En statlig utredning föreslår att  förordningen om bygdeavgiftsmedel ska skrivas om så att en stor del av de årliga pengarna går till vattenvård och liknande. Bygdeavgiftsmedlen tillkom  i samband med de stora utbyggnaderna av vattenkraften som en kompensation till de bygder som fick sina näringsförutsättningar raserade. För Storumans del tror jag att det rör sig om 10 - 11 miljoner per år. Jokkmokks kommun skulle t ex få större delen av sin investeringsbudget bortsopad. Utredningsförslaget är med andra ord ett dråpslag mot vattenkraftskommunerna.

Utgifter för att vårda vattenmiljöerna bör kunna bekostas av vattenkraftsföretagen som tack vare oligopolkonkurrens går med vinster som för tankarna till sedelpressverksamhet. I en tid när vattenkraftskommunerna får allt svårare att klara sin ekonomi är det svårt att förstå tankarna bakom utredningsförslaget. Är tanken att påskynda avfolkningen av glesbygd är det säkert ett bra förslag. Eller spekulerar man i att de generationer som upplevde vattenkraftsepoken håller på att dö ut och att därmed det kollektiva minnet av den stora landskapsomvandlingen håller på att blekna bort?

Berörda kommuner går nu till motoffensiv och vi kan bara hoppas att övriga Sverige inser det orättfärdiga i detta påhopp på vår landsända.

På äldreboendet Tranan pågår för närvarande ett försök där Samhall sköter städningen och omvårdnadspersonalen sköter omvårdnaden. Det låter ju ganska klokt att använda sig av specialister på respektive områden. Lokalvård är ett yrkesområde som kräver utbildning, modern utrustning, moderna metoder och organisation. Att omvårdnadspersonal ska ha detta som bisyssla på "lediga stunder" är galet. Behovet av omvårdnad är oändligt så egentligen ska det inte finnas några lediga stunder.

Vinsten är bättre och effektivare städning och bättre omvårdnad. Sedan kommer förstås frågan att uppstå hur vi löser detta ekonomiskt. Om det i slutändan skulle visa sig att vi för att få dessa vinster måste slanta upp lite ur kommunbudgeten blir det förstås kris. Eller kanske inte? Enligt många kommunpolitiker har man nu upptäckt att ju fler miljoner kommunen öser ut på diverse kringverksamheter ur obefintliga pengar desto bättre blir kommunens ekonomi. So what? Vi får ta hit Bagdad-Bob som föreläsare!

 När omsorgens ekonomi behandlades i budgetberedningen häromsistones tycks det ha gått till på följande sätt: Ordföranden för nämnden begärde 7 milj extra för att Omsorgsnämnden ska klara år 2011 inkluderande 8 nya demensplatser. Svaret lär ha blivit att kanske 2 miljoner i stället för 4 milj till demenvårdsutbyggnaden. 2 miljoner av 7 med andra ord!  När kommunstyrelsens favoritverksamhet däremot begär 10 milj får man minst 10 miljoner. Nu tillhör förstås omsorg och skola inte kommunstyrelsens favoritverksamheter. I princip begär man att utbyggnaden av demensplatserna ska finansieras genom personalminskningar i den övriga äldreomsorgsverksamheten.

Vilka jämförande nyckeltal indikerar att det finns onödiga resurser i Omsorgsnämndens verksamhet? Vi kan jämföra oss med liknande glesbygdskommuner och få viss vägledning i bedömningarna. När jag för något år sedan jämförde oss med Vilhelmina kom jag fram till att V-mina satsade uppåt 10 milj mer på sin omsorgsverksamhet.

Vad hade han egentligen där att göra? Om Jag skulle kunna förmå USA att skicka mig till planeten Mars skulle jag bli den yngste att besöka den planeten. Med mänskligheten som perspektiv verkar sådana "prestationer" fullständigt meningslösa. När det gäller barn och deras prestationer är ofta föräldrarna = problemet. Alla rekord är till för att slås och det slutgiltiga rekordet blir väl en havande kvinna i nionde månaden på Mount Everest. För ett är säkert, dårskapen tar aldrig slut.

Så var det dags igen. Vi behövde inte vänta många dagar efter hunddådet i Umeå. Vi har lagar som reglerar rätten att inneha farliga bilar, motorcyklar och vapen. Men ingen lag som reglerar rätten att inneha farliga hundar. Vem som helst kan köpa en potentiellt farlig hund, sedan är det bara att tåga ut bland medmänniskor och djur precis hur som helst. Knarkare och gangstrar får inte springa omkring med vapen eller köra bil men kan helt utan regler och kontroll springa omkring med stora farliga hundar. Gör som Danmark. Till att börja med!

