Vardagsnära..

Ibland är det så fint med vardagsnära! Bara en så´n sak som stryktvätt! När den ligger där och väntar – den är lite fin då också! En vitlök som börjar gro uppe i fönstret visar på ett anspråklöst sätt att våren ändå är här. Kaktusarna har än en gång bestämt sig för att det är påskkaktus de vill vara – och förbereder sig med en hel massa knoppar (som syns dåligt på fotot.) Nere i påsklådan väntar en del påskpynt som vi sparat på att komma upp (jodå, det finns mera där under, men inte så särskilt mycket, och lite är redan uppe). Någon gång vid middagstiden bröt solen igenom en geod vi har liggandes i köksfönstret. Och just då var det inte som vardag – men kanske ändå! Vardagnära är på ett sätt som en fest. Och på ett sätt allra bäst! ”Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet…”! Ja, lite så är det nog…