Högkonjunktur i tidningspappersindustrin i konungariket

Skönt att idag kunna slå upp en aftontidning och finna att endast halva tidningen ägnas åt spektaklet och sagoämnet monarkin. Att en halva av tidningarna ägnas åt verkligheten får betraktas som en form av utveckling, ehuru från en mycket låg nivå. En viktig fråga har ännu inte fått svar trots ivrigt läsande. Vilket skonummer har egentligen storhertigen (eller vad nu titeln är) Daniel? Trodde att vår regeringsform hade svar på denna viktiga fråga.

I brist på för demokratin vitaliserande presidentval får vi trösta oss med sedvanligt veckotidningstrams. Och nu i våra dagstidningar. Om det ligger något egenvärde i att slippa tänka måste monarkin vara gudasänd. Befrielsen är närmast total.

Genom att skriva detta har jag sluppit titta på melodifestivalen under en kvart. Ska jag vara social och gå ned till TV-rummet? Den uppoffringen kanske jag gör när så mycket annat mediaskräp gått genom huvet utan att lämna några intellektuella avtryck denna föga upplyftande vecka. Undantagandes fullmäktige i tisdags, det var ett viktigt möte.