Kalla. Vad säger jag nu?

Var tvungen slita mig från boken i slutskedet av loppet. Jag vidhåller min djupt kända misstänksamhet mot plötsliga prestationshöjare som tävlar sparsamt inför stora mästerskap. I detta OS saknas förstås en del plötsliga high-speeders som redan tidigare i vinter åkt fast för doping. Kalla, Haag m fl tävlar mot åkare som tidigare åkt fast för doping men som efter den löjligt korta avstängningstiden 2 år tävlar som ingenting hänt. Ett land som har en lång historia bakom sig med sensationella internationella mästerskapssegrare i längdskidåkning är Estland. Under nästan 20 år har längdskidåkare från det lilla landet tagit ett stort antal medaljer i stora mästerskap som på intet sätt motsvaras av liknande framgångar under tävlingar dess emellan. Som gubben/gumman ur lådan dyker de upp på mästerskapstävlingarna år efter år. Dopingmisstankarna har funnits hela tiden men ingen har åkt fast vad jag vet. Vilket egentligen inte säger så mycket om den förborgade verkligheten. Nu blev det inte guldmedalj för Estland den här gången tack vare Charlotte Kalla. Som åtminstone har tävlat hela vintern, till och med bara några dagar före OS. Att vinna guldmedalj i OS-längdskidåkning utan turbohjälp är en nästan övernaturlig prestation. Hon lär bli kandidat till diverse utmärkelser på de kommande idrottsgalorna, årets idrottskvinna mm. En mycket svårslagen prestation av Charlotte Kalla. Hurra!