Rädda byskolor?

 Detta är ett hett ämne som exploderar i media allt oftare. Orsakerna till skolnedläggningar är flera.

1. Utvecklingen inom skolan med bl a större valmöjligheter och läsning av språk allt tidigare gör det svårt att skaffa behöriga lärare till glesbygdsskolor och dessutom dyrt.

2. Ekonomin. Det är väldigt dyrt att ha undervisning i små klasser.

3. Social träning. Större vikt läggs numera vid social träning och samarbete. Svårt om man är ensam elev i klassen eller har ett litet fåtal klasskamrater.

4. Glesbygdens pågående avfolkning. Avfolkningen fortskrider lagbundet. Under 1950-60-talen tvingades folk flytta. Nu flyttar folk helt frivilligt till en tillvaro man finner bättre än att stanna kvar. 

Uttunningen av glesbygden är så snabb att föräldrar som slår sig ned i en by när barnen är små plötsligt finner att underlaget för byskolan minskar i så snabb takt att tankar på skolnedläggning börjar diskuteras i kommunen. Av och till diskuteras distansundervisning som ett sätt att "rädda byskolor". För vuxna kan distansundervisning fungera alldeles utmärkt. Lapplandsvux är ett exempel på hur distansundervisning kan bedrivas för elever som inte kan åka dagligen till en skola i centralorten. För grundskola och gymnasium måste ovillkorligen distanslärarna kompletteras med pedagogiskt kunnig personal på ort och ställe. För att klara detta behövs utbildning i distanslärande. Den som tror att distansundervisning i grund- och gymnasieskola är en sparmöjlighet tror fel – vet inte vad hen talar om. Men det är fullt möjligt att studera på distans till rimlig kostnad! Många glesbygdsskolor måste ändå läggas ned. Jag är inte mannen att ange något riktmärke men en gräns vid 35-40 elever  klass 1 – 6 är rimlig i dag.

Man ska ha klart för sig att om penningpungen för skolan är X antal kronor så innebär satsning på flera små byskolor mindre pengar till stöd för elever med särskilda behov. Skolstrukturen ska också vägas mot kommunens övriga åtaganden, äldreomsorg, familjeomsorg, underhåll etc etc. Politik är att prioritera och störst hänsyn kan inte alltid tas till den som skriker högst. Våra gamla på äldre- och demensboenden hör inte till dem som travar gata upp och gata ned i demonstrationståg för att ta ett enkelt och begripligt exempel.

Andra aspekter på detta ämne kan vara definitionen på byskola. Det är en enorm skillnad på problemställningen i t ex Slussfors och Tavelsjö. Slussfors är en glesbygdsby som ligger 6-7 mil från Storuman och kännetecknas av kontinuerlig elevminskning och folkminskning. Tavelsjö kan sägas vara förort till storstad.

Jag hänvisar till länken nedan och till erfarenheterna i Norge av verklig distansundervisning. Det finns exempel på skolor där större delen av eleverna kommer från en familj.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/byskolor-kan-raddas-med-fjarrlarare