Räkneexempel flyg

Går det att räkna hem den fjärde flygplatsen i södra Lappland? Vi gör följande antaganden: Kommunal skatt 22 %. Flygplatsens underskott 14 milj per år och en normal löntagare har 200 000 kr i beskattningsbar inkomst. Dessa antaganden leder till följande: En löntagare som har ett jobb som till 100% tillkommit tack vare flygplatsen i Gunnarn genererar till kommunens kassakista 0,22 x 200 000 = 44 000 kr. För att tjäna in hela underskottet på 14 milj krävs det då 14 000 000:44 000 = 318 st inkomsttagare som helt och hållet jobar inom verksamheter, framförallt turism, som utför tjänster åt tillresta personer som annars inte skulle ha kommit. Eftersom nya arbetsplatser genererar sysselsättning inom andra sektorer, t ex handel, så kan vi minska behövliga 318 till säg 200 st årsarbeten.

Var har vi de turistföretag i östra kommundelen som sysselsätter 200 årsarbetare inom turism och liknande och som helt kan hänföras till tillresande turister? Befintliga företag inom hotell-restaurang sysselsätter en del folk men gästerna torde till övervägande del röra sig om affärsmän, konsulter mm som skulle tagit sig till Storuman även om de måste åka buss eller hyrbil sista delen av sin resa eller helt enkelt kommer i egen bil eller företagsbil. Jag påstår att Storumans östra kommundel i dag inte har särskilt mycket att erbjuda som destination inom turismen. Jag påstår också att det inte finns många enkronor att räkna hem inom  destination Storumans östra kommundel till kommunens kassakista.

Ett annat argument brukar vara att åtskilliga företag lokaliserat sig till Storuman just på grund av att det finns flyg i Gunnarn. Eller att företag startat just på grund av att det finns flyg i Gunnarn. Eller att företag flyttar från kommunen om det inte finns flyg i Gunnarn. Dels är det en rejäl uppförsbacke till 200 st årsarbeten, dels är argumentet rent nys. När man hävdar att Bio Stor, vindkraft, gruvor mm lokaliserar sig till Storuman just tack vare flyg i Gunnarn då förstår man hela vidden av tomheten i argumentet. Företagen har fortarande 3 st flygplatser som nås inom  1 – 1:45 timme utan flyg i Gunnarn. Till Stockholm från Storumans centralort tjänar man 1 minut jämfört med att flyga från Vilhelmina eller Lycksele.

Finns det några belägg i empiriska data för att mina små räkneövningar skulle sakna validitet? Svar: Nej!  Storumans kommun har lika eller sämre befolkningsutveckling än jämförbara kommuner som saknar egen flygplats. Befokningsminskningen har pågått under hela den tid vi haft flyg i Gunnarn och då är att märka att hela Storumans befolkningsminskning äger rum i östra kommundelen!

Om staten pekar med hela handen och rationaliserar bort 2 st flygplatser i södra Lappland är det ju inte svårt att se på en karta var geografiska och befolkningsmässiga mittpunkten ligger. Gunnarn. Nya pengar i statens infrastruktursatsningar bör ske i upprustning av snabba och bra vägar till den gemensamma flygplatsen Gunnarn och snabba förbindelser till Bottniabanan.

Min lilla räkneövning ovan visar också på att turistföretag i t ex Borgafjäll eller Saxnäs måste visa upp en verksamhet som sysselsätter uppåt 200 personer och att turisterna kommer  just på grund av någon viss flygplats belägenhet om man nu tycker att samhället ska bygga flygplatser intill vissa turistanläggningar. Eftersom många turister kommer ändå krävs det ofantliga dimensioner på turistverksamheten för att räkna hem de underskott som våra flygplatser genererar. Så länge staten betalar sådana underskott via Rikstrafiken går det an kommunalekonomiskt men kommunerna i glesbygd har själva inte råd att betala underskotten med välfärdens pengar.

Om kommunen har t ex 400  milj i intäkter ett visst år och lägger 15 miljoner på en ny frivillig verksamhet medför det att 15 miljoner måste tas från andra och ofta lagstadgade verksamheter. Svårare är det inte. Politik är alltså att välja och prioritera inom ramen för en begränsad ekonomi. Förstår man inte det borde man nog inte vara politiker.