Greta betyg A

Av , , Bli först att kommentera 4

DN har idag redovisat Gretas slutbetyg från grundskolan, A i alla teoretiska ämnen. Hon säger själv att hon nog kunnat få A även i de andra praktiska ämnena om hon inte rest så mycket senaste året. Jag tror henne, hon genomför det som hon bestämt sig för. Så vad ska  mobbargänget på sociala medier nu säga om Gretas strejkande från skolan? Hur mycket lärde sig mobbarna själva i grundskolan? Hur blev betygen?

Greta är ett internationellt fenomen som det är svårt att fatta vidden av när man bor i ett befolkningsmässigt litet land som Sverige. En 16-årig svensk tjej som respekteras av ledande personer över hela den demokratiska världen och är omskriven i stora internationella tidningar och tidskrifter. Inflytelserika personer inom politik och näringsliv låter sig gärna fotograferas i Greta-sammanhang. I den odemokratiska delen av världen som t ex Kina, Nordkorea och Ryssland är  makthavarna förmodligen rädda för att klimatdemonstrationerna ska få fäste även där.

DN redovisar i dagens tidning en del av Gretas tal inför världsledare och i andra  internationella sammanhang vilket är bra. Vi har anledning att lära oss mer om vår egen nya internationella celebritet.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Ett luder är ett luder

Av , , Bli först att kommentera 2

Putin har allt sämre opinionssiffror i Ryssland och han måste agera. Några nya överfall på omkringliggande fria länder har han knappast råd med i dagsläget, åtminstone om grannarna är med i NATO, men nöden är uppfinningarnas moder. Putin satsar nu miljarder på att pynta huvudstaden Moskva vilket sedan gammalt är en klassisk metod i monarkier. Bling bling och ståt stillar hunger och lindrar fattigdom och missnöje.  Men det är som i en berättelse som många känner till, hur mycket ett luder än spacklar och målar sig och shoppar runt i lyxbutiker så är hon fortfarande ett luder.

Ludret i detta fall är naturligtvis den korrupta ryska regimen med Putin i spetsen.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

Jesus återkomst?

Av , , Bli först att kommentera 5

Kristi Brud i Knutby satt ju på nätterna och väntade på sin blivande make Jesus, ja de talade ju med varandra vilket hon har redogjort för ord för ord. Frågan är om inte Jesus redan är nedstigen till jorden förklädd till högerpopulisten och extremisten Steve Bannon, Donald Trumps tidigare rådgivare. Bannon och hans ”globala kulturkrigare” jagas nu ut ur klostret Trisulti av Italiens kulturminister Alberto Bonisoli. Bannon får inte smutsa ned den helige Benedikt och förvandla klostret till ett ställe för hjärntvätt, säger han. Gud förbjude att stollen Bannon nu etablerar sig i Sverige i Knutby, säger jag!

Det måste finnas massor av dollar bakom den lodisliknande Bannon. Jättekloster med stort behov av renovering, personal, hundratal ”lärjungar” etc etc. Var lönen från Trump så hög? Eller ligger Trumps miljarder bakom för att ”försvaga Europa” vilket ju Trumpgubben fått på hjärnan!

Men det finns lämpliga lokaler för personer som förkunnaren Steve Bannon!  Helbrägdagöraren John of God i Brasiliens djungel sitter inspärrad för anklagelser om sexuella övergrepp mot 500 patienter. John of God kanske hyr ut sin jättelika helbrägdaanläggning till Bannon? Det vore ju ett klipp och ett passande ställe för en ”kulturkrigare” och hans stollar!

Är media vänster?

