Håkan Rombe, pensionär Storuman

Sysselsättning: Pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi, fritidspolitiker.
Född: 1940
Familj: Hustru 3 vuxna barn
Bor: Långsjöby Storuman
Bil: Suzuki Grand Vitara
Husdjur: Gråhundshane
Första minne: Tyska stridsflygplan som dånade över Långsjöby 1944
Bästa minnet: Bröllopet 1961
Favoritmat: Stekt röding
Smultronställe: Fritidshuset i Skalmodal
Avkoppling: Läsning böcker i samhällsvetenskap, idéhistoria och samtidshistoria
Bästa egenskap: Ingenting är omöjligt


Det bästa med Storuman/Tärnaby
1. Blandningen nybyggarkultur- samisk kultur
2. Närheten till fjällen
3. Jag har mina rötter och mina jaktmarker/fiskevatten här
4. Bredband i byarna
 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett kvinnofrid
Visa träffar från alla bloggar

Pedofiler ute och springer

Enligt Uppdrag Granskning har en pedofil dömd till sluten rättspsykiatrisk vård i Sundsvall fått hjälp med att skaffa lägenhet och under vistelse i bostadsområdet begått nya övergrepp mot barn. Helt enkelt fruktansvärt oacceptabelt.

Pedofili är en vad jag förstår livslång sjukdom och dagens rättssystem fullständigt otillräckligt för att åtgärda problemet. Det vill säga att gång efter gång döma pedofiler för övergrepp mot barn och efter strafftiden släppa ut dem på gator och torg vind för våg. Tala om tickande bomber bland det käraste vi har, våra barn. Och detta acepterar vi! (Dock inte jag!) Vårt rättssystem borde sätta mer fokus på brottsoffren, både antal brottsoffer och det lidande brottslingen orsakar. Utifrån detta bör strafftider och konsekvenser för brottslingen avgöras.

Dömda pedofiler bör få ett val. Endera gå med på att "åtgärdas" så att faran för omgivningen elimineras eller att dömas till sluten vård livet ut. Detta är humant både för brottslingen och alla framtida brottsoffer. I USA och andra länder måste grannarna informeras i bostadsområdet när en dömd pedofil återfår friheten men den åtgärden är otillfredsställande ur många synvinklar. Framförallt har pedofilen ändå möjligheter att fortsätta med sina fruktansvärda handlingar.

Även överfallsvåldtäktsmän bör få välja mellan att "åtgärdas" eller sitta inne resten av livet. Även överfallsvåldtäktsmän har en böjelse som sitter i livet ut. Ett större antal sexrelaterade mord och grova våldtäkter de senaste årtiondena skulle ha undvikits.

Vi behöver en kampanj i Sverige om "Kvinnofrid och Barnfrid". På det området är vi fortfarande ett u-land.

Svenskt kvinnoförtryck

5 kvinnor har mördats på en månad av män i s k nära relationer. Vi borde ha en speciell lag om kvinnofrid. En haverikommission borde också tillsättas för utredning av varje mord i nära relation. Sedan kan man ju fråga sig om det inte går att göra en hel del redan nu utan att avvakta resultat, t ex att rättsväsendet tar hotade kvinnors rop om hjälp på allvar. Varje polismyndighet borde ha en tydlig manual för handlandet när kvinnor kontaktar polisen p g a hot från närstående man. Det borde finnas en allsidigt sammansatt grupp som bedömer hotet och sätter in åtgärder. En sådan grupp ska vara handlingsberedd alla timmar på dygnet.

Den senaste kvinnan som mördades larmade polisen men polisen och åklagare tyckte det var för sent på kvällen för att göra något. Sedan gick det som det gick. En annan aspekt som stör mig är att mördaren ofta tycks få vårdnaden om barnen om han är den biologiske fadern. Man kan se på denna sak ur olika synvinklar men till slut hamnar jag i ställningstagandet att det är rent groteskt att mördaren ska ha vårdnaden av något som helst mänskligt liv överhuvud taget. De stackars barnen, anser jag, förlorade båda sina föräldrar i samma ögonblick som pappan dödade barnens mamma. De flesta av de drabbade barnen tycks också se det på det sättet.