Ämnet kommunsammanslagningar är aktuellt igen. Det är bara att konstatera att vi nått vägs ände och inte klarar skola och omsorg längre i små glesbygdskommuner. Framförallt äldreomsorgen slukar alltmer pengar pga att andelen äldre blir större och att vårdtyngden ökar.  Detta är ingen hemlighet för den som följer utvecklingen. Vi måste börja med sammanslagningsförberedelserna redan nu innan vi har ett omöjligt läge inom kärnverksamheterna.

Staten måste peka med hela handen för frivilligvägen tycks vara blockerad av kommunpolitiker som som ser kommungränsen som en militär motståndslinje. Mycket fagert tal ändrar inte mycket på det. Kommunalförbund kan vara bra när det gäller samverkan på enstaka områden men blir otympligt och svårkontrollerbart för de olika kommunfullmäktige om nästan all verksamhet skall vara bedriven av olika kommunalförbund. Södra Lapplands 7 kommuner är nu nere på totalt 35 000 invånare vilket väl är ett minimiantal invånare för en bärkraftig kommun. Samverkansandan mellan de sju är inte särskilt väl utvecklad. Vilhelmina och Dorotea vänslas med Strömsund i Jämtland. Sorsele och Malå vänslas norrut med Arjeplog och Arvidsjaur. Storuman har då bara snälla Lycksele att vänslas med.

Södra Lappland borde slås ihop till en kommun vilket skapar en någorlunda styrka i umgänget med Umeå och Skellefteå. Tänker vi turistiskt kunde denna nya kommun kallas Södra Lapplands kommun. Mycket stora belopp skulle sparas på effektivisering av ledningsfunktioner och samordning av gymnasieskolor och komvux mm och det blir lättare att rekrytera kvalificerat folk till chefsposterna. Ska man tro enskilda yttranden in i TV-kameror finns ett stort motstånd hos de politiker som har välbetalda uppdrag, kommunalråd och liknande. Man sågar inte av den gren man sitter på.

Staten får bli den nödvändiga katalysatorn. Enligt Lennart Holmlund är man på full gång i Finland med kommunsammanslagningar och även på andra håll.

Enligt TV har skolpersonal från Storuman spenderat flera tusen kronor på "bordellbesök" i Österrike under en skollägervecka. Konsumtionen begränsade sig endast till åsynen av lättklädda damer + mat men det är ju förskräckligt ändå. Kan det bero på språksvårigheter? Var det en bordell eller ett matställe med lättklädda servitriser? Numera är det väldigt få yngre i Sverige som behärskar tyska. Man kanske trodde man besökte ett kyrkocafé? Och eleverna som var där på lägervecka, vilken värdegrund bibringas de? Nä usch, vilket magplask. Storuman som gjort sig känd för att ligga i Sverigetopp på skolområdet, både grundskola och gymnasium, i offentliga utvärderingar. Magplasket är ett stort misstag och ett undantag från den dominerande bilden av Storumans skolor!

Storumans kommunfullmäktige 25 sept behandlade ett förslag från Karin Malmfjord om en rökrfri och tobaksfri kommun vad gäller kommunala arbetsplatser. Rökfria arbetsplatser vilket inkluderar deras omgivningar antogs utan diskussion. Ett självklart beslut eftersom det finns en solid majoritet människor som inte vill dö i förtid pga passiv rökning. 

Däremot antogs inte förslaget om tobaksfri kommun.  Här har inte kommunen mognat ännu för ett beslut trots att nästan hälften av landets kommuner har beslutat om tobaksfria arbetsplatser. De svenska männens putande överläppar och gula tänder kan alltså ses på många arbetsplatser även i fortsättningen. Snuset är är en lika beroendeframkallande drog som cigarretter. Efter ett par veckors snusande är offret fast i ett livslångt beroende. Borde finnas bättre sätt att använda jordklotets jordbruksmark och svenskens pengar tycker man.

Jag röstade nej till förslaget om "snusfria arbetsplatser" eftersom folket inte ännu är moget för ett sådant beslut. Förhoppningsvis kan folk i gemen ändra inställning och då har jag inga betänkligheter att ändra mitt ställningstagande. Det är ingen bra framtidsvision tycker jag att bli slav under en last som är dyrbar både för ekonomi och hälsa.

I V-K 3 aug levererar professor Per Sjölander en tänkvärd analys av hur den kommunala politiken i Vilhelmina fungerar. I många stycken är analysen klockren. Han säger t ex "oförmåga att hantera komplexa samhällsproblem, konserverande värdesystem och en god portion självtillräcklighet".

Tyvärr så finns nog dessa egenskaper i högre och mindre grad i många små glesbygdskommuner av i dag. Vem har inte hört talas om självgodheten i Nordmaling eller omsättningen på chefstjänstemän i Dorotea t ex? Men Vilhelmina utmärker sig negativt t o m i den församlingen genom den konfliktlusta som finns hos några politiker. I stället för rim och reson försöker dessa politiker alltid få in "sista råsopen".

Eftersom tidningsmedia har abdikerat från bevakningen av kommunpolitiken i inlandet kan politikerna hålla på med sina "affärer" utan större risk att straffas i val. Den röstande allmänheten känner inte till hur psalmerna gått och politiker som "ställt till det" sitter kvar i sina positioner. I t ex Storuman sitter de politiker kvar som satsade 25 milj av kommuninvånarnas pengar på eget flyg i Gunnarn i 1½ år i trots mot staten. Kommunen förlorade naturligtvis den kampen. Det behövdes ingen större begåvning för att inse det. Nu gamblar samma politiker på elförsäljningsmarknaden med risknivåer på 10-tals miljoner. Kan man ha förtroende för sådana politiker som anser att våra surt förvärvade skatteslantar är riskvilligt kapital på marknader som politikerna i fråga inte begriper????

Klicka på länken nedan för att läsa Per Sjölanders debattinlägg.

http://www.vk.se/676509/kommunledningen-i-vilhelmina-bar-ansvaret-for-negativ-utveckling

I Storuman sker tydligen partipolitikens återtåg till kyrkan i stor skala om man ska tro uttalanden för V-K. Var det inte det som skulle avvecklas och som avvecklats på de flesta håll? Vill man larma och väsnas om kyrkans interna angelägenheter kan man väl göra det utan att utnyttja de politiska partinamnen. Ett lågvattenmärke har passerats!

Storuman klättrar ordentligt på näringslivets rankinglista ehuru från en nästjumboplats. Kanske beroende på en optimism som spirar ur gruvplaner och vindkraftsplaner men också på att kommunen nu ägnar sig åt vettiga saker i stället för 25-miljonersslöseriet för att under 1½ år tjäna 6 minuter och 30 sekunder per flygresa till Stockholm. Under tiden de tokerierna drabbade kommunen låg vi parkerade i botten på näringslivets ranking så det var ju ett mått på näringslivets uppskattning av de svindlande affärerna.  Klokt näringsliv!

Det kan bara bli bättre när kommunen använder skattebetalarnas pengar med det förstånd skattebetalarna har rätt att kräva. T ex skapa en kommun som det är attraktivt att bo i och turista i. Här är en hel del på gång som kan ge ytterligare lyft. Det som är lite dystert är situationen för kulturhus i Tärnaby och jag är liksom andra inne på att nu strunta i norrmannen som äger fd Folkets Hus och starta en förstudie för nybyggnad. Eftersom det är driftskostnaderna som blir den kostsamma biten i framtiden är det ofta klokast att bygga nytt. Ombyggnation kostar ofta lika mycket men ger inte optimala lokaler. Gruvprojektet kommer att innebära att risken för överskott på lokaler i Tärnaområdet är obefintlig så det är bara att köra!!

I V-K kan man läsa att flera tusen undersköterskor måste rekryteras  i Västerbotten inom några få år pga pensionsavgångar. Samtidigt lockar vårdutbildningar väldigt få sökande. Samtidigt kommer inlandet att lida stor brist på personal till övriga sektorer. Men det är inom vård och omsorg problemen väntas bli störst.

Viktiga orsaker till att vård och omsorg inte lockar unga människor i dag är enkla att upptäcka om man inte vill låtsas vara blind. De politiker som inte upptäckt hur det är ställt kan tyvärr ha andra problem än blindhet. För att beslutsfattarna själva ska förstå problemen föreslår jag att fullmäktige har följande arbetstider (delade turer) under en fullmäktigedag: Kl 0700 - 1100 och 1600 - 2000. Vi kan även införa delade turer för kommunstyrelsen och övriga nämnder. I fortbildningssyfte.

Problembild:

1. Lönen är usel. Storuman ligger här dåligt till.

2. Arbetet är stundtals tungt och stressande.

3. Arbetstiderna är obekväma, nätter och helger. Naturligtvis svårt att helt undvika.

4. Dagsverkena delas upp i block med mellanliggande ledighet på flera timmar. S k delade turer.

5. De anställda får i stort sett betala arbetskläderna själva.

6.  Heltidsanställningarna är få.  Alla varianter förekommer, 75 % är vanligt. Den anställde förväntas alltså leva tillsammans med någon som har full lön.

Vad kan man göra då? Sorsele försöker importera ryssar. Jag tror att alla inlandskommuner  måste stimulera arbetskraftsinvandring i stor skala. För att locka svenska ungdomar måste lönen vara attraktiv och heltidstjänster det vanliga. Personalen måste ha tid till huvuduppgiften vård och omsorg. Brukarens rätt till utevistelse måste det finnas personal till. Delade turer ska inte vara ett tvång utan en rättighet som den anställde har om den anställde VILL ha delade turer av någon anledning. Arbete varannan helg skall undvikas, det borde införas en rätt till arbete högst var tredje helg. I de fall den anställde VILL arbeta varannan helg eller kanske alla helger ska det inte läggas hinder i vägen. Lönen under obekväm tid, nätter och helger,  skall vara så hög att det gör skillnad och upplevs lockande. Arbetsgivaren skall bekosta arbetskläder som är snygga och som kan bäras med stolthet.

Med andra ord. Omsorgen av gamla kan mot bakgrund av ovanstående inte vara ett i årtionden återkommande sparbeting varje år samtidigt som vårdtyngden ökar i och med att vi lever längre och att medelåldern i våra äldreboenden ökar kontinuerligt. Jag såg en uppgift om att varannan 80-åring har minst 10 mediciner.

Jag har under flera år föreslagit att en rekryteringsplan för skola, vård och omsorg skall upprättas i kommunen och även gemensamt i den s k 10-kommungruppen men har hittills talat för döva öron. Det är tur för mig att jag, när jag rekryterar ny älghund, inte bär mig lika korkat åt. Jag har insett att för att få ett bra älghundsämne gäller det först och främst betala vad ett bra älghundsämne kostar och inte ha valpköpet som familjens sparobjekt. Man måste ha en målsättning och en plan för rekryteringen.

Karin Malmfjord redogjorde för rekryteringsproblemen och vårdyrkets bristande attraktivitet under gårdagens fullmäktige. I övrigt en generande tystnad. T o m jag var tyst för inget behövde tilläggas till det Karin sa och jag har tidigare berört frågan åtskilliga gånger.

I Sverige har resurserna till äldre vård minskat med 6 % år 2000 - 2009. Samtidigt har antalet äldre ökat med 9 %. Per åldring över 80 år har var sjunde krona försvunnit från äldreomsorgen under angiven period. Dessa fakta har tagits fram av professor Marta Szebehely vid Stockholms Universitet. Verksamheter inom omsorgen som fått mera resurser under år 2000 - 2009 är barnomsorg och omsorg om funktionshindrade.

Vill vi leta syndabockar för dålig kvalitet inom äldreomsorgen ska vi nog inte bara nagelfara privata vårdgivare som i ett antal fall misskött sig. Den som har ett minne kan ju tänka på demensboendet i kommunal regi i Piteå som saknade personal nattetid. Piteå kommun fightas som bara den för att inte uppfylla socialstyrelsens krav på ökad bemanning. Vi måste också slå fast att kommunpolitikerna har det fulla ansvaret för att säkra kvaliteten inom omsorgen oavsett om den sker i egen eller privat regi. De som nu försöker vinna politiska poäng på de hemskheter som uppdagats på några platser kan få äta upp en hel del senare när det t ex uppdagas att det aktuella vårdbolaget anlitas av ett stort antal socialdemokratiskt styrda kommuner. Eller att stora brister kan finnas i kommunalt bedriven omsorg. Hyvlar man bort resurserna år efter år i kommunbudgeten  får det konsekvenser.