Av , , 1 kommentar 3

En del marginaliserade människor anklagar ofta media för att vara vänster. Är det fråga om Aftonbladet kan man förstå det men då går man ofta i fällan att inte skilja mellan opinionsbildande artiklar och allt det övriga. Allt det övriga dominerar textmängden.  Vilka som är opinionsbildande anges tydligt och detta praktiseras i alla större tidningar. Vid urvalet av vad som ska refereras kan också i begränsad omfattning ske en snedfördelning. Vissa tidningar är klockrent vridna åt visst politiskt håll, t ex tidskriften Proletären. Hur man orienterar sig i pressen lär man väl ut i skolorna! Vi har Pressens Opinionsnämnd som behandlar klagomål och drar media inför skampålen vilket är bra. I Ryssland drar man inför skampålen alla journalister som dristar sig till att säga negativa saker om den förda politiken och Putin himself.

Public Service är också utsatt för attack trots att opinionsmätningar visar på stort förtroende. De som helt saknar förtroende hör väl till den kategori som tycker att allt som inte bekräftar den egna världsbilden är extrem vänster. Det KAN väl vara problematiskt om det är stor slagsida för politisk hemvist ut på den ena eller andra ytterkanten men det hör väl till chefredaktörernas jobb att hålla koll på vad som skrivs och publiceras. Journalister som är starkt troende vänstermänniskor kan ibland ha svårt för att tåla stark kritik av vänsterhjältar som Lenin, Stalin, Mao och kanske Jan Myrdal och kan refusera text som inte är särskilt högaktningsfull mot dessa.

Jag bodde i Norrbotten på 1970-80-talen och upplevde en viss slagsida åt vänster på radio och TV-Norrbotten. När det var inslag om t ex marknaden för järnmalm i Kiruna stod reportern framför LKAB:s huvudbyggnad och intervjuade den fackliga ordföranden. Sådant hände ofta! När TV-Norrbotten gjorde ett reportage om Arvidsjaur besöktes träföretaget LTI med över 200 anställda. Hela armadan av bilar ställdes utanför grindarna och TV-intervjuerna gjordes också där. Kommunalrådet pekade på företaget och berättade och berättade. Ingen hade kommit på tanken att frågor borde ha ställts till företagsledningen som helt överraskad stod och betraktade spektaklet från sitt kontorsfönster! Som tur var fanns det privat press i Norrbotten med lokalredaktioner i alla kommuncentra.

Ett annat helrött ställe var SVT2. Det påstods att två tredjedelar röstade på VPK. När TV uppdelades i SVT1 och SVT2 blev det väl som järnpulver på en magnet, nästan alla VPK hamnade på ena polen och resten på den andra. STASI i Östtyskland var på den tiden mycket intresserat av svenska media och svenskt skolväsende har forskning visat. T o m kyrkan var infekterad av STASI-informanter.

Statens Kulturråd var också dominerad av extremvänster (bokstavsvänster) på den tiden. Det var ren strategi att bemanna dylika offentliga tjänster vilket berättades helt öppet för mig på en sen och kanske blöt fest. Men det är en annan historia.

Numera är detta till största delen historia. Problemet idag är det stora och varierande informationsutbudet som många har svårt att orientera sig i på grund av bristande förmåga och kanske vilja. Vill man kan man hitta information som styrker vilka vanföreställningar som helst. Har skolan förmåga att öka förmågan att kritiskt värdera information? Förr i tiden, den gamla goda, deltog massor av människor i studiecirklar av olika slag på kvällarna och lärde sig mycket om samtiden och människorna upplevde social gemenskap. Vad gör man nu? Sitter hemma som jag och levererar åsikter på bloggen eller som en del andra tyvärr gör, sitter hemma och sprider hat och nedsättande kommentarer på  Facebook om en 16-årig tjej som varnar för en annalkande klimatkatastrof och som är idol för skolungdomar över hela den demokratiska världen.

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Partiledarvalet i L

Av , , Bli först att kommentera 1

Huvudkandidaterna är nu presenterade, Nyamko Sabuni, Erik Ullenhag och Johan Pehrsson. L har under ett antal år minskat från ett 7-procentparti till ett 4-procentparti. En förskjutning har skett i det politiska landskapet på grund av förändringar i väljarkåren. En växande medelklass och minskande arbetarklass har gjort att S minskat från att vara ett dominerande parti till att bli ett parti bland andra. En annan orsak är SD framväxt. S har följaktligen ändrat sin politik för att attrahera väljare i medelklassen vilket minskat fallet men också gjort det svårare för L att behålla sin position. Vill L fortsätta att vara ett socialliberalt parti som är bättre på socialdemokratisk politik än S själva blir det knepigt.

