Novembers friska fuktdroppar över marken …

”Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat” (Ps 104: 2)

Hamnar i Hedlundadungen på väg hem från stan. Det är så tyst och stilla mellan träden, så där som det nästan bara kan vara om hösten. Fukten från novemberdiset ligger i droppar över växtligheten på mark och buskar, där de flesta har lagt sig i ro inför vintervilan. Några lyser vitt intill de bruna löven, och några kvardröjande rosenknoppar med dess blad bjuder fortfarande på lite färg. Lär knappast utvecklas något mer nu, men så vackra precis som de är. Färgerna på må vara lite höst-dunkla, men genom fukten blir de tydliga och närmast klara, om än det låter motsägesfullt. Som Tomas Tranströmer skriver i sin dikt ”November med skiftningar av ädelt pälsverk”:

”Just det att himlen är så grå
får marken själv att börja lysa:
ängarna med sitt skygga gröna,
den paltbrödsmörka åkerjorden”

Och nog är himlen grå idag – mjukt, vackert, grå, tycker jag personligen. Och visst lyser markens färger, särskilt gräsets gröna framträder så tydligt, om än det nog mycket beror på fukten – men säkert en kombination. Så glad för novembers friska fukt i luften och dessa vackra droppar över marken. Och glad att det är november – ett bra tag till …