Äldreomsorgen förändras med åren och kanske t o m utvecklas på sina håll. I glesbygdskommuner har vi en tydlig utveckling mot en upp och nervänd befolkningspyramid. Den kategori som ökar mest är + 80 år. Ännu mer utpräglad är ökningen av + 90 år. Samtidigt föds allt färre barn. I t ex Storumans kommun fyller det årliga tillskottet av barn knappt 2 skolklasser.  Det finns en hel del pengar att spara genom anpassning av skolstrukturen till verkligheten. Den gamla tumregel kommunen har för nedläggning av en skola är 20 elever. Det antalet var kanske OK för 30 år sedan men skolan har de senaste årtiondena utvecklats så att jag anser antalet vara för lågt. När man drar in skolor i andra kommuner handlar det ofta om skolor med 30 - 40 elever.

Vad jag menar är att kommunens politiker måste anpassa budgetramarna till den faktiska utvecklingen och inte hålla på med den destruktiva hyvlingen av alla konton år efter år. Att vissa verksamheter under 15 års tid nästan alltid haft stora överskott och vissa verksamheter nästan alltid haft stora underskott beror, vill jag påstå, på att osthyveln varit metoden i stället för kontinuerlig budgetanpassning till det faktiska behovet. Hur är kostnadsutvecklingen i Storuman t ex under år 2000 - 2009 per brukare inom skola och omsorg, de i särklass största verksamheterna? Det skulle vara intressant att veta. Och varför vet vi inte detta självklara?

Den typ av undersökning prof Szebehely gjort skulle vara intressant att se uppdelad på kommuntyper.

Fortsätter Juholt som socialdemokraternas partiledare blir han mycket sannolikt alliansens största tillgång i nästa riksdagsval. Hans vistelse i blåsvädret beror inte på någon enstaka fadäs utan på ett varaktigt fadäsmakeri sedan lång tid tillbaka. Som nybliven partiordförande började han med Libyenhärvan. Av alla dessa fadäser lär man (om man är klok) att det kommer att produceras fadäser även i framtiden. Men Mona Sahlin, som dribblades bort av de manliga betonghäckarna, har anledning att ta ett glas vin med ostbricka.

Min kritik av våldshockeyn firar nya triumfer. Var ligger vi nu i elitserien? 2,5 svåra hjärnskakningar per omgång? De makthavare som låter detta fortsätta har kanske gamla hjärnskakningar som fördunklar omdömet. Världens bästa ishockeyspelare Sidney Crosby är fortfarande ett fall för sjukvården ett år efter överfallet. En svensk NHL-spelare stod väl för den bedriften.

Privata företag som bedriver äldreomsorg går till stor del med förlust eftersom kommunerna betalar för lite. Problemet är alltså inte att vårdföretagens aktiägare stoppar guld i egna fickor utan att kommunerna över lag ser äldreomsorg som ett nödvändigt ont och som rätt och slätt sparobjekt. Storumans omsorgsnämnd ligger enligt prognos på ett underskott på 6 miljoner för 2011. Med detta i ryggsäcken går omsorgsnämnden in i 2012 med oförändrad tilldelning vilket innebär att löneökningar på 3 milj dessutom skall sparas in.  I värsta fall skall 6 + 3 = 9 miljoner sparas in under 2012. Det brukar vara svårt att hitta rätt väg in i framtiden om man hela tiden blundar. Största delen av omsorgsnämndens budget är personal. Varje miljon innebär i runda tal 3 helårsanställda som måste bort. Det är fråga om händer och fötter som väl ändå måste anses ha uträttat något nyttigt och nödvändigt under föregående år. I en verksamhet som beträffande åldringsvården blir alltmer personalkrävande genom högre medelålder bland brukarna och därmed följande mera hälsoproblem, det som brukar kallas vårdtyngd. Kommunen skulle kanske ta hit någon professor i ämnet äldres sjukdomar som kan föreläsa för bl a kommunfullmäktige hur läget faktiskt är. Det är för mycket av att leka struts med huvet i sanden för närvarande.

I morgondagens kommunfullmäktige i Tärnaby verkar inte finnas några kontroversiella punkter på dagordningen. Bra, eftersom jag inte har möjlighet närvara. En punkt gäller upptagande av lån på 20 miljoner kronor. Kommunen har tidigare lånat upp 20 miljoner så upplåningen blir tillsammans 40 miljoner. En hel del av dessa pengar gäller förskottering av utgifterna för inlandsterminalen och en annan post är byggandet av lokaler för demensboende.

Man kan undra över hur stort upplåningsbehovet varit om den politiska majoriteten låtit bli att kasta bort 20-30 miljoner på en egen hemlagad flygverksamhet i Gunnarn som i slutändan slutade med totalt fiasko och en kommunal likviditet som var på väg mot grekisk nivå. Det var på fullmäktige i Hemavan hösten 2008 som vansinnet startade mitt i den dåvarande globala bankkrisen. Dessa pengar skulle ha behövts nu så hade lånebehovet varit minimalt. Ännu har jag inte sett någon ansvarig som rodnat!

"Dukat bord", säger förra kommunalrådet Gunilla Lundgren om läget för kommunens ekonomi.  Det bordet är inte särskilt kul att sätta sig vid de kommande åren. Kommunens budgetöverskott år 2010 består helt och hållet i extraordinära intäkter som felräknade sociala avgifter och pensionspengar, vilka uppgår till över 13 miljoner. Vilken himla tur att de miljonerna dök upp när styrelser och nämnder har ett underskott på 8,7 miljoner. Det bådar illa inför år 2011 och framöver. Det innebär att "kostymen" är för stor och motsvarande neddragningar i verksamheterna måste göras. Redan nu kan sägas att så stora besparingar inte kommer att kunna genomföras år 2011 eftersom snart halva året gått.

Till råga på detta fanns/finns inte pengar till löne- och kostnadsökningar för år 2010, 2011 och 2012. Det innebär att ytterligare ca 6 miljoner måste sparas in per år. Det innebär att det dukade bordet för 2011 saknar 8,7 + 6 = 14,7 miljoner om inte smärtsamma neddragningar på personalen genomförs. Här kan man räkna med att 3 st anställda måste bort för varje miljon som ska sparas på helårsbasis.  Vi ska då också hålla i minnet att neddragningar på personal redan genomförts år 2010 undantagandes på byggnadsinspektörssidan där ökning, tack och lov, skett. Hur kan nu detta "dukade bord" ha uppstått när de flesta sveriges kommuner har ett mycket gott ekonomiskt läge med pengar till löneökningar och annat?

Det prekära läget för Storuman har nästan helt och hållet att göra med de 22 miljoner som bortslösades på att flyga eget från Gunnarn i trots mot Rikstrafiken och Staten under åren 2008 och 2009. De politiker som kuppartat genomdrev detta väderkvarnskrig mot staten har en del att förklara för kommunens brukare och skattebetalare. Ingen kvalificerad utredning om påverkan på kommunens ekonomi gjordes innan besluten klubbades igenom. "Utredningen" bestod väl i den ensidiga, enkelspåriga och bluffartade propaganda som fullmäktige fick sig till livs under fullmäktige i juni 2008.

Hade inte Storumans politiker flugit bort pengarna hade vår kommun också kunnat sälla sig till den majoritet av sveriges kommuner som möter år 2011 med relativt god ekonomi. Till Gunilla Lundgrens och socialdemokraternas försvar kan sägas att hade inte s-partiet till sist satt ned foten angående miljonrullningen i Gunnarn hade läget varit ännu värre och ännu mera katastrofalt. Men "dukat bord"? Hallå där!  Kom ned på jorden där "verklighetens folk" finns!

Storuman har bland de högsta höjningarna av taxeringsvärdena i landet. I vår avlånga kommun torde ändringarna av taxeringsvärdena vara väldigt olika. Om höjningen i snitt är 33 % kan höjningen vara nära noll i de östra glesbygdsbyarna och en mindre höjning i Storuman centralort.  De i särklass största höjningarna torde återfinnas i Tärnaby-Hemavan-området.

Öster om fjällområdet kan vi nog vara ganska lugna när det gäller skattmasen.

Om allt går enligt planerna kommer upp till 22 miljarder att investeras i Storumans kommun de kommande åren. Större delen gäller gruvverksamhet i Rönnbäckenområdet söder om Tärnaby och det är en bit kvar innan spaden sätts i jorden. Helt säker är emellertid den redan startade utbyggnaden av vindkraften. Det blir många jobb i uppbyggnadsskedet och vi kan se fram emot åtskilliga jobb i den kommande driften. Vindkraften torde vara nästan evig men gruvverksamhet pågår så länge ekonomiskt brytvärd malm finns kvar. Förhoppningsvis kommer inte utbyggnaden av turismen i fjällområdet  att påverkas negativt av dessa nya verksamheter.

Av någon konstig anledning har hos vissa en diskussion uppstått om vilken kommunal regim, den förra eller den nuvarande,  som ska ta åt sig äran av de kommande stora investeringarna. Men hallå, hallå!!! Har någgra kommunala politiker skapat malmen i urberget? Har några kommunala politiker skapat bra vindlägen för vindkraft i vår kommun. I så fall är det fråga om mirakler av religiösa dimensioner som borde medföra att ett antal personer i kommunen helgonförklaras! Påve! Boka in övertidsarbete i din almanacka!

Det är bara så att vi råkar ha ren bonntur som har brytvärda malmer i backen och höjdlägen där det blåser bra i vår kommun. Det är företag som skapar jobb. Det är företag som exploaterar malmkroppar och vindlägen. Det är företag som kalkylerar, fixar finansiering och sätter igång. Vilka olika flygplatser man kan välja eller vilka partier som råkar sitta i en kommunledning saknar fullständigt betydelse. Gruv- och vindkraftsföretagen upphandlar entreprenörer för sin verksamhet och förhoppningsvis kan lokala företag kapa åt sig en hel del. Eftersom företagen är aktiebolag betalar de endast statlig skatt på sina vinster så det saknar betydelse för kommunens ekonomi. Det är de anställda som betalar kommunalskatt och förhoppningsvis kommer många att vara skrivna i vår kommun. Särskilt under uppbyggnadsfasen får vi dock räkna med att en stor del av arbetskraften är inpendlare.

Så kommer vi till den eviga frågan om folkmängden. Kommer vi att få se en befolkningstillväxt? Jag tror inte det annat än i Tärna-Hemavanområdet. Får jag spå kan vi kanske hålla folkmängden någorlunda runt 6000 inv ett antal år men där fördelningen mellan östra och västra kommundelen fortsätter att kontinuerligt ändras till fördel Tärna församling. Det är ju redan en mångårig trend. Den som drömmer om ökning av folkmängden i tusental och återöppnade skolor måste också ta i beräkningen den moderna kvinnans fertilitet. En svensk kvinna föder väl i genomsnitt 1,8 barn och då är det bara att räkna hur många fertila kvinnor som måste importeras till kommunen för att folkmängden och elevantalet i skolorna skall börja öka.

Ett problem som redan är i antågande är att vi inte har arbetskraft ens till nuvarande verksamheter inom offentlig och privat arbetsmarknad. Kommer storgruvan till stånd blir läget ännu värre. Arbetskraftsinvandring-inpendling blir ett måste. Någon framtidsplanering kring detta problem har jag inte kunnat få till stånd i kommunen. Endast en bråkdel undersköterskor, jämfört med behovet, utbildas vid våra gymnasier för att ta ett exempel. Främjar vi rekryteringen genom att försämra arbetsförhållandena och erbjuda skitlöner jämfört med vad gruvverksamheten kommer att betala? En del reagerar inte förrän hum-hum står i köket och då är det så dags!

Fullmäktiges beslut idag om tillskott av medel till "öppen flygplats" fram till 30 juni innebär INTE återupptagande av kommunalt bekostad flygtrafik. Om Trafikverket inte upphandlar trafik på Gunnarn i slutet på maj eller om inte något bolag trafikerar Gunnarn på egen bekostnad skall Gunnarn kallställas efter 30 juni. Klart uttryckt i fullmäktiges beslut.