L bör enligt min mening röra sig en bit åt höger med behållande av en klar liberal profil för att bli ett parti långt över 4% igen. Valet av partiledare blir i detta avseende viktigt. Ullenhag är en produkt av en politik som inte hängt med i utvecklingen medan Sabuni är öppen för förändring.

Det politiska landskapet har också förändrats genom nya partiledare som anammar populism för att nå ut med partiets politik. KD är i detta avseende synnerligen extremt. L bör alltså välja en partiledare som ”går rakt genom rutan” utan att sänka sig till populismens nivå och då är enligt min mening Sabuni överlägsen och rätt person. Ullenhag är då i enlighet med det totalt fel person. Huvudet på sned och antingen – eller! Lite för mycket politisk broiler och pappas pojke. Sabuni har fått kämpa sig fram genom livet och imponerar stort och ”går rakt genom rutan”!

Ett exempel på Ullenhags velande i politiken är när han som integrationsminister hanterade frågan om könsstympning av gossebarn. Knivskärning i flickors könsorgan var redan förbjudet i Sverige vid denna tid men omskärelse av värnlösa nyfödda gossebarn är fortfarande tillåtet!  Jag brukar jämföra detta barbari med ägarmärkning av boskap. På renar sker detta genom snitt i ett öra men på bebisar sker det genom skärning i könsorganet. Det fanns lagförslag om att förbjuda denna barbariska rit men Ullenhag fegade ur och stoppade förslaget efter kritik från religiöst håll.

Man får inte vara feg om man skall hävda människovärdet i vår konstiga värld. Sabuni mitt val!

Ska hela Sverige leva?

Av , , 1 kommentar 4

Jag tror inte det i dess extrema form. Att hela Sverige ska leva kan man ju ha som en utopi men det kan aldrig bli verklighet. Om vi tänker oss en bruksort där malmen som skapat samhället tagit slut vore det väl ganska galet att till vilka pengar som helst försöka behålla 100% av folkmängden. Förändring har skapat vårt välstånd, folk har flyttat, utbildat sig, omskolat sig, startat företag o s v. En forskare Marc Kenschnigg har funnit (föga förvånande) att de som flyttar från glesbygd till städer har högre utbildning och är mera kreativa än de som stannar kvar. Professor Lars Westin Cerum Umeå Universitet har också forskat om urbaniseringen och landsbygdens utarmning. Jag minns en föreläsning han höll för kommunfullmäktige i Storuman. Hans huvudsakliga råd till oss åhörare var att fundera över hur vi skulle få folk att se Storuman som ett bra ställe att flytta till. Rekryteringsproblemen är stora i glesbygd. Byaskolor får stänga för att det inte går att rekrytera behöriga lärare. Vårdcentralerna i glesbygd har svårt att rekrytera läkare, med Storuman som lysande undantag. Glesbygdsmedicin tycks vara en attraktiv variant för blivande läkare. Egentligen finns rekryteringsproblemen på alla områden där det krävs akademiska examina eller annan högre utbildning. Detta problem gäller även privata företag.

Problemet med glesbygdens utarmning är inget unikt för Sverige. Urbaniseringen äger rum i hela världen. Frågan är om utvecklingen går att stoppa och med vilka medel. Jag tror att det vore galet att försöka hindra människor att flytta från ett liv de inte trivs med till städer med stora möjligheter på arbetsmarknaden och med ett rikt och varierat kulturliv. Och med vilka medel skulle man hindra folk att flytta? Förbjuda? Göra det straffbart? Sätta upp ”Trumpmur”?