Kräftgången fortsätter i näringslivets ranking. Vi kanske kan klara att nå 290, jumboplatsen, nästa år om de självutnämnda "optimisterna" får fortsätta med sina felsatsningar. Det går säker att nå jumboplatsen om de politiker som motsatte sig flygsatsningen, som kom att landa på - 22 miljoner på mindre än 2 år, rensas bort av den "kloka??" majoriteten. Sambandet mellan antal flygplatser och näringslivsklimatet tycks vara omvänt proportionellt i södra Lappland. Kan det vara så att de kommuner som inte har egen flygplats har råd att satsa på företagsklimatet? Vem vet? I Västerbottens län är vi då klockrent sämst.

Företagsrankingen är inte bara en slutsiffra. I materialet kan man se vad som anses bra och vad som anses dåligt på en ganska detaljerad nivå. Storuman förtjänar en låg ranking på området andel av den kommunala serviceverksamheten som är utlagd på entreprenad.  Här har vi nog inte många kommuner bakom oss. Man kan ju som bekant inte ha mindre än ingenting (utom kanske när det gäller pengar). I denna fråga uträttar tyvärr även de borgerliga partierna inget som märks. Nästan allt sker i egen regi.

Jag gjorde i början av mandatperioden en analys och en plan för hur kommunen skulle börja arbeta sig upp ur bottenträsket i Svenskt Näringslivs ranking men det sket sig när regnbågsalliansen sprack. Den nya allians som tog över har väl varit upptagen av att flyga. Slutfacit av den gångna mandatperioden tycks vara följande:

1. Vi förlorar minst lika mycket invånare som andra glesbygdskommuner.

2. Vi närmar oss jumboplatsen i Svenskt Näringslivs ranking.

3. Kommunens ekonomi är körd i botten på ett sätt som kan orsaka katastrofläge för kärnverksamheterna.

Betyg: Stora C eller enl nuvarande betygsskala =IG.

När politikerna kör i diket kan vi dock glädja oss åt att

1. Turismen går bra i fjällområdet.

2. Vindkraften byggs ut i stor skala.

3. Skogsnäringen går bra, delvis p g a en svag krona. Framtiden här lite oviss.

4. Bio Stor börjar få upp farten.

5. Övrig industri har klarat lågkonjunkturen relativt bra.

5. Personal inom skola, fritid, kultur,omsorg och annan kommunal service har gjort ett storartat jobb trots minskande resurser.

Som  sökas kan all världen kring. På förra veckans fullmäktige skulle vi också besluta om vindkraftspolicy och om områden där vindkraft får byggas. Frågan bordlades till junisammanträdet för översyn av några punkter. I stort sett all mark väster om odlingsgränsen verkar ha drabbats av kalla handen. Allmänningen med 1500 delägare protesterar naturligtvis och det tycker jag är begripligt eftersom allmänningen inte tycks ha fått vara representerad i arbetsgrupperna och dessutom benämnes "särintresse". Det är märkligt tycker jag att skogsägarnas användning av sina marker nu tycks ha blivit ett "särintresse". Är avverkning av skog också nu ett särintresse? Eller jakt på egen mark?

Jag är av den uppfattningen att anläggande av vindkraft på egen mark är en areell näring lika beaktansvärd som avverkning, odling av havre eller fiskodling. En annan sak är att vissa verksamheter måste miljöprövas på sedvanligt sätt och frågan är då hur hemska vindkraftverk är att ha på minst 1 km avstånd. Personligen tycker jag att en lägenhetsinnehavare eller villaägare har många andra störningar som är betydligt värre och på betydligt närmare håll. T ex vägar, gator, motoriserad fritidsverksamhet, järnvägar, industriell verksamhet, vattenregleringsmagasin för vattenkraft etc etc. Nu tycks en viss överkänslighet för vindkraft spridas som virus på Internet.

För kommunen som sådan är de planerade vindkraftsparkerna ett ekonomiskt lyft. Minst 30 st serviceoersonal behövs för att hålla verken igång. Vintertid måste kanske vägar plogas. Inte minst kommer mycket stora inkomster markägarna till del när vindkraftsföretagen arrenderar mark för att ställa upp verken. Det kan röra sig om tre gånger så mycket pengar som skogsproduktionen ger. I kommunalskatt ger bara detta belopp i miljonklassen. Indirekt sannolikt flera miljoner till kommunkassan beroende på kringeffekter. Här har vi inkomster som kan bli ett lyft för kommunen och dess invånare!

Förslaget att vindkraftsexploatörerna ska avsätta minst 1 % till bygdens föreningsliv kan ifrågasättas. Kan jämföras med att skogsägaren ska avsätta en fjärdedel av sina inkomster av avverkningar till byns föreningsliv. Den totala rörliga ersättningen till markägarna brukar röra sig om 4 % av bruttoomsättningen i elproduktionen vilket inebär att 1 % är stora pengar som markägaren är tänkt att ge bort. Nu avstår ofta markägarna ändå en del av inkomsterna till byarnas föreningsliv vilket ofta är mycket stora belopp jämfört med de inkomster föreningarna normalt har. Jag tycker att 1 % till föreningslivet ska gälla i de fall det är fråga om statens mark eller bolagsmark där styrelsen har sitt säte utanför kommunen.