Tog lite ute-ledigt…

För övrigt så tog jag lite ute-ledigt på eftermiddan! Trädgårdade lite först, och strosade sedan runt lite i sensommaren-glädjen! Flugsvamparna hade börjat sticka upp,     och enstaka och ibland små grupper med blommor lyste upp i det fortfarande gröna gräset. Rödklövern är som alltid trofast, även då sommaren är sen. Och röllikan hakar ofta på vid denna tid, då så mycket av högsommarens överflödande blomster har tackat för sig! Och jag tänker, som så ofta förut – att det är ofta i det lilla som man ser det stora! Att varje liten blomma är som ett mirakel i sig, Och designen så mycket mer underfundig än vad människan kan åstadkomma! Längs träkanten vid gångstråket växte mossan, som i mjuka, små gröna kuddar.(Jo, jag vet – de ser ut som de är upp och ner. Så jag vände på ett par av bilderna, som ser ut som de är rätt, fastän de egentligen är felvända.)Väl hemma i trädgården igen, så blommar sommaren sista (?) vallmo vid husknuten. Och de (sista?) rosorna draperar sig som vackra tygvolanger. Bina söker nektar bland sedumväxterna, medan vildvinet alltmer börjar skifta i rött! Så kanske ändå, att hösten har börjat viska sitt vackra språk. Men vädret idag är sommar, och jag kallar det hellre för sensommarens vackra språk. Och öppnar mina sinnen och lyssnar!