Att vända på världen som på en muminmugg?

Upp och nervända världen, säger vi ibland. Och menar – ja, vad menar man egentligen? Att allt är helt olikt mot vad det brukar vara – ja, som menar man nog. Fast egentligen rör det sig nog då om bara vissa delar, och av det vi själva kallar världen. Så – någon egentlig fara, brukar det kanske inte vara vid de tillfällen vi använder uttrycket. Så kanske är det inte så svårt att få rätsida på tillvaron igen då heller. Lite som att vända på en muminmugg. Nåja, kanske inte riktigt, men…  … Om man går på de stora problemen, så använder man kanske andra begrepp. Och för det riktigt svåra, saknar man ofta ord över huvud taget. Och världen är så mycket större, så ock problemen än dem man möter i en stillsam Mumindal… Om än där finns en My som kan bitas någon gång då och då, eller en Stinky som ställer till förtret så ofta han kan. Men det är ju trots allt bara ytliga bett, och en Stinky kan bli snäll om han får vara med…Och kanske är det just det som kan vara lösningen ibland, till såväl stora som små problem – att man öppnar sin värld för andra. Nejdå, jag vet – att det ofta är betydligt svårare än så. Men tänker att det ändå ligger något i att man ska börja i det lilla, och att bemöta andra som man själv vill bli bemött. Och försöka att så gott det går och låta bli att ha tankarna utåt. Men också att det enkla ibland kan vara svårt nog. Och ändå vill jag försöka!