Vindkraft eller gruvdrift i Storumans kommun

Av , , 2 kommentarer 16

Vilhelmina kommun har sagt ja till en vindkraftpark i ett ödemarksområde väster om Gråtanliden (GHG-Wind). Storumans kommun har sagt nej utan några föregående hörbara diskussioner bland invånarna i kommunen. Det är fråga om 200 vindsnurror och följaktligen fråga om en massa långsiktiga jobb för ca 40 vindkraftstekniker och dessutom vintertid många anställda för snöröjning mm. Man ska ha mycket på fötterna för att säga nej till så många arbetstillfällen i en avfolkningskommun. Enligt korta notiser i lokalpressen hävdar kommunen närheten till viktiga naturmiljöer och hinder för rennäringen. Dessa argument bör synas i sömmarna. Inga vindkraftverk ska placeras i skyddsvärda områden. Finns det något nyuppfunnet säkerhetsavstånd till avsatta naturområden eller är det naturområdenas gränser som ska gälla?  Under planeringen av vindparken har Bergsstaten gett undersökningstillstånd för gruvdrift i samma område! Och Storumans kommun tillstyrkte genast ansökan om undersökningstillstånd! Mycket märkliga prioriteringar må man säga! Tycker Storumans kommun fortfarande att Blaikengruvan var en fullträff för skattebetalarna? För miljön?

Rennäringen bevakar naturligtvis sina intressen. Här tycker jag att man bör beakta följande fakta. Hur stor yta av marken blir sterila ur renens synvinkel? Vad jag förstår gjuts ett fundament under varje vindkraftverk som upptar en yta på ca 50 x 50 meter. Mindre än en halv hektar. 200 verk upptar då en markyta på totalt mindre än 100 hektar. Kommunens totala yta är grovt räknat  1 500 000 hektar. Vägnätet för vindparken upptar också yta ungefär som skogsbilvägar upptar yta, Efter några år blir det växtlighet i dikesslänter som är rena matboden för åtminstone älgar, rådjur, harar m fl djur. Den yta som påverkas är under alla omständigheter försvinnande liten jämfört med totalytan.

Vindkraftverken som sådana påverkar inte djurens beteende det minsta. Folk har sett renar som ligger och idisslar rakt under vindkraftverken. Älgar struntar också högaktningsfullt i ljuden från vindkraftverk precis som älgar kan beta i godan ro något hundratal meter från skogsmaskiner.

I övrigt bör man väga långsiktiga jobb för 50 människor mot de jobb som eventuellt skulle försvinna. Vilka är de heltidsjobben med heltidsinkomster som kommer att försvinna?

Hela hanteringen tycker jag bevisar att det är bra att det nu föreslås att kommunerna ska fråntas vetorätten mot vindkraftens utbyggnad. Länsstyrelsen och högre statliga instanser är bättre skickade att väga de olika intressena mot varandra när beslut ska tas. Inte minst gäller detta skyddet för skyddsvärda naturmiljöer.

Det blir också intressant att följa Storumans kommuns agerande när det gäller jättegruvan i Tärnaområdet (Rönnbäcken). Här kan man verkligen tala om storskalig omvandling av naturen med stora risker för miljön i Umeälvsdalgången ända ner till Umeå. Tärnaby – Hemavan kommer att bli ett Klondykeliknande område som får svårt att hävda sin attraktion som destination för alpin sport och ren natur. Och arbetskraften kommer att till stor del bestå av gruvrallare som kommer från andra kommuner där de betalar skatt men som behöver kommunal service av olika slag i Tärnaby-området som Storumans kommun får bekosta.

Sjukvårdsköer och bilreparationsköer

Av , , Bli först att kommentera 7

Specialsjukvården i Sverige styrs genom ett nästan hundraprocentigt planekonomiskt system. Samhället via landstingen bestämmer över resurserna som tilldelas de olika specialiteterna utifrån erfarenhetssiffror och diverse opinioner. Erfarenhetsmässigt skapar planekonomi köer och missnöjda medborgare. I gamla Sovjetunionen var det i princip brist på allt i varierande grad med undantag för stridsvagnar och stridsflygplan.

Bilreparationer och service fungerar i moderna länder enligt marknadsekonomiska principer och man behöver inte i tidningarna läsa om medborgare som klagar över abnorma väntetider på uppåt ett år. Inte heller förekommer klagomål över dyra reparationer i medierna. Folk slantar upp tiotusentals kronor för reparationer utan att blinka.

Vad skulle man säga om följande ”löften” för väntetider för bilreparationer? Byte av växellåda inom 3 månader. Byte av kamaxel inom 3 månader. Renovering av ABS-bromsar inom 3 månader. Och vad skulle folk säga om det vore vanligt att dessa 3 månader ofta överskreds kraftigt? Vänta 1 år för reparation av ABS-bromsarna?

Det har ju i demokratisk ordning bestämts att specialsjukvården ska vara planekonomiskt styrd till 100 %. Man ska inte kunna köpa sig snabbare cancerbehandling eller höftledsoperation. När nu haveriet är fullständigt inom den offentliga vården vad avser väntetider borde det vara läge att fundera över ett visst mått av kundstyrning. Dö i onödan av jämlikhetsskäl känns som lite galet. Om man av olika anledningar inte vill finna sig i att vänta i ett år på en operation borde det vara möjligt att köpa  en snabbare behandling. Enligt min mening skulle ”orättvisan” vägas upp genom att större resurser läggs på specialsjukvård totalt sett och därigenom de idag förfärliga köerna sakta men säkert implodera över hela linjen.

Annars är det bara en sak som är helt säker. Oacceptabla väntetider kommer alltid att finnas för en stor del av de operativa ingreppen! Det är själva grundbulten i planekonomiska system.