Nytt liv för granar – och oss…

”Likt vårdagssol i morgonglöd
gick Jesus fram ur natt och död
till liv förutan like.
Därför, så länge världen står,
det efter vinter kommer vår
också i andens rike.”

Tänkte osökt på den här psalmen, som Nikolai Frederik Severin Grundtvig skrev år 1846, när jag gick ett par varv runt en gran nu i helgen. Granen som står mellan några hyreshus ser egentligen inget särskilt ut i sig, hög och ganska smal i sitt omfång. Men längst ner mot marken sjöd den av liv… (Kan ju varit så högre upp också, fast jag inte såg det.)  Små blomflugor rörde sig bland grenarna, och på några ställen hade spindlarna spunnit sina nät.

Tillbaka till psalmen så omarbetades den av Johan Alfred Eklund 1909, och fortsätter så lämpligt för årstiden…

”Som fåglars kör i lund och mark
besjunger våren, blid och stark,
och livets alla under,
vi må besjunga med varann
hans liv, som döden övervann
i påskens morgonstunder.

Snart alla ängar stå i skrud,
och skogen kläder sig som brud,
när livets krafter blomma.
Så komme vår i Jesu namn
i folkens liv, i kyrkans famn,
till alla själars fromma.”

Må vara att vi även firat pingst (hör ju ihop med påsken) och det hunnit bli underbar försommar, och ängarna i sanning redan står i skrud, med mera överflöd att vänta där framöver…