”Det är något som går”!

”Det är något som går”! Så jobbigt att höra om man är sjuk, och råkar man nämna om det!

Som om det skulle hjälpa! Desto flera som är sjuka på samma sätt, desto friskare blir man. Eller…? Det är inte så att jag vill ha medömkan – heller. Men kanske lite förståelse att man inte orkar på samma sätt, eller att träffas, prata osv…Nu brukar jag som inte nämna så mycket om det. Mest bara för egna familjen eller andra på något sätt berörda. Då slipper man såväl medömkan som det avfärdande – ”Det är något som går”! Just det, avfärdande – det är nog så jag känner. Som att det inte spelar någon roll, då så många andra är sjuka. Även om det inte var så det menades. Ibland får man till och med en lista, på vilka  ”det går” hos…

Nej, jag vill inte veta hur mycket som går. Bara att det går – bort och inte kommer tillbaka!