Höstlöven kurar…

”I en blek novembersol” skrev jag för någon vecka sedan! Idag är den om möjligt ännu blekare! Men jag är glad för den ändå – när det syns att den finns där…

Allt blir så vackert – blänket i den nattis som ligger kvar under tidig förmiddag, i gatans små vattensamlingar. De blöta höstlövens, som nu antar alltmer bruna nyanser och ligger som hopkurade på marken. Som om de väntar på att komma till ro under kommande dagars snötäcke. Och på något märkligt sätt känns det som en föraning om vår i luften…

Och jag tänker som så mången gång förut, att våren ligger gömd i hösten. Hösten talar fortfarande ett så vackert språk – om än lite mera lågmält!