfiskar. På många av dessa fossil finns vackert tecknade mönster bevarade (de så kallade suturlinjerna). Hos flera finns även pärlemor-lystern kvar. Färg och storlek varierar, många är inte större än en tumnagel, de största har en diameter på nästan två meter.

Här syns några få av dem, men det finns som sagt många, många fler – som hittats och grävts fram. Och så finns det förstås alla dem som ännu inte upptäckts. Det kan man nog vara ganska så säker på…

IMG_0841 IMG_0865 IMG_0539 221677_439350692813025_471132877_n

Bli först att kommentera
IMG_2767

Att fästa sig vid…

Av , , Bli först att kommentera 1

Vissa saker fäster man sig bara för – så där!

Som det här fossila avtrycket av en gastropod jag hittade en gång vid Grogarns huvud på Gotlands östkust! Nu hittade vi många fler gastropoder än så vid det tillfället – eller snäckor som man säger på svenska. Och så har vi hittat många fler gastropoder, på andra platser vid andra tillfällen. Både före och efter, såväl på Gotland som en massa andra platser.

Och visst finns det många fler fossila snäckor, än den här, som jag tycker om. Men just den här fäste jag mig för. Så pass mycket att jag brukar låta låta den ha en plats mellan växterna i ett fönster. Fast just på det här fotot råkade den ligga på en virkad duk på en liten stol i närheten av fönstret. Jag la ifrån mig den där när jag planterade om växterna och städade upp i fönstret. Och nog kan jag hålla med om att det ser ut som en liten lustig kombination. Men egentligen – varför inte?

Sen gillar jag också den här trilobiten! Men inte för att den är särskilt fin eller så. Utan för att det var den första trilobiten jag hittade av alla trilobiter som jag hittat. Det var dessutom på mitt första Gotlands-besök! Det finns så många anledningar till att tycka om!

IMG_2765   IMG_0955

Bli först att kommentera

Trevligt ihågkomna burkar – och människor!

Av , , Bli först att kommentera 1

IMG_0124    012

Så var det dags för plåtburksbyte igen! Bytte dem till midsommar! Och så några somriga brickor!

Funderar på om någon mer gör så – byter burkar efter årstid och olika slags högtider, menar jag. Det fina med att byta är att man kan ha ganska många. Än om man bara skulle haft dem som står framme hela tiden. Och så glömmer man bort en del ibland, Så att de känns som lite nya då man plockar fram dem igen. Eller kanske ska man säga trevligt ihågkomna!

Så där kan det vara med människor man inte sett på ett tag. Kanske var det inte så att man inte riktigt glömt dem. Men man har inte tänkt på dem på länge. Och så blir det så trevligt när man möter dem. Mycket mer än då man plockar fram plåtburkar ur skåpet – förstås!

För det var väl ingen som trodde att jag jämförde plåtburkar med människor? För det var nu knappast min avsikt!

IMG_2154          IMG_1961

   IMG_0243

 

Bli först att kommentera

Ett kort betyder så mycket!

Av , , Bli först att kommentera 1

Tänk så fina födelsedagshälsnignar man skickade förr i tiden! Och som vi ofta beundrar idag. Undrar om man i framtiden kommer att sitta och titta på de kort som vi skickar idag. Jag menar om sådär en ca 50 – 100 år! Och tycka att de är lika charmiga, som vi tycker att ”förr-i-tiden-korten” är idag.

Fast det förstås! Numera grattar ju många bara på facebook. Och hur ska man kunna titta på det i framtiden? Sen hjälper det inte hur fina foton och bilder man lägger in och grattar med. Det blir bara som vackra dags-sländor som dyker upp och försvinner…

Annat var det förr – de skickade man till och med namnsdagskort. Det med svalan och segelbåtarna skickades till exempel till någon Anna för länge sedan.

IMG_1494  IMG_1502

Men rosor var populära motiv, då som nu! Huruvida dahlior är vanligt idag vet jag inte! Kaffebjudningskort är nog i varje fall mera sällsynt!

De hör annars till mina favoriter – tveklöst!

IMG_1499  IMG_1506

Bli först att kommentera
IMG_2566

När minst kanske är störst – och kanske tvärtom…

Av , , Bli först att kommentera 0

IMG_2611IMG_2573IMG_2641IMG_2646

Några blommar stolt för sig själva.Några gömmer sig lite blygt under stora blad. Några sprider sin väldoft vida omkring och några breder ut sig i sin omgivning. Några trivs bäst för sig själva, (åtminstone delvis), medan andra trivs bättre i grupp – gärna i blandade färger och former…

IMG_2729        IMG_2566

Några blommar inte ens, i varje fall inte som det syns, men har så mycket att ge ändå. Men alla är de frambringna (om nu ngn förstår det lite märkliga ordet ”frambringa”) från samma Skaparhand – och ingen är mera värd än den andra…

IMG_2644

Nu skulle det kanske komma en filosofisk jämförelse med oss människor – men hoppar över det! Tror att den tanken löper vidare fint ändå…

Och jodå, syrenerna har  blommat över för i år, mossflocksen likaså – och den fotade irisen är för länge sedan borta. (Så fint att fotade blommor inte vissnar.) Men violerna – de som tillhör dem som syns och luktar minst av de nu nämnda – de blommar bara fint vidare. Och dyker upp lite varstans i trädgården, flera för varje år som går…

Och jodå, det gör lupinerna också – och jag älskar dem båda två!