Beslutet idag gäller möjligheter att få hit ett företag som tänker utföra test av maskiner för snöröjning och annan service på landningsbanor. Det ska ske en demonstration av maskiner för personal från andra flygplatser under 3 dagar i mitten på mars. Nettosumman för öppen flygplats under tiden fram till 30/6 är ca 400 000 jämfört med att kallställa omedelbart. Blir det inget av den testverksamhet man hoppas på är dock dessa 400 000 kr en synnerligen dålig affär för kommunen. För att räkna hem dessa pengar krävs 7,3 helårsanställningar i t ex besöksnäringen vilket ger 7,3 x 55 000 kr = ca 400 000 kr. De anställda måste dessutom vara skatteskrivna i vår kommun. Blir det en fortsättning på testverksamheten måste krav ställas på att testföretagen betalar huvudparten av kostnaderna som uppstår.

Kommer det nya förslag på återupptagen flygtrafik med insats av kommunala medel kommer jag att rösta nej. Det är ett löfte! Det finns inte en chans att räkna hem sådana satsningar när man betänker hur många helårsranställningar som behövs. De människor som dimper ned i Gunnarn och utnyttjar besöksnäringen har nog med största säkerhet ändå tagit sig till Storuman via de andra flygplatser som finns inom bekvämt håll  eller på andra sätt. De hade väl någon annan anledning att ta sig hit till Storuman än enbart nöjet att landa just i Gunnarn. Eller?

Det skulle vara intressant att se en samhällsekonomisk utredning av vad en storsatsning på nya landningsbanor i Vilhelmina har för effekt på sysselsättning och kommunal ekonomi. Som jag visat måste varje miljon i driftskostnader/underskott motsvaras av 18 st anställda som har sin helårsanställning helt och hållet på grund av att turister kan landa på Sagadal. De turister som åker buss, bil, tåg eller landar i Lycksele, Hemavan eller Umeå kommer ju ändå. Ett par hundra helårsanställda torde det röra sig om. Var skulle dessa återfinnas? Om staten upphandlar och betalar underskotten är det väl bara att gratulera.

I fortsättningen kommer jag nog att akta mig för kommentarer  till nyhetsartiklar i V-K som handlar om kommunal politik. Trots att jag skriver under med mitt namn kommer kommentarer till mina inlägg anonymt där jag tillvitas sådant som "mot utveckling" och liknande och att jag påstås vara mot Storuman kommuns anonyma tvärpolitiska parti, Flygpartiet (fp). Försök till skämt! Det råkar bli samma bokstavs förkortning som mitt eget parti Folkpartiet. Jag är nog inte fel ute om jag misstänker att bakom signaturerna i vissa fall döljer sig personer i "tysta" politikers nära omgivning som spammar på i anonymiteten. Organiserat? Omkring de tyngsta politikerna i Storuman råder total tystnad i sociala medier. I Storuman har den styrande makten undvikit sociala medier med några få undantag. Peter Åberg (s) är en som nu tillhör oppositionen, de flesta visste vilka åsikter Peter hade. Gunnar Åström bloggade på sin tid. Lars Levinsson har varit aktiv. Bland oppositionspolitiker  finns B-G Burman, Lars Valler och Marianne Johansson som delger oss hur de tänker i olika frågor. Har jag glömt någon?

Kommunens medborgare får genom  motståndet mot sociala medier sämre information än medborgarna i många andra kommuner vilket är allvarligt för demokratin.  Eftersom länstidningarna i stort sett abdikerat från den politiska bevakningen av inlandskommunerna är det desto viktigare att  kommunpolitikerna deltar i det offentliga samtalet i sociala medier runt de politiska frågorna. Kanske det är läge att vi träffs på den kursdag i sociala medier som kommer snart! De som nu vill tillvita mig åsikter som jag inte har eller kalla mig för det ena eller andra är välkomna till min blogg så får jag se vilka ni är och därmed vilka intressen ni företräder.  För ni är väl så modiga som ni låter? Erold Westman är en som vågar stå för sina åsikter och jag har hittills godkänt alla hans inlägg trots att vi inte alltid är överens. Hedders Erold! Men ni anonyma, ja ja, hur är det med stadgan i ryggraden? Är ni stolta över er själva?

Omsorgsnämnden har ett prognostiserat underskott för 2010 på 5,4 milj. Siffran något osäker som brukligt är med prognoser men nu är det bara en månad kvar till årets slut.  Till största delen gäller underskottet äldreomsorgen. Omsorgsnämnden har beslutat att kraftigt reducera utgifterna för anhörigbidrag till personer över 65 år. I fortsättningen kommer anhörigbidrag till personer över 65 år att beviljas endast i undantagsfall. Besparingen börjar verka successivt efter årsskiftet. Hur besparingen påverkar övriga kostnader i kommunen för hemtjänst och särskilt boende vet ingen i dag. Bistånd kostar, det vet vi dock.

Omsorgsnämndens budget för 2011 är med tilldelad ram ett illusionsnummer vilket jag förutspått sedan ramen såg dagens ljus för 1½ år sedan. Efter massiva besparingsåtgärder under detta år återstår ändå ett sparbehov på ca 2,6 milj som slår direkt på omsorgens innehåll, kvantitet, kvalitet och säkerhet enligt konsekvensbeskrivningar och anses omöjliga att genomföra. Därför kommer nämnden att begära tilläggsanslag på ca 2,6 mil för 2011.

Omsorgens ramar för 2012 och 2013 är i stort sett oförändrade i nominella kronor med undantag för tillskott till de 8 nya demensplatserna på Blåsippan. Tar vi då hänsyn till kommande löneökningar finns ett sparbehov på ca 3 milj år 2012 och 6 milj år 2013 jämfört med situationen år 2011.

Vi vet också med stor säkerhet att  antalet människor 80+ ökar och att dessutom deras medelålder ökar vilket innebär ökat vårdbehov och ökad vårdtyngd. I tidningarna har vi under ett antal månader kunnat läsa att Sveriges kommuner har strålande ekonomi efter finanskrisen Av någon konstig orsak är Storuman här ett undantag. Det vore intressant om kommunstyrelsen för Storumans kommuns medborgare kunde förklara på ett seriöst sätt varför just Storuman har så dålig ekonomi jämfört med alla andra. Trots blomstrande företag, gruvor, vindkraft och snabbt växande turism i Hemavan/Tärnabyområdet. För mig är det då inga problem att förstå orsakssambanden men det vore klädsamt om ansvariga kunde ta mod till sig och offentligt säga som det är. Valet är ju över för den här gången!

I kostnads- och intäktsanalys brukar man tala om marginalnyttan av någonting t ex ett extra kilo fläsk när man är proppmätt. Om vi tänker oss att i södra Lappland finns en enda flygplats, Gunnarn och så kalkylerar vi på byggande av en ny flygplats i Lycksele. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo? Antagligen att tjäna 25 minuters restid till flygplatsen. Vad är dessa minuter värda? 200 miljoner i investering?

Vad är marginalnyttan av att bygga en flygplats i Vilhelmina under samma förutsättningar? Här är tidsvinsten kanske 40 minuter om vi tänker oss en ny vägstump tvärsöver landet öster om Pauträsk. Skall det byggas en ny flygplats i Vilhelmina för kanske uppåt en miljard ställer vi samma fråga. Är dessa 40 minuter till flyg värda 1 miljard i investering?

För att klargöra vad vi talar om kan nämnas att statens definition på godtagbar tillgång till flyg är att nå flygplats inom 2 timmar!! För många miljoner svenskar och många företag, stora som små, är tiden till flyg uppåt 2 timmar. Detta gäller t ex en stor del av Stockholmsområdet.

Vi kan också vända på resonemanget. Vi tänker oss att vi i södra Lappland har 4 flygplatser, Lycksele, Gunnarn, Vilhelmina, Hemavan. Vad är marginalförlusten av att Rikstrafiken lägger ned trafik på Gunnarn? För en Storumanbo blir det  en tidsförlust till Vilhelmina på netto ca 25 minuter. Till Lycksele blir tidsförlusten ca 40 minuter. Är dessa 25 - 40 minuter värda 7 - 10 miljoner per år av pengar som borde gå till välfärdens kärna enligt det huvuduppdrag som kommunens politiska ledning har? Eftersom mellanlandning avses ske i Kramfors med tidsförlust Storuman - Stockholm på 20 minuter. Då blir kalkylfrågan. Är dessa 5 minuters tidsvinst till Stockholm värda 7-10 milj per år? Miljoner som verkligen behövts och behövs i kommunens kärnverksamheter år 2009 och framåt.

Ska en enskild flygplatskommun obstruera mot Rikstrafiken när Rikstrafiken lägger ned reguljär trafik på en av södra Lapplands 4 flygplatser och starta eget linjeflyg vilket ställer till stora problem för Rikstrafiken och dess upphandlingar och kostar staten 10-tals miljoner? Jag tycker det är nästan lika galet som om en enskild kommun börjar med egen Länstrafik med buss på kommunens skattebetalares bekostnad i konkurrens med Länstrafikens busstrafik. Kan man tänka sig att skicka med 1100 kr av skattebetalarnas pengar till varje flygbiljett  vore det ju logiskt att starta egen Länstrafik och bjussa på någon hundring till varje bussbiljett.

Jag tycker att man kan dra slutsatsen att flygplatsstrukturen i södra Lappland är fullständigt vanvettig med hänsyn till behovet som uttrycks i termen "tillgång till flyg". Här är terrängen nedgödslad med flyg och jag träffar åtskilliga människor från övriga delar av landet som inte fattar vad vi håller på med. Marginalnyttan av två flygplatser som byggts i två av kommunerna motsvarar på intet sätt investeringar och driftskostnader. Men nu är det som det är och Rikstrafiken och därmed staten har beslutat att Gunnarn är den första flygplatsen som offras och då är det bara att förhålla sig till den situationen och inte till någon önskad icke existerande situation.

Framförallt är det helt obegripligt att starta en fight mot Rikstrafiken med insatsen 10-tals miljoner kronor som är avsedda att användas till skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer, fritidsverksamhet för ungdom, kultur, turismutveckling mm mm.  En hel del av dessa miljoner har släpats ihop av folket Slussfors och västerut och flygslöseriet är en av anledningarna till våra tråkiga öst - västmotsättningar. Gick miljonerna till badhus i Storuman gick det väl att försvara men detta, det blir bara för mycket! Det är en politisk skandal i denna kommun  som kommer att gå till historien. För nu är det väl äntligen slut och historien kan börja skrivas.

Kommunens ekonomi för 2011 är ännu sämre än vad jag skrev i min tidigare blogg och som jag utgick ifrån i gårdagens fullmäktige. Kommunen har endast 2,5 miljoner i överskott på 2011-års budget!!  Konstigt att ingen har rättat mig, varken i fullmäktige eller som kommentar i bloggen. 

Det sämre ekonomiska läget innebär följande:

1. Kommunstyrelsens äskade tilläggsanslag på 3 milj och Omsorgsnämndens äskade tilläggsanslag på 3,5 miljoner, tillhopa 6,5 miljoner kan inte tillgodoses överhuvud taget om vi ska uppfylla överskottsmålet. Kör vi en chanstagning med nollbudget kan det väl bli 1,25 milj till vardera KS och ON. Detta innebär mycket smärtsamma neddragningar i äldreomsorgen eftersom MER ÄN  3,5 milj behövs i tilläggsanslag enligt nya bedömningar.

2. Det vore fullständigt ansvarslöst att i detta läge anslå några pengar till fortsatt flyg i Gunnarn. Effektuera kommunfullmäktiges beslut från januari 2010 att avveckla flyg och efterkomma samma fullmäktiges beslut, inga mer pengar till flyg. Det beslutet var glasklart för alla, men tydligen med några undantag. Flygplatsbolaget bör konstatera faktum. Kommunstyrelsen som levt i en annan värld bör konstatera faktum. Släpp prestigen och låt fullmäktiges beslut från januari 2010 gå mot sin fullbordan i all tysthet och obemärkthet. Mer behövs inte! Nu är loppet kört en gång för alla.

Vi vänder blad och koncentrerar krafterna på det som har framtiden för sig i denna kommun. Äntligen!!

Storuman är inte Vilhelmina. Dagens fullmäktige avlöpte helt utan tjuvhugg eller remrapp. Vilhelmina skulle kanske komma på studiebesök. Den enda fråga som kunde orsaka maratondebatt lyftes plötsligt ut från dagordningen, nämligen frågan om fortsatt fight med Rikstrafiken till priset av stor insats av kommunala medel..

För fullmäktige redovisades kostnader för att bedriva flyg år 2011.

Kallställning 1,9 milj.

Öppen flygplats (utan linjetrafik)  6 milj

Fortsatt flygtrafik  6,5 milj.

Kostnaderna för kallställning sjunker drastiskt år 2012 och framåt och blir sedan försumbara. Något tiotusental kronor per år. Siffrorna -6 och - 6,5 milj är naturligtvis ytterst osäkra. Någon händelse på världsscenen, krig, terrordåd, Heklautbrott på Island kan kullkasta siffrorna åtskilligt till det sämre. Överhuvud taget är det fråga om bedrivande av näringsverksamhet där skattebetalarnas pengar riskeras på ett sätt vi inte har råd med och inte heller är försvarbart av principiella skäl.

Summan -6,5 milj råkar vara lika med det budgeterade överskottet för 2011. Och detta överskott råkar vara = de summor som Kommunstyrelse 3 milj och Omsorgsnämnd 3,5 milj begärt i tilläggsanslag för 2011. Summa lika med 6,5 milj.  Alltså slut pengar för 2011.  Siffror som kommit fram i Omsorgsnämnden för bara någon dag sedan pekar på att inte ens 3,5 milj räcker. Med andra ord SLUT PENGAR med råge!   Då båtar det föga att använda argument som "att om vi gör si eller så blir det mindre än 6,5 milj i förlust med fortsatt flyg. År 2012 och 2013 kommer också att bli mycket magra år för kommunens kärnverksamheter. Låt oss klara välfärdens kärna de närmaste åren. Det är en utmaning bara det.

Fortsatt kommunalt bedrivet flyg till ytterst tveksam nytta är en gökunge i kommunens verksamhet som alla små kycklingar, skola, omsorg, turism, miljö, bygglovshantering etc bör passa på att nu sparka ur boet. Frågan skär över partigränserna i alla de stora allianspartierna så det är ingen megahändelse att frågan idag drogs tillbaka från fullmäktige  inför ett ganska säkert nederlag i en omröstning. Den här utvecklingen i flygfrågan borde inte vara någon överraskning för någon, i alla fall inte för mig.  Jag är faktiskt förvånad att frågan kommit upp efter fullmäktiges beslut i januari 2010 "inga mer pengar tillskjuts till fortsatt flyg". I det beslutet var socialdemokraterna tydliga så enligt min mening var läget inför dagens fullmäktige solklart. Förslaget hade inte en chans. Det kan vara nog med de 22 miljoner som bokstavligen gått upp i rök 2009 och 2010.

Flygfrågan är en fråga  som är en mycket bidragande orsak till vreden i västra kommundelen och splittringstendenserna mellan kommundelarna och till osämja i vissa partier och bör snarast avföras från dagordningen så att den fantastiska energi som lagts på fighten med Rikstrafiken i stället kan inriktas på att ta tillvara de stora möjligheter som ökning av turismen, utbyggnaden av Hemavan, gruvdrift, vindkraft mm ger. Och att göra kommunen trevlig att bo i genom att satsa på bra verksamhet och utbud för barn, ungdom, vuxna och äldre och tillresande människor. Det är den gyllene chansen för den nya alliansen att få alla att dra åt samma håll! Äntligen! Den chansen måste vi ta!

Rapport från verkligheten. På nämndens sammanträde idag presenterades en prognos på - 5,4 miljoner för år 2010 trots alla besparingsåtgärder som ledning och personal gjort under året. Det mesta av tankemödan har handlat om besparingar för nämnd, ledning och personal. Summan - 5,4 milj kan bli både större och mindre vid årsskiftet men bäst är att befara att det blir minus 5-6 miljoner kr.

Inför nästa år 2011 saknas pengar i budgeten i storleksordningen 5 milj kronor. Det finns inte en chans att dessa underskott och minussiffror i omsorgens budget kan klaras med att säga upp folk i en sådan omfattning att omsorgsverksamheten går jämnt upp. Vi hamnar i ett läge där ett boende måste läggas ned om kommunens pengar ska läggas på annat än kommunens lagstadgade kärnverksamheter.

I den långtidsbudget för kommunen som är beslutad sedan över ett år tillbaka skall omsorgsnämndens verksamhet under åren 2010, 2011, 2012 och om jag inte missminner mig 2013 ligga kvar på nivån netto 118 milj kronor varje år oavsett löneökningar på kanske 2,5 % per år, oavsett allt större behov pga av fler äldre och större vårdbehov per äldre. Omvandlat till kronor rör det sig om besparingsbehov på ca 3 milj kr per år bara till löneökningarna. Kommunstyrelsen har lovat att utbyggnaden av demensvården med 8 platser ska finansieras genom tillskott till de 118 miljonerna. Men faktum kvarstår, varje miljon som ska sparas in handlar om 3 st heltidsanställda. Och många miljoner rör det sig om. 

Verkligheten är drömmarnas största fiende och nu håller verkligheten på att göra sig påmind. Kanske dags att sluta drömma om högtflygande planer och landa i verkligheten. Även om det blir kraschlandning.

Den tid, drygt 2½ år,  som alliansen s+kd+kl styrt Storumans kommun måste betecknas som ett misslyckande.

1. De flesta av Sveriges kommuner har gått stärkta ur den ekonomiska krisen bl a tack vare regeringens extra tillskott till "kommunernas kärna" skola och omsorg. Storuman har en sämre ekonomisk utveckling än de flesta kommuner tack vare de 22 - 30 milj som satsats på eget flyg i trots mot staten och Rikstrafiken. Slutnotan har vi inte sett ännu och en utredning vad detta kostat kommunen sedan 1 januari 2009 då kommunen övertog Rikstrafikens ansvar och utgifter borde göras. Likviditeten i botten i april 2010 och investeringsstopp och åtstramningar som har drabbat och som drabbar främst omsorgen men även andra verksamheter i åratal framöver när kommunens balanskrav ska uppfyllas och hålen i ekonomin stoppas igen.

2. Byggnadslovsköer på uppåt 2 år som beror på att den tekniska nämnden inte haft pengar i budgeten att anställa byggnadsingenjörer. Egentligen ett kontraproduktivt toksparande. I dagarna anställs 2 nya ingenjörer utöver den personalstat man haft. Det kommer att ta tid att beta av byggnadslovskön.

3. Befolkningsutvecklingen. Storuman tappar invånare i minst samma omfattning som omkringliggande kommuner trots framgångsfaktorer som turismutvecklingen i fjällområdet, BioStor, gruvverksamhet, skogsboomen och vindkraftsutbyggnad. Trots läget som väg- och järnvägsknutpunkt.

4. Näringslivsklimatet. I Svenskt Näringslivs ranking hamnade Storuman på 286:e plats av Sveriges 290 kommuner. Det var en försämring jämfört med tidigare. 

5. Enorma sparkrav i välfärdens kärna, skola och omsorg. Byggstarten av demensboendet försenad ett år. Och i besparingsväg har vi inte sett slutet. T ex omsorgsnämndens verksamhet är underfinansierad 2010 och de närmaste åren genom att t ex löneökningarna ska finansieras helt och hållet genom personalminskningar i en verksamhet som hela tiden ska tillfredsställa ökande behov. Här har den nya alliansen en rejäl uppförsbacke att starta i. Kommunens flerårsbudget borde göras om, den som ligger är inte förankrad i verkligheten utan ett illusionsnummer.

Om man gör en renskrapning av sin ekonomi och satsar allt på fel häst på travet då är man blåst och har några tunga år framför sig. Som jag ser det har Storuman gjort en gigantisk felsatsning som satsat alla pengar man har och dessutom pengar som man inte har (utöver budget) på ett flyg som inte löser ett allvarligt flygbehovsproblem. Man kan inte se miljonerna till flyg frikopplat från andra tillväxtfrämjande satsningar. Flyg finns i överflöd runt omkring oss. Den gigantiska satsningen på egen Rikstrafik har gått ut över all annan verksamhet, t ex att förbättra näringslivsklimatet, turismutveckling, kvaliteten i skola och omsorg, byggnadslovshantering, fritidsverksamhet för ungdom.  Ska vi hejda befolkningsminskningen, främja näringslivsklimatet, ha en bra skola, kultur, fritidsverksamhet, omsorg och byggnadslovshantering måste tillgängliga resurser fördelas optimalt och inte satsas på en enda verksamhet, flyg i Gunnarn. Här tycks kommunledningen den gångna valperioden ha hamnat i någon form av tunnelseende och totalt saknat plan för hur resurserna ska fördelas på de olika framgångsfaktorerna. Alla pengar på den förlorande hästen och kaputt!

Det positiva i kråksången är väl sammanfattningsvis att nu kan det bara gå uppåt på de områden jag tagit upp ovan. Botten är nådd.

Fullmäktige i dag dominerades av diskussioner om köp av Folkets Hus i Tärnaby, hyra badhus i Hemavan och frågan om kommundelsråd i Tärnabyområdet. Jag är definitivt ingen vän av kommunalt drivna verksamheter som vanligtvis brukar skötas bättre och effektivare av privata aktörer. Dock får man här skilja mellan att äga en anläggning och att sköta driften av verksamheter i anläggningen. Vad kommer först, hönan eller ägget? Jag anser att man i de här två fallen bör köpa anläggningarna och sedan lägga ut på privata aktörer och föreningar så mycket som möjligt. I dessa frågor gick jag på den linje som många ledamöter från västra delarna av kommunen företrädde.

Frågan om kommundelsråd - nämnd har utretts av arvodeskommitten och kommitten förordar kommundelsråd på försök under 2 år med en anställd projektledare och utvärdering  efter den tvååriga perioden. Alla partier i arvodeskommitten med undantag av vänsterpartiet företrätt av Bengt-Göran Burman har ställt sig bakom kommittens förslag som också blev kommunstyrelsen förslag. Inför dagens fullmäktige signalerar överraskande centerpartiet att man förordar kommundelsnämnd för turism- och plan- och byggfrågor. Det blev återremiss och ny utredningsvända. Det torde vara unikt i Sverige att man funderar på kommundelsråd i en kommundel med 1600 invånare.

Jag personligen tycker att det blir orimligt dyrt med den byråkrati som följer av att ha dubbla nämnder i kommunen för vissa frågor. Likvärdighetsprinciper blir ett annat problemområde. Även jag tycker att kommunen borde uppgradera turismen i den politiska hanteringen och det genom att inrätta ett särskilt turismutskott under kommunstyrelsen. Turismfrågorna bör samordnas i hela kommunen och inte fragmentiseras genom dubbla tyglar.

Långsamhet i handläggningen av bygglov är ett annat problem som valsat omkring i medierna. Orimligt långa väntetider och missnöjda företagare i byggbranschen är följden av sparbeting på byggnadskontoret. Denna kontraproduktiva svältkur har sin grund i att 22 miljoner satsats på flygbiljetter för dem som flyger till och från Gunnarn i stället för att satsas de kommunala åliggandena. De som hävdar annat försöker bluffa allmänheten. Kommunen har misskötts de senaste 2 åren det är den trista sanningen.

Min ovetenskapliga valanalys styrks av att personrösterna i valet tydligt visar på att många väljare vill ha en förändring av den politiska inriktningen. Räddas vad räddas kan av välfärdens kärna, skola och omsorg när jättesummor spelats bort i ren hasard. Dessutom att ge vettiga ramar till skötande av kommunens myndighetsutövning, bygglov mm och vettiga ramar till fritidsverksamhet med inriktning på ungdom.

Ännu är ej kryssrösterna färdigräknade i Storuman. De största valkretsarna Vallnäs och Luspen återstår. Men redan nu kan man nog dra den ovetenskapliga slutsatsen att väljarna gett smisk på stjärten till de kandidater som stått i frontlinjen för 22 miljoner till kommunalt bedriven Rikstrafik under 1½ år. Följdriktigt har de kandidater som hårt kritiserat detta slöseri med välfärdens pengar fått många kryssröster. Exempelvis Lars Levinsson (m) och Bengt-Göran Burman (v) är redan inkryssade i fullmäktige och detta redan innan de två största valkretsarna är räknade.