IMG_2443 IMG_2726

Bli först att kommentera
IMG_2714

Tankar kring en uppblåsbar badkudde…

Av , , Bli först att kommentera 1
Vad är en Happy day?
Att det regnar i midsommar? Eller att det inte regnar? Eller en uppblåsbar kudde vid badet – en solig dag då förslagsvis! Själv tycker jag dock inte om att sola. Däremot om att simma. Spelar inte så stor roll egentligen om det då är sol, regn eller mulet. Fast oftast blir det som inte av om det regnar.
Som barn brukade vi ta på oss baddräkterna då det regnade, och gå ut och leka att vi badade. Hur vi nu hann det, mellan alla gånger vi badade. För lite så är det – att det är det man minns av sommarloven, det är att man badade. Minst en gång om dagen! För min del var det i småländsk insjö, intill vass och näckrosor, där kommunen lagt ut badbrygga och ordnat allmänt badplats. Den finns kvar än idag, enligt utsago, i Mörtfors – om nu någon vet var det ligger. 
Här i Umeå måste man ”ta sig” till badet med bil – åtmisntone från där vi bor. Tillsammans med vuxenlivets ”allt som ska göras” blir det strax lite krångligare, och det blir inte av varendaste sommardag. Inte ens under varma dagar. Favoritplatser häruppe är annars Kyrkstugan och Bettnessand. Mellan Mörtfors och nu har det funnitss mycket av både insjö och hav. Vättern inte att förglömma – den var lite nå´nstans mittimellan. Kände det som, i varje fall de dagar vågorna gick höga. Och det gjorde de ibland – riktigt höga!
Men vad är då en Happy Day? Kan nog var minst 1000 olika slags dagar – och väldigt individuellt! Och särskilt mycket med en uppblåsbar badkudde, tror jag inte det har att göra. Inte heller om det regnar eller inte i midsommar! Eller dito någon annan dag heller.
En lycklig dag är så mycket mer än så! Och bara var och en av oss vet svaret!

IMG_2736IMG_2730

Bli först att kommentera

Man måste inte…

Av , , Bli först att kommentera 1
Man måste inte vara som alla andra! Inte ens när det är midsommar! Man slipper äta sill och även jordgubbar (om man nu skulle vilja slippa det)! Och man slipper – det är jag särskilt glad för – att dansa de små grodorna. Och ingenting annat heller runt en midsommarstång.
Men man får – förstås! Så länge man inte tvingar någon annan ( i synnerhet inte sina barn). Eller bråkar och slåss, eller något i den stilen! Man får gärna sätta blommorna i vackra krus och vaser, istället för att knyta upp dem på trästång. Eller gå en stillsam och skön promenad – man måste inte ens ha roligt! Man slipper det också, om så skulle vara.
Men alla slipper inte! Det vill säga man slipper inte ångesten som lätt kryper sig på då det är helg. Ångesten över oron att det blir inte bra i år heller! Ångesten över minnena från midsomrar då det blev för mycket av en massa saker som ingen skulle behöva få uppleva. Och mer behöver jag kanske inte säga för att alla ska förstå…
Själv har jag inga dåliga midsommarminnen. Jag har en massa bra! Några är spännande äventyr, andra är vanliga, rofyllda dagar mitt i den svenska sommaren, med varierande väder! Och nej, jag tycker inte det är katastrof om det regnar. Någon midsommar upplevde jag i norra Ontario, där det inte alls firades midsommar – och vädret var värmebölja, höstrusk och snö! Allt på en enda helg!
Ibland tror jag det är förväntningarna som stökar till det. Förväntningarna på att det ska vara så bra. Om de inte fanns med så tror jag att det skulle vara så mycket bättre – för ganska många. Men så finns det dem som inte kan välja, ens det! Ofta är det dem som inte slipper det här med ångest! 
IMG_2726
Bli först att kommentera

Morgontankar i aftonstund!

Av , , Bli först att kommentera 1

Det har regnat små vita stjärnor i vår trädgård. Hela marken är full!

Skulle egentligen fota smörblommornas försiktiga intåg, men syrenstjärnorna på marken blev det mest markanta. Så är det ibland – det blir något annat istället för det som skulle vara. Men bra ändå! Eller fint – som här!

Sen upptäckte jag att vattendropparna efter gårdagens regn låg kvar i pionbladsrosetterna. Som i små skålar…

Som små glasbitar, eller genomskinliga mineraler (med lite fantasi), då solen lyste på dem! Fastän det bara var vatten, som snabbt försvann i solen…

Likt de regndroppar som låg kvar på vildvinsbladen…

Det vildvin som växer sig allt större och lummigare…

Och där varje liten kvist betyder någonting

… för heheten! Det tycker jag är fint att tänka på!

Bli först att kommentera

Sådan fågel – sådant äggskal.

Av , , Bli först att kommentera 0

En del äggskal är lite större än andra – och tjockare! Som det på bilden till exempel! Men som kom det också från en ovanligt stor fågel!

Den var ca 3 meter hög och tros ha vägt ca 500 kg. Elefantfågeln kallades den. Lite trist att den är utdöd!

Bli först att kommentera
Arkiv
Etiketter