Kanske dags till lite eftertanke! En bra början kan vara att som kommunstyrelseledamot sätta sig in i kommunens i särklass största verksamheter omsorg och skola (vilket egentligen är en skyldighet!!). Vilka förändringar i efterfrågan på tjänster kommer de närmaste åren att innebära och vilka krav kommer detta att ställa på förändring av verksamhet och budgetramar, inräknat löneökningar och inflation?

Kommunen har de senaste två åren styrts med svansen. Först har politiska snuttefiltar och politikermonument fått sitt sedan får kommunens obligatoriska kärnverksamheter slåss om resterna. Så står vi där med investeringsstopp, raserad kommunal likviditet och absurda besparingskrav de närmaste åren. Den allians som ska styra de närmaste åren får det inte lätt. Frågan är om kommunen ska fortsätta att slåss med Rikstrafiken på bekostnad av kommunens övriga verksamheter och mot folkflertalets vilja. 

När Rikstrafikens upphandlingsarbete av flygtrafik störs av kommunala obstruktioner, som Storuman sysslar med, får vi dessutom slanta upp till Rikstrafikens kompensationer till andra flygplatser och denna gång via statsskatten. Många i omvärlden undrar över vad Storumans politiker sysslar med.

Kryssrösterna i de hittills räknade valkretsarna ger vissa anvisningar till vad politikerna i Storuman BORDE syssla med.

Oväntade resultat plus väntade i kommunalvalet. De stora förändringarna står c och kd för. Centerns frammarsch kan ha två huvudorsaker. En är det dubbla budskap som kan skönjas i de två valsedlarnas program. "Västra" valsedelns kandidater annonserade sitt program i Storumanbladet som var ett klart ställningstagande för kommunens huvudåtagande, skola, omsorg och övrig obligatorisk service och mot stora satsningar på äventyrliga projekt som hotar kommunens ekonomi (läs flyget). Man kunde tro att detta var hela centerns kommunala program trots att andra centerpartister fortfarande tycks drömma om flyg på bekostnad av huvuduppdraget. Blir intressant att se hur utfallet blir för de två valsedlarna och dessutom utfallet av personkryssen. En annan orsak kan vara "Mörtselleffekten". Tomas Mörtsell står nu på första plats på östra valsedeln. Han måste väl då också i kraft av centerns nya maktposition anses som kommunalrådskandidat och själv anse sig som sådan. Om det blir en borgerlig allians vill säga.

En annnan markant förändring är Kristdemokraternas tillbakagång. Jag tror att det har att göra med att KD setts som flygpartiet nummer ett och ibland haft lust att i budgetramdiskussioner stega fram och dra ned omsorgens budget med sådär 2 miljoner. Personkryssen blir även här intressant läsning när sammanräkningen är klar. Moderaterna går emot  rikstrenden och minskar med ett mandat. Även här kan tendensen att prioritera mångmiljonbelopp till flyg på bekostnad av övriga verksamheter ha inverkat.

Övriga resultat är inga större överraskningar. Folkpartiet tycks behålla 4 mandat trots en viss förkärlek hos vissa ledamöter att satsa pengarna i luften i stället för på marken i kommunens kärnverksamheter. Kommunlistan får 2 mandat vilket är en våldsam ökning från 0 om man jämför med förra valet. De fanns ju inte då. Jämfört med de 3 mandat man haft sedan vänsterpartiets sprängning är det en minskning med ett mandat.

Socialdemokraterna går mot strömmen i Storuman och ökar med ett mandat. Något överraskande men socdem har på senare tid  markerat att de inte vill satsa några mer komunala pengar på kommunal Rikstrafik i luften och i stället värna kärnverksamheterna vilket kan ha gett plusröster. Hos socdem blir kryssrösterna spännande läsning liksom hos alla partier.

Vilka bildar allians? S + v måste hitta någon att fria till, något parti på borgerliga kanten med utpräglade köttgrytegrävare. Kommunlistan anses nog av s vara för opålitliga som partner enligt Gunilla Lundgren. Den borgerliga alliansen kan inte få egen majoritet utan måste fria till Kommunlistan som lär säga JA. Det blir 22 mandat tillsammans och en vilde kan hoppa av och ändå finns majoritet. Som Lou Reed sjöng: "Juliet wanted Romeo and Romeo wanted Juliet. Det är kanske så det blir mellan de borgerliga och Kommunlistan, vars ursprung är vänsterpartiet men ingen tror att de någonsin varit annat än borgerliga.

Efter räkning av kryssröster och andra röster kan jag kanske nästa vecka kommentera ytterligare. En sprängfråga blir lusten att leka Rikstrafik. Om s och v bildar opposition och beslutar sig för att profilera sig på stopp för mera pengar till flyg och koncentration på kärnverksamheterna behövs det bara att 2 ledamöter i en borgerlig allians röstar med s + v för att flygprojektet ska haverera. För gott?

Nu får det vara slutlekt i sandlådan. Jag häpnar när jag läser i annonsbladet att några politiker pläderar för fortsatta toksatsningar på kommunalt bedrivet flyg i Gunnarn. Flyg är Rikstrafikens ansvar och underskotten på de flygplatser som Rikstrafiken stödjer betalas via statsskatten. Kommunalskatten skall vara till annat, t ex skola, omsorg, byggnadslovsingenjörer etc.

Kommunala verksamheter lider nu och framgent av de bortblåsta 22 miljonerna på bara 1½ år. Investeringsstopp, personalneddragningar etc följer i allt snabbare takt. Argumenten herrarna framför i sin annons handlar om gruvor, vindkraft etc. Kommunens företag och verksamheter har även utan Gunnarn en tillgång till flyg som alla företag i Södertälje och flertalet företag i Storstockholm avundas oss. Det är rent nys att företagsetableringar skett och sker tack vare flyg just i Gunnarn. Gott folk. Världshorisonten ligger inte vid kommungränsen. Den ligger längre bort.

Kryssa mig i kommunal- och landstingsvalet. Fullmäktige behöver politiker i tiden som fattar vilket ansvar man har.

Det var omsorgsnämnd idag. Sedvanliga ärenden som räckte till full arbetsdag. LOV ska införas och vi får hoppas att LOV inte kringgärdas av så många hindrande bestämmelser som Fritt Vårdval drabbats av inom Landstinget. LOV innebär också att vi får många nyttiga nyckeltal och därmed styrinstrument.

Den ekonomiska prognosen pekar f n på ett underskott på 2,1 milj vid årets slut. Kostymen är alltså för stor i förhållande till årets budget. Nästa år får nämnden ingen utökad ram och skall därmed spara in även nästa års löneökningar 2,7 milj. Det blir totalt 4,8 milj i så fall som ska sparas in FÖRUTSATT att det nya demensboendet finansieras fullt ut genom ökad ram. Det är mycket pengar. Det motsvarar ca 15 st helårsanställda. År 2012 är omsorgsnämndens budgetram fortfarande densamma som 2009 och ytterligare 2,7 milj ska sparas in. Det handlar om pengar i en storleksordning  som Sibyllas eller Vikbackas hela årsbudget.

Herr och fru "Bagdad Bob" har ju basunerat ut att kommunens ekonomi är god och inga negativa verkningar finns för kommunens huvudverksamheter - välfärdens kärna. Kommunens kassalikviditet var mindre än 1 i april trots investeringsstopp och svångremmar. Alla med minst sunt bondförstånd begriper att 22 milj rakt upp i luften på 1½ år i en liten kommun får svåra återverkningar under ett antal år.

I tidningarna kan vi idag läsa att 200 bygglovsärenden ligger obeslutade. Företagare hotar ge upp och lämna kommunen. Orsak: Bristande resurser i tekniska nämnden - pengarna har satsats på egen rikstrafik i Gunnarn. Jag tror inte att det är tekniska nämndens inkompetens som är orsaken till bygglovshaveriet utan den politiska ledningens inkompetens som subventionerar 5 minuters tidsvinst för flygresenärer med 22 milj under 1½ år i stället för att ägna sig åt verkligheten. De måste leva i drömmarnas värld. Tekniska nämnden har tilldelats för liten ekonomisk ram. Punkt - slut!

De som svarar att det är en bra satsning politikerna gjort i Gunnarn har nog inte satt sig in i det elände som drabbar kommunens alla andra verksamheter - de som kallas kommunens kärnverksamheter. Och till sist är det alla vi skattebetalare och brukare av kommunens tjänster som drabbas. Och dessa påverkningar kommer i huvudsak efter valet! Kryssa gärna mig i valet!  Jag lovar att hålla koll på och motarbeta eventuella framtida toksatsningar.

Enligt någon undersökning har sociala medier liten betydelse för hur folk röstar i valet. Det kan så vara att inte så många läser bloggar, facebook etc men jag tror att spridningseffekten är ganska stor. Någon säger t ex "vet du vad Håkan skrev igår på sin V-K-blogg"? och så är diskussionen igång. En annan sak är att många politiker som bloggar har egen hemsida eller egen blogg kopplad till den och det är kanske effekten av sådant bloggande man mätt. Jag tror att blogg kopplad till en dagstidning får mycket större genomslag. Min erfarenhet är att min blogg i V-K läses av väldigt många, även många som är intresserade av att få information om hur psalmerna går i kommunpolitiken. Det är lätt att klicka till bloggarna om man nu är inne på en dagstidnings hemsida för att läsa nyheter.

Jag måste tyvärr konstatera att väldigt få politiker i Storuman vågar ta diskussionen med allmänheten via sociala medier. Lennart Holmlund Umeå och Maria Kristoffersson Vilhelmina är två politiker som vågar och törs. Kan det vara så att ett och annat politiskt beslut som fattats i Storumans kommun mår bäst av att så få väljare som möjligt har kunskap om dem? Köttgrytegrävarna som fattat de dåliga besluten kan då segla vidare tack vare nomineringsprocesserna i de egna partierna och fatta nya tvivelaktiga beslut i framtiden. Frånvaron av massmedial granskning av hur kommunpolitikerna sköter sig i små glesbygdskommuner riskerar att ge oss politiker som missköter kommunen. Vilket har skett! Och dessa politiker är knäpp tysta i cyberrymden!

Kryssning är enda möjligheten att ändra på partiernas interna nomineringsprocedurer. Kryssning blir allt viktigare för att markera vilka kandidater man har förtroende för.

Kryssa mig i valet! Jag står på folkpartiets röstsedlar till fullmäktige och landsting.

I "Bladet" kan man läsa att kandidaterna till fullmäktige på en av centerns två listor med Stig-Harry Johansson som toppnamn tycker så här:

"Återupprätta förtroendet för kommunpolitiken och politikerna! Ansvarstagande för kommunens ekonomi och grundläggande uppgifter - Ingen kommunal drift av högriskprojekt. Satsning på omsorg & skola".

Detta låter ju bra och är något jag kan skriva under på. De flesta förstår nog vad man syftar på,  Erik-Abel Ejderuds (kd) och andras storsatsning på att ta över statens och Rikstrafikens roll när det gäller flygtrafik som orsakat ett jättestort hål i kommunens ekonomi.  Jag ställer den befogade frågan hur kandidaterna på centerns andra lista ser på den storsatsning på flyg som blev magplask och fiasko för 22 milj.  Avbön? Väljarna borde få veta om kandidaterna har förmågan att lära av misstag eller om det är kroniskt.  Toppnamnen på den listan tillhör dem som sjungit lovsånger och propagerat för detta flyg ända från början och även när det stod klart att notan skulle sluta på 22 milj för 1½ års flygäventyr.

Även andra toppkandidater i de olika partierna borde avkrävas svar på hur de ser på flygäventyret för 22 milj som havererade  och blev det fiasko som jag och några till förutsett hela tiden. Dags att sluta krypa efter väggarna. Ut med språket!

De politiker som ska klara skutan Storuman de närmaste 4 åren tillhör dem som har det tvivelaktiga nöjet att lappa ihop kommunens ekonomi igen och återskapa förtroende för Storuman i omvärlden. Jag har sagt det förr. Ett kryss på mig i fullmäktige- och landstingsval innebär en röst för ansvarsfull ekonomi, utveckling, seriös satsning på skola och omsorg. När det gäller sjukvården behövs nya friska ögon och förnyelse. Landstinget i Västerbotten har kört i gamla hjulspår alldeles för länge. Landstinget måste underlätta för alternativa utförare av vård i stället för att medvetet försöka göra det svårt-omöjligt för alternativa utförare att klara den digra kravlistan på att erbjuda en hel hög med specialitéer.

Kryssa mig i valet till kommunfullmäktige i Storuman och till landstinget. Jag står på folkpartiets listor. 

Jag har upptäckt att det behövs personer i fullmäktige  som inte låter sig luras till vad som helst. Jag är civilekonom och har jobbat som lektor i företagsekonomi och redovisning på olika gymnasier i 25 år. Jag har några års erfarenhet som rektor också. Jag har jobbat i topposition hos en trävaruexportör. Jag har suttit i kommunfullmäktige i Arvidsjaur och i landstingets tekniska nämnd och kulturnämnd i Norrbotten. Har haft en hel drös uppdrag som revisor i kommun, landsting, ideella föreningar och aktiebolag. Har haft eget företag som ekonomi- och fastighetskonsult. På "lediga stunder" har jag jobbat i egen skog.

Med andra ord. Den som försöker inbilla mig att en liten kommun kan snilla bort tiotals miljoner till rena tokprojekt utan att det får svåra skadeverkningar på ekonomin och övrig kommunal  verksamhet tar på sig en övermäktig uppgift. Jag är förbluffad över att så många låtit sig luras.

Kommunens främsta uppgifter är "välfärdens kärna" d v s barnomsorg, skola, familje- och äldreomsorg. Dessutom ska kommunen leverera byggnadslov och upprätthålla annan sedvanlig kommunal service. I Storumans kommun har många kommunala politiker prioriterat något helt annat, t ex att överta statens uppgifter att sörja för tillgång till flyg.

Kommunen måste åtgärda bottenplaceringen i Svenskt Näringslivs ranking. Här har ännu inte något betydelsefullt skett. T o m bredbandsfrågan verkar poppa upp lite då och då. Jag är för ett planmässigt arbete med inriktning på de punkter i rankingen där vi är extremt dåliga. Företagarna måste återfå förtroendet för sin kommun!

Landstinget måste åtgärda köerna för behandling av svåra sjukdomar, ja köer ska inte accepteras överhuvudtaget. Byråkratin måste minska när det gäller t ex remisstvånget. Jag vill helt enkelt ta bort remisstvånget.

Många har önskat att jag inför valet skulle redovisa vilka som röstade nej till "egen rikstrafik" i Gunnarn som skulle kosta högst 4 milj men som blev 22 milj back för kommunkassan. I kommunfullmäktige i Hemavan röstade följande nej:

M Ulf Vidman.

FP Håkan Rombe, Erland Dahlberg.

V  Bengt-Göran Burman, Helena Israelsson, Henry Cruz.

C Dan Frohm.

KD Ingen röstade nej.

S Ingen röstade nej.

Senare har socialdemokraterna i slutet på 2009, ställda inför de stora besparingarna inom skola och omsorg,  ändrat ståndpunkt och kollektivt beslutat att inga mer kommunala pengar skall satsas på "kommunal rikstrafik" i Gunnarn. I en debattartikel har Gunilla Lundgren (s) tillsammans med Erik-Abel Ejderud (kd) häpnadsväckande nog förnekat att de 22 miljonerna till nästan ingenting skulle påverka övrig kommunal verksamhet negativt. Undrar om inte Gunilla hoppat i galen tunna denna gång? Kommunen har tidigare förlorat åtskilliga miljoner på att borga för hyreshus i byar. När det skedde omkring 1990 stod det klart för alla förståndiga (inklusive kommunchefen) att det skulle gå åt skogen. Vilket det földriktigt gick. Kommunchefen fick också det tvivelaktiga nöjet att på sin semester vid ett besök på kommunalkontoret se utannonseringen av sitt eget jobb. Det var dåvarande kommunalrådet Erik-Abel Ejderud (kd) som författat annonsen.

Hyreshus och galen satsning på flyg är inte de enda förlustmonumenten i Storuman. Kommunen byggde för många år sedan Fjällparken mm i Hemavan för 50 milj och var sedan tvungna sälja för 5 milj. En nätt förlust på 45 milj.

Kloka satsningar har också gjorts men de ovan nämnda satsningarna är näst intill oförlåtliga. Väljer vi fel kommunpolitiker får vi alla kommunbor och skattebetalare lida pin. Vilka nya miljonförlustprojekt kan vara på gång tro?

Kommunalråden i Storuman Gunilla Lundgren (s) och Erik-Abel Ejderud (kd) irriteras så till den milda grad av av V-K:s granskning att de skriver en debattartikel. Är ovanan att bli granskad en del av förklaringen? Det är tyvärr så att den tredje statsmakten i stort sett abdikerat från de små glesbygdskommunerna och mycken inkompetens hos kommunpolitikerna kommer då aldrig till allmänhetens kännedom.

Ett inslag i "försvaret" av den förda politiken får mig att  fundera över hur det är fatt. Här påstår de båda makthavarna, som verkar joina ihop sig för en ny period, att de 22 miljonerna till Storumans övertagande av Rikstrafiken i luften inte påverkar övriga verksamheter. Har dessa pengar ramlat ned från himlen eller är det skattebetalarna som levererat?  "Beviset" uppges vara att Omsorgsnämnden och Fritid-Skola-Kultur gått med ett litet överskott 2009. Men hallå där!

För det första så lades ramarna för 2009 under 2008, alltså långt innan Erik-Abel i oktober 2008 predikade om nödvändigheten av att obstruera mot Statens-Rikstrafikens beslut att inte upphandla flyg på Gunnarn. Vilket enligt Erik-Abel Ejderud inte skulle kosta skattebetalarna något ur den garanti på 4 milj som han ville ha. I slutändan blev det 22 miljoner som alla (nästan) vet.

För det andra så är nämnderna skyldiga att hålla sig inom sina ramar så om ett överskott uppkommer vid årets slut på någon procent är det en naturlig variation. Oavsett om ramen är hög eller låg kan mindre över/underskott uppkomma. Det är inte bevis för något annat än att nämnder och personal gnetat och sparat bra. Något bevis för att de svindlande flygaffärerna inte påverkar kommunens möjligheter är det definitivt inte

För att ta igen de bortblåsta 22 miljonerna (en knapp 20-del torde komma tillbaka i form av framtida kommunalskatt) måste kommunens verksamheter svälta sig igenom några år. Underskotten ska tas igen under en 3-årsperiod enligt lag. De maktsugna kommunalråden och deras tillskyndare försöker dölja att det är under de kommande åren, efter valet, som svältramarna kommer att svida. Omsorgen har trots år från år ökade behov oförändrad ram för 2010, 2011, 2012 och om jag minns rätt även 2013. Med 2-3 % löneökningar begriper även en åsna att dessa löneökningar måste sparas in genom minskning av personal. Snart måste besparingarna slå igenom även "på golvet" i verksamheterna. Men efter valet förstås. Och år 2010 har vareviga sammanträde i Omsorgsnämnden handlat om besparingar och möjliga neddragningar.

Sanningen är att man måste välja mellan olika behov. Satsar man pengar på ett ställe innebär det mindre pengar på ett annat ställe. Begriper inte ansvariga kommunalråd detta enkla faktum är det illa ställt. Om något under eller trolleri inträffat som kullkastar allt sunt ekonomiskt förnuft borde detta under/trolleri presenteras i vetenskapliga tidskrifter så att andra kommuner kan ta efter.

Men att påstå att 22 miljoner som gett en liten bråkdel tillbaka inte påverkar kommunens verksamhet och möjligheter på andra områden! Jag baxnar, hakan är i jämnhöjd med smalbenen!

Åsele-Vilhelmina-Dorotea samarbetar genom ett i början EU-finansierat projekt och i flygfrågan spretar man iväg söderut till Strömsund. Sorsele-Malå flirtar åt norr och åt öster. Att samarbeta INOM södra Lappland tycks vara knepigt och liknar ibland syskongnabb. Lycksele-Storuman har haft trögt i portgången men har sedan något år en gemensam samarbetsnämnd med två ledamöter från vardera kommunen. Det finns hur många frågor som helst att samarbeta kring, skola, omsorg, IFO, teknik, räddningstjänst mm mm. Och naturligtvis kommunikationer. Det vore ju förskräckligt om Blå Vägen-bussen stannade vid någon kommungräns p g a samarbetssvårigheter.

Det är med stor förvåning jag noterar vad B-G Burman skriver i sin blogg att fyra partier, M,KD,FP,KL i en skrivelse till KS vill upphöra med samarbetsnämnden  Lycksele-Storuman. Vad är det som fått dessa partier i KS att tappa fattningen? I det sammanhanget är det en klockren gissning att det handlar om flygfrågan. En fråga som tycks som predestinerad att röra upp dammet i sandlådorna och få politiker att flippa ur. Lycksele tycks ha gjort som man alltid har gjort, försvarat sin flygplats bland kyrkogårdar och bondgårdar. Förutsägbart i alla tider. So what? Svälj förtreten!

Inlandet behöver politiker som har lite vidsyn och som inte gräver skyttegravar och leker sandlåda. Inlandet behöver politiker som utvecklar samarbete, inte sådana som avvecklar samarbete! Jag ställer definitivt inte upp på den här skrivelsen. Jag vill öka samarbetet mellan kommunerna och Lycksele är då en synnerligen viktig samarbetspartner.

På äldreboendet Tranan pågår för närvarande ett försök där Samhall sköter städningen och omvårdnadspersonalen sköter omvårdnaden. Det låter ju ganska klokt att använda sig av specialister på respektive områden. Lokalvård är ett yrkesområde som kräver utbildning, modern utrustning, moderna metoder och organisation. Att omvårdnadspersonal ska ha detta som bisyssla på "lediga stunder" är galet. Behovet av omvårdnad är oändligt så egentligen ska det inte finnas några lediga stunder.

Vinsten är bättre och effektivare städning och bättre omvårdnad. Sedan kommer förstås frågan att uppstå hur vi löser detta ekonomiskt. Om det i slutändan skulle visa sig att vi för att få dessa vinster måste slanta upp lite ur kommunbudgeten blir det förstås kris. Eller kanske inte? Enligt många kommunpolitiker har man nu upptäckt att ju fler miljoner kommunen öser ut på diverse kringverksamheter ur obefintliga pengar desto bättre blir kommunens ekonomi. So what? Vi får ta hit Bagdad-Bob som föreläsare!

 När omsorgens ekonomi behandlades i budgetberedningen häromsistones tycks det ha gått till på följande sätt: Ordföranden för nämnden begärde 7 milj extra för att Omsorgsnämnden ska klara år 2011 inkluderande 8 nya demensplatser. Svaret lär ha blivit att kanske 2 miljoner i stället för 4 milj till demenvårdsutbyggnaden. 2 miljoner av 7 med andra ord!  När kommunstyrelsens favoritverksamhet däremot begär 10 milj får man minst 10 miljoner. Nu tillhör förstås omsorg och skola inte kommunstyrelsens favoritverksamheter. I princip begär man att utbyggnaden av demensplatserna ska finansieras genom personalminskningar i den övriga äldreomsorgsverksamheten.

Vilka jämförande nyckeltal indikerar att det finns onödiga resurser i Omsorgsnämndens verksamhet? Vi kan jämföra oss med liknande glesbygdskommuner och få viss vägledning i bedömningarna. När jag för något år sedan jämförde oss med Vilhelmina kom jag fram till att V-mina satsade uppåt 10 milj mer på sin omsorgsverksamhet.

Kräftgången fortsätter i näringslivets ranking. Vi kanske kan klara att nå 290, jumboplatsen, nästa år om de självutnämnda "optimisterna" får fortsätta med sina felsatsningar. Det går säker att nå jumboplatsen om de politiker som motsatte sig flygsatsningen, som kom att landa på - 22 miljoner på mindre än 2 år, rensas bort av den "kloka??" majoriteten. Sambandet mellan antal flygplatser och näringslivsklimatet tycks vara omvänt proportionellt i södra Lappland. Kan det vara så att de kommuner som inte har egen flygplats har råd att satsa på företagsklimatet? Vem vet? I Västerbottens län är vi då klockrent sämst.

Företagsrankingen är inte bara en slutsiffra. I materialet kan man se vad som anses bra och vad som anses dåligt på en ganska detaljerad nivå. Storuman förtjänar en låg ranking på området andel av den kommunala serviceverksamheten som är utlagd på entreprenad.  Här har vi nog inte många kommuner bakom oss. Man kan ju som bekant inte ha mindre än ingenting (utom kanske när det gäller pengar). I denna fråga uträttar tyvärr även de borgerliga partierna inget som märks. Nästan allt sker i egen regi.

Jag gjorde i början av mandatperioden en analys och en plan för hur kommunen skulle börja arbeta sig upp ur bottenträsket i Svenskt Näringslivs ranking men det sket sig när regnbågsalliansen sprack. Den nya allians som tog över har väl varit upptagen av att flyga. Slutfacit av den gångna mandatperioden tycks vara följande:

1. Vi förlorar minst lika mycket invånare som andra glesbygdskommuner.

2. Vi närmar oss jumboplatsen i Svenskt Näringslivs ranking.

3. Kommunens ekonomi är körd i botten på ett sätt som kan orsaka katastrofläge för kärnverksamheterna.

Betyg: Stora C eller enl nuvarande betygsskala =IG.

När politikerna kör i diket kan vi dock glädja oss åt att

1. Turismen går bra i fjällområdet.

2. Vindkraften byggs ut i stor skala.

3. Skogsnäringen går bra, delvis p g a en svag krona. Framtiden här lite oviss.

4. Bio Stor börjar få upp farten.

5. Övrig industri har klarat lågkonjunkturen relativt bra.

5. Personal inom skola, fritid, kultur,omsorg och annan kommunal service har gjort ett storartat jobb trots minskande resurser.

Som  sökas kan all världen kring. På förra veckans fullmäktige skulle vi också besluta om vindkraftspolicy och om områden där vindkraft får byggas. Frågan bordlades till junisammanträdet för översyn av några punkter. I stort sett all mark väster om odlingsgränsen verkar ha drabbats av kalla handen. Allmänningen med 1500 delägare protesterar naturligtvis och det tycker jag är begripligt eftersom allmänningen inte tycks ha fått vara representerad i arbetsgrupperna och dessutom benämnes "särintresse". Det är märkligt tycker jag att skogsägarnas användning av sina marker nu tycks ha blivit ett "särintresse". Är avverkning av skog också nu ett särintresse? Eller jakt på egen mark?

Jag är av den uppfattningen att anläggande av vindkraft på egen mark är en areell näring lika beaktansvärd som avverkning, odling av havre eller fiskodling. En annan sak är att vissa verksamheter måste miljöprövas på sedvanligt sätt och frågan är då hur hemska vindkraftverk är att ha på minst 1 km avstånd. Personligen tycker jag att en lägenhetsinnehavare eller villaägare har många andra störningar som är betydligt värre och på betydligt närmare håll. T ex vägar, gator, motoriserad fritidsverksamhet, järnvägar, industriell verksamhet, vattenregleringsmagasin för vattenkraft etc etc. Nu tycks en viss överkänslighet för vindkraft spridas som virus på Internet.

För kommunen som sådan är de planerade vindkraftsparkerna ett ekonomiskt lyft. Minst 30 st serviceoersonal behövs för att hålla verken igång. Vintertid måste kanske vägar plogas. Inte minst kommer mycket stora inkomster markägarna till del när vindkraftsföretagen arrenderar mark för att ställa upp verken. Det kan röra sig om tre gånger så mycket pengar som skogsproduktionen ger. I kommunalskatt ger bara detta belopp i miljonklassen. Indirekt sannolikt flera miljoner till kommunkassan beroende på kringeffekter. Här har vi inkomster som kan bli ett lyft för kommunen och dess invånare!

Förslaget att vindkraftsexploatörerna ska avsätta minst 1 % till bygdens föreningsliv kan ifrågasättas. Kan jämföras med att skogsägaren ska avsätta en fjärdedel av sina inkomster av avverkningar till byns föreningsliv. Den totala rörliga ersättningen till markägarna brukar röra sig om 4 % av bruttoomsättningen i elproduktionen vilket inebär att 1 % är stora pengar som markägaren är tänkt att ge bort. Nu avstår ofta markägarna ändå en del av inkomsterna till byarnas föreningsliv vilket ofta är mycket stora belopp jämfört med de inkomster föreningarna normalt har. Jag tycker att 1 % till föreningslivet ska gälla i de fall det är fråga om statens mark eller bolagsmark där styrelsen har sitt säte utanför kommunen.

Tisdagens fullmäktige bekräftade vad de flesta redan visste. Försöket att ta över Rikstrafikens uppgifter och utgifter genom att bedriva flygtrafik på eget bevåg har orsakat ett jättehål i kommunens ekonomi. Kommunstyrelsens förlust på 17,5 milj under 2009 beror till största delen på den kommunalt bedrivna Rikstrafiken. Kommunalrådet Gunilla Lundgren kunde nu tala om att det förhåller sig så att flygförluster påverkar räkenskaperna precis på samma sätt som andra förluster.

Men sedan råkade kommunalrådet slira på sanningen. En fullmäktigeledamot frågade hur kommunen skulle hantera det stora underskottet med tanke på balanskravet, att återställa en förlust inom 3 år. På detta svarade kommunalrådet att det inte alls var något problem, ekonomin skulle vara återställd redan i slutet av 2011. Den kalkyl som detta bygger på är att alla kommunens verksamheter ska spara in 100 % av sina kommande löne- och kostnads ökningar 2010 - 2012. Det innebär personalminskningar på sannolikt uppåt 60 personer fram t o m år 2012 om vi antar att löne- och kostnadsökningarna blir 2 % per år. För omsorgsnämndens del ungefär hälften av dessa bördor. Ekonomin återställer sig inte av sig själv. Varenda bortsnillad miljon ska sparas in på skola, fritid, kultur, omsorg, näringslivspolitik mm mm under de kommande åren. De politiker som orsakat eländet är ganska tysta. Gunilla Lundgren var den enda som försökte förklara effekterna av det fatala beslutet i oktober 2008 att flyga på eget bevåg. Ingen av de skyldiga har ännu tagit bladet från munnen och beklagat sina ställningstaganden.

Om övriga i fullmäktige följt följande ledamöters exempel i oktober 2008 hade vi i Storuman kunnat blicka framåt med en stark kommunal ekonomi.

Ulf Vidman m

Erland Dahlberg fp

Håkan Rombe fp

Bengt-Göran Burman v

Helena Israelsson v

Henry Cruz v

Dan Frohm c

Hugg in dessa personers namn i sten! (Eller kom ihåg namnen och kryssrösta i september!) De förutsåg vad som skulle hända. Men det är inte alltid bekvämt att för det mesta ha rätt, det ska gudarna veta.

Jag har tidigare visat räkneexempel på kommunens usla ekonomi. Nu har jag kommit över lite färskare siffror från budgetberedningsarbetet. Som synes har flygäventyret slagit ett jättehål i kommunens ekonomi. De ledamöter i kommunstyrelse och fullmäktige som anser att det är klokt att leka Rikstrafik på kommunal nivå kommer att ha åtskilligt att förklara för kommunens väljare framöver. Alla svångremmar och besparingar som skett år 2009 har medfört goda siffror för omsorgsnämnd och fritid-kultur-skola. Förhoppningsvis har besparingarna inte medfört oacceptabelt låg kvalitet på verksamheten. Den temporära sänkningen av avskrivningarna 2009 med 3,2 milj ser ut som en frisering av siffrorna för att inte tappa ansiktet alltför långt nedanför naveln. Vad vet jag?  Observera att de oförändrade budgetramarna för 2011 - 2013 inte innebär oförändrad verksamhet. Om vi antar en kostnads/löneökning på 2 % per år framöver får vi följande budgetramar för omsorgsnämnden i reala kronor:

År 2010 = 115,6 milj

År 2011 = 113,3 milj

År 2012 = 111,1 milj

År 2013 = 108,8 milj

En minskning från 118 - 108,8 milj torde motsvara nästan 30 anställda. Eller 1, 5 gånger Sibyllagårdens budget. Nu tror jag inte detta kommer att ske i ovanstående omfattning eftersom staten i så fall långt innan har tillsatt en förmyndare för Storumans kommun. De ansvariga för slakten på kommunens ekonomi kommer säkerligen att försöka mörka effekterna av jätteförlusterna tills efter valet i höst. Jag kommer att se till att det blir en svår uppgift för de berörda. De ska inte komma undan så lätt.

Är det någon som vet hur läget ser ut? Vad jag hört finns stora ytor lediga för närvarande. Jag ser det som en tydlig signal till kommunen att inte engagera sig i någon nybyggnad av kontorslokaler utan att ha väldigt mycket på fötterna. Utbyggnaden av Vindkraft kommer att ge många arbetstillfällen till kommunen, troligen ett 50-tal långsiktigt och många fler kortsiktigt, och någon form av industrilokal torde behövas. Men här gäller det kanske att fylla det som redan finns.

Ser med glädje att problemet med bibliotek mm i Tärnaby lösts tillfälligt. Den lokala kulturen är viktig inte minst i turistiskt hänseende. I tillväxtområdet fjällvärlden är det tydligen brist på bostäder för åretruntbruk. Eftersom turismen i Tärnaby - Hemavan enligt alla bedömare kommer att fortsätta att växa borde utredas vilken roll kommunen skall ha i denna utveckling lokalmässigt och på annat sätt. Kanske universiteteten (Umeå, Östersund m fl) kan vara intresserade av den regionala utvecklingsfråga som utvecklingen av turismen i södra Lapplands fjälldalar utgör?

Jag ska om ett par timmar till Storuman på tandläkarbesök hos Arne Ferry, pappan till Björn Ferry. Hoppas att Arne sovit gott i natt. Nu är det bara fråga om en kontroll så jag kanske slipper borren denna gång. Jag skämtar, Arne är nog lika säker på hand med borren som Björn är med skyttet. Undrar om Storuman är sig likt i dag, står alla husen kvar och finns alla på sina jobb, hänger banderoller över gatorna? Blir spännande att besöka centralorten.

En makalös prestation av Björn i alla fall. En hel vinter med strul av de allvarligaste slag men ändå kunna vinna OS-guld. Beror nog på den enorma grundträning han samlat på sig. Jag är då inte helt överraskad, första loppet där han råkade ut för snöfall visade att kapaciteten att vinna fanns. Och Björndalen verkar vara på retur som man säger om gamla älgoxar. Stackars Norge för resten. Eller är det så synd om dem? Deras nationalistiska yra kan ju vara en smula påfrestande ibland. Ferry, Kalla mfl fungerar nog som nyttig medicin mot deras "åkomma".

Nu kommer räkningen för luftcirkusen som pågått sedan okt 2008. Jätteförlusterna för flyget ska inarbetas de kommande åren och för 2010 torde komma krav till nämnderna i innevarande års budget på mångmiljonbelopp eftersom årets budget spruckit med 9 miljoner tack vare tidigare flygbeslut. Jag skulle kunna säga "skyll inte på mig" men det hjälper ju inte verksamheterna. Vad jag förstår av efterdebatten, som kännetecknas av de sura rönnbären, finns det väldigt kompetenta personer i partierna och i näringslivets organisationer som kan trolla fram pengar så att de bortflugna 23 miljonerna inte innebär några personalminskningar inom kommunens kärnverksamheter. Dessa personer borde anlitas som konsulter. Kan t ex omsorgsnämnden med hjälp av dessa "konsulter" minska kostnaderna med 10 miljoner de närmaste 3 åren utan personalminskningar trots ökad volym på verksamheten är det dags att lägga fram en doktorsavhandling av osedvanlig kvalitet. De har nämligen kommit på något som ingen annan kommit på förut. Maken till trollerinummer har aldrig tidigare setts inom kommunal ekonomi.

Flygtrafik på icke lönsamma flygplatser är i detta land en fråga för Rikstrafiken. När staten via Rikstrafiken drar in stöd för en flygplats har man inte ens tänkt tanken att kommunen Storuman, dessutom under den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talet, skulle äventyra skola och omsorg för att leka flygbolag.

Hur kunde det gå åt helskotta som nu skett? Det förefaller som en skara politiker haft en plan som följts. Först presentera en lättsmält kostnad på "bara 0 - 4,1 milj för 1 år" i okt 2008 för att lura med sig tillräckligt många fullmäktigeledamöter för att få starta eget flyg i trots mot Rikstrafiken (staten). Beslutet i okt 2008 skedde under annalkande finanskris och jag + 7 andra röstade emot. Sedan mörkades jätteförlusterna till 23/6 2009. För att flyga till årets slut skulle notan bli 11 milj, inte 0 - 4,1 milj som utlovats. Nu förstod man att fara var å färde så ett gäng "konsulter" inkallades och nästan hela fullmäktigedagen 23/6 upptogs av en bedövande enkelriktad propaganda, ingen tid skulle reserveras till diskussion om inverkan på den totala kommunala verksamheten. Det var hur tydligt som helst.  Det gick bara nästan hem. Fullmäktige beslutade att tillskjuta de totalt 11 miljonerna med villkor att om ekonomiska förutsättningar inte finns ej tillskjuta ytterligare medel till fortsatt flyg.

Detta beslut upprepades av fullmäktige 13/10 2009. Fullmäktige var alltså inte beredd att tillskjuta mer pengar. Fullmäktige 24/11 briserar bomben att det var fråga om 13 miljoner i förlust för 2009 och att ytterligare 22 miljoner skulle behövas för flyg till mars 2010. Nu beslutade fullmäktige att inte tillskjuta ytterligare medel än de 13 miljoner som redan gått upp i rök och flyget skulle läggas ned i mitten av januari 2010 om inte annan finansiering hittades.

Observera att ännu i nov 2009 hade ingen personal på flygplatsen varslats trots att flygbolaget redan i juni fått reda på att gränsen var nådd för kommunal finansiering. Icke desto mindre kunde vi läsa i media att kommunstyrelsen beviljat fortsatt förlustflyg till 28/2 år 2010 eftersom biljetter sålts till sista februari!!  Fullmäktige skulle helt enkelt inte få lägga ned något flyg!

Sedan kom då detta extra fullmäktige 18/1 2010 och återigen skallade argumenten "att har vi ändå satsat så och så många miljoner hittills måste vi få satsa dessa nya miljoner". Så har det låtit hela tiden sedan 23 juni 2009. Efter vad jag förstår har personalen varslats först helt nyligen. Det ger en tydlig bild att målet helgar medlen.

Hela tiden har det funnits en kärntrupp inom framför allt centerpartiet, moderaterna och kristdemokraterna, särskilt deras ledningar,  för vilka inga tiotals miljoner i världen tycks kunna få dem att ägna en tanke på vad som kommer att hända med skola, äldreomsorg mm. Sådana småsaker som skola och omsorg tycks inte ens finnas i ordförrådet annat än som sparobjekt för att främja kommunens huvudverksamhet flyg. De har varit beredda att gå hela vägen med 33 förlustmiljoner fram till mars 2011. Frågan är var de hade sin gräns. 50 miljoner? 100 miljoner? När förmyndare tar över kommunen? Min förvåning har stigit oavbrutet sedan okt 2008.

Fullmäktige beslutade i dag i enlighet med sina tidigare beslut vid tre tillfällen under 2009 att inte tillskjuta pengar till fortsatt flyg. Det innebär inte att kommunens kärnverksamheter kan andas ut. På grund av det i historiens ljus dåraktiga beslutet 14/10 2008 att trotsa staten och flyga på eget bevåg finns en jättesumma som ska sparas in av kommunens övriga verksamheter. Det rör sig om 23 miljoner vilket orsakar ett underskott i bokslutet för 2009 och orsakar ett budgetunderskott för år 2010. Det senare innebär att ett sparbeting för 2010 på kanske 9 milj kan drabba verksamheterna under pågående budgetår. För år 2011 - 2013 kommer sparbeting som inte är av denna världen pga minskade intäkter och återtagning av tidigare förluster enligt balanskravet. Det kanske vore en bra idé att kommunstyrelsen inbjuds till omsorgsnämnden och fridids- kultur- och utbildningsnämnden när sparbetingen behandlas i dessa nämnder för att i verkligheten se konsekvenserna av de ställningstaganden man gjort, som en synnerligen behövlig fortbildning. I dessa nämnder har vi en stor del av den kommunala verkligheten som i dag inte ägnades minsta intresse. OK, Gunilla Lundgren motiverade sitt ställningstagande med behoven i kommunens kärnverksamheter men i övrigt var det tyst. Det finns politiska företrädare som ännu inte sagt flaska om hur vi ska klara kommunens kärnverksamheter under åren 2010 - 2013. Hur de röstade i dag förstår nog läsaren. Tycker man att 25- 35 miljoner av pengar som vi inte har används till ett flyg som inte löser något flygbehovsproblem är i sin ordning, har man nog noll koll på behoven i kärnverksamheterna eller struntar i följderna för dessa verksamheter.

Vi hade vid dagens beslut det läget att kommunens räkenskaper för 2009 visar på stort underskott och budgeten för 2010 stort underskott. Det fanns alltså egentligen inte en femöring att satsa på  fortsatt flyg eller någon annan icke nödvändig verksamhet. Hur ledamöterna röstade ska jag redovisa senare när protokollet är klart.

Ett annat viktigt beslut var att bilda en samverkansnämnd med Lycksele. Det är på tiden. Vilhelmina, Åsele och Dorotea har kommit längre på samarbetsområdet än andra inlandskommuner och blickar hellre söderut mot Strömsunds kommun än norrut mot Storuman. Det torde ha att göra med det lågskaliga kriget om flygplatser och då tycks Storuman vara rena pesten. Rätta mig om jag har fel! Blir det inte en sammanslagning måste samarbetet fördjupas betydligt jämfört med i dag. Det är synnerligen olyckligt att vi inte har en samverkansnämnd mellan Lycksele, Vilhelmina och Storuman på gymnasieområdet men det kanske kommer? Gymnasiekommunerna i inlandet måste samarbeta i stället för att konkurrera. Man kan få bättre utbud för mindre pengar genom samordning och samarbete.

Stridsyxorna som flög i luften i dag måste grävas ned och jag tror att vi i Storuman nu spottar i nävarna för att utveckla kommunen på de områden vi är framstående. Gruvor, vindkraft, skog, rennäring och turism. Vi har även bra företag inom industri och handel, ehuru vi dock inte ännu lyckats göra Storuman till det handelscentrum som motiveras av att vi ligger i skärningspunkten mellan E 12 och E 45. Enorma summor kommer att satsas inom gruvnäring och vindkraft de närmaste 10 åren och kommunens företag måste hålla sig framme. När vi nu inte satsar varenda slant på flyg kanske vi kan inrikta de personella resurserna på dessa områden och kanske även har råd med en och annan slant till utveckling när vi sparat igen de bortblåsta 25 miljonerna till flyg, vilket kommer att ta minst 4 år.

Nu när jag skrivit detta torde tärnaledamöterna ha kommit hem och förhoppningsvis åtnjuter en god middag efter en sedvanligt lång och arbetsam dag. Men det finns ju tåga i fjällfolket.

Lite historik kan belysa den frågan.

Fullmäktige 14/10 2008. Det stod klart att Rikstrafiken slutar betala trafik på Gunnarns flygplats. Fullmäktiges majoritet beslutar att flygplatsbolaget för 2009 får en garanti på 0 - 4,1 milj för att upphandla flyg 2009 i trots mot staten. Vad jag förstod på en del talare låg smärtgränsen just vid 4,1 milj kr. Den ekonomiska krisen i Sverige och ute i världen var i antågande. Jag och några andra förutseende och insiktsfulla röstade mot fortsatt flyg på kommunens bekostnad. Efter diverse strul upphandlades en ny flygoperatör av flygbolaget som var betydligt dyrare för kommunen än den föregående. Men om konsekvenserna av detta var det tyst!

Fullmäktige 24/2 2009. Tyst. Inga signaler om att kostnaderna för flyget gick mot en härdsmälta trots att styrelsen och dess ordförande redan nu måste ha vetat vart det barkade hän.

Fullmäktige 28/4. Bengt-Göran Burman frågar om den 14/10 2008 beslutade garantin på 4,1 milj skulle behöva slantas upp av kommunen. Lugnande besked.

Fullmäktige 23/6 2009. Det uppdagas först nu vilken ekonomisk smäll flyget skulle bli. Förutom garantin på 4,1 milj skulle ytterligare 7,2 milj behöva tillskjutas för 2009. Fullmäktiges tid större delen av den dagen upptogs av en massiv enkelriktad propaganda om nödvändigheten av flyg.  Inhyrda konsulter från när och fjärran förutspådde kommunens snara död om vi inte sköt till de 11 miljonerna och fortsatte flyga i Gunnarn. När jag påminde om påverkan på kommunens kärnverksamheter blev vissa personer irriterade. Det riggade partyt fick inte störas av snack om verkligheten. Efter hård debatt blev beslutet täcka flygbolagets underskott för 2009 med dessa 7,2 milj + garantins 4,1 milj. och  "att om inte ekonomiska förutsättningar finns inte tillskjuta ytterligare kommunala medel för 2010 och 2011". Fullmäktige beslutade även att sätta igång utbyggnaden av demensvården med 8 nya platser och med byggstart om möjligt hösten 2009.

Fullmäktige 13/10 2009. Flygstyrelsen får i uppdrag att inför fullmäktige 24/11 redovisa förutsättningarna för fortsatt flyg, nedläggning eller försäljning. Återigen upprepas i fullmäktiges beslut  "att om inte ekonomiska förutsättningar finns inte tillskjuta ytterligare kommunala medel för 2010 och 2011"

Fullmäktige 24/11 2009. Nu briserar bomben. Förlusten för 2009 skulle röra sig om totalt 13 miljoner och för att flyga till sommaren 2011 skulle ytterligare 22 miljoner behöva tillföras. Alltså totalt 33 miljoner i förlust för kommunen när 4,1 miljoner 14/10 2008 lät som en smärtgräns. Fullmäktige beslutade dock "att inte tillföra ytterligare medel för fortsatt flyg"  under kommande år. Med andra ord skulle flyget läggas ned efter avtalsperiodens utgång i januari 2010. Det kunde även konstateras att kommunstyrelsen inte efterkommit fullmäktigebeslutet 23/6 2009 om igångsättning av demensutbyggnaden.

Sammanfattning: Flygbolaget har inte redovisat för kommunstyrelse? och fullmäktige jätteförlusterna för flygbolaget och kommunen i tid. Fördröjningen har varit upp till 4 månader. Med det nya avtal flygbolaget tecknade i början på 2009 måste det stått klart att förlusterna skulle bli precis så stora som de blev. Kommunstyrelse och flygbolag har trotsat fullmäktiges  beslut 23/6, 13/10 och 24/11 att lägga ned flygtrafiken 2010 och 2011 genom att inte tillskjuta några medel till förlusttäckning. Eftersom personal inte varslats på flygplatsen drabbas kommunen av miljontals kronor i personalkostnader för år 2010. Tre st fullmäktigebeslut har ju klargjort att det inte finns finansiering.

Jag och 7 st andra klarsynta fullmäktigeledamöter hade, om vi fått bestämma 14/10 2008, besparat kommunen i storleksordningen 25 miljoner kronor. Pengar som sprätts upp i det blå utan att lösa något kommunalt problem. Tjäna 1 minut vid en Stockholmsresa var det någon som räknat ut. Fullmäktigebeslutet att bygga ut demensvården har kommunstyrelsen också struntat i. Min slutsats av ovanstående är att ett antal politiker i bl a kommunstyrelsen tycks betrakta kommunens högsta beslutande organ fullmäktige som en fårskock som inte vet sitt eget bästa. Hur ska man annars tolka det som sker gång efter gång? Jag hoppas att fullmäktige i morgon sätter klackarna i backen och talar om var skåpet ska stå, en gång för alla och slutgiltigt! 

Det är bara att ta kommunens budget för 2010 - 2012 för att se att vi inte har råd att satsa en femöring på nya flygäventyr som fullmäktige TRE GÅNGER redan sagt nej till.