Vi har onekligen problem med att upprätthålla en bra standard på sjukvård, äldreomsorg, skola och annan service t ex varuförsörjning. Pengarna räcker inte och det är praktiskt svårt att organisera. Det är fullständigt klart att staten måste öka stödet till utflyttningskommuner ekonomiskt eftersom dessa kommuner har mycket högre kommunalskatt än de stora städerna samtidigt som åldringsvården och annan samhällsservice utarmas på ett oanständigt sätt.

Jag tror vi kan totalglömma att en tillräcklig mängd högutbildat och framgångsrikt folk skulle lämna städerna för att flytta till glesbygd i Norrland utan rejäla påslag på lönen. Inte ens tillbaka till glesbygden! Förr i tiden fanns det kallortstillägg på statliga löner. Om jag minns rätt var det högsta kallortstillägget + 8%. I dagens läge räcker + 8 % inte långt. 20%? 30%?

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Sverige korrupt? Lägenhetsaffärer mm.

Av , , 1 kommentar 3

Jag har tidigare skrivit om Sverige och korruptionen. Enligt oberoende institut som mäter korruptionen i världen ligger Sverige mycket bra till och de skandinaviska länderna är i topp. Vi är inte bäst bland de bästa så utmaningar finns men 7:e plats i världen är inte fy skam!

De senaste avslöjandena handlar om riksdagsmäns över-utnyttjande av riksdagens generösa regler för dubbelt boende. I några fall blir det fråga om återbetalning eftersom man gett felaktiga uppgifter. När det gäller vår folkvalda lagstiftande församling är ett enda fall ett fall för mycket. Nolltolerans ska gälla. Talmannen har nu aviserat en översyn av reglerna för bostadsförmåner vilket är nödvändigt. Riksdagsmän som är inblandade i fack och folkrörelser har ytterligare möjligheter att sko sig när dessa är förvaltare av fastigheter och lägenheter. Ja de skor inte endast sig själva utan även sina familjemedlemmar.

Den till omfattningen största korruptionen handlar dock om kommuner, regioner och landsting. Upphandlingar och tillsättande av tjänster är områden för omfattande korruption. Politiker och tjänstemän gynnar företag på bekostnad av andra. Vänskapskorruption och intressekorruption, lokaler byggs för att hyras ut till  visst företag mm. Pengar och nyttigheter som hamnar i fel fickor. Vitvaror som lastas av vid någons fritidshusbygge är autentiska exempel. Datorer och TV-apparater kan också hamna helt fel och då kan det faktiskt handla om ren stöld från sin arbetsplats. Till detta kan fogas nepotism, tjänster som tillsätts med anhöriga och partikamrater, ibland handlar det om nyuppfunna tjänster och utan vederbörlig utlysning. Kreativiteten på detta område kan vara stor, inte minst i Västerbotten! De stora tankarna kan väl också ibland tänkas i slutna föreningar av typen ”hemliga klubben” som en del politiker tycker att det är förståndigt att vara medlemmar i!

Hur kan det komma sig att korruptionen i kommuner och regioner kan upplevas som värre än tidigare. En förklaring kan vara att antalet tidningsredaktioner utanför de stora städerna minskat kraftigt. I  glesbygdskommuner är den mediala granskningen i stort sett noll. Kommunpolitiker kan besluta om galna projekt med mångmiljonförluster och komma undan med det. Kommunens välfärd får betala för tokigheterna och vid nästa val är allt glömt. Vi skulle behöva en redaktion av typen ”Uppdrag granskning” i varenda kommun. Tänk om någon mångmiljardär skulle få för sig att bli odödlig genom att skapa en stiftelse som anställer granskande journalister ute i Sveriges kommuner. Oavsättningsbara som ledamöterna i Svenska Akademin. Detta för att göra dessa journalister oåtkomliga för maktens hämnare.

Men trots bristerna är Sverige bland världens minst korrupta länder men det kan och måste bli bättre. Dagens fråga kan väl vara, hur ser det då ut i Ryssland som ligger i den sämsta kvartilen av världens länder?

Folk är galna

Av , , 4 kommentarer 7

Folk är galna.

Ja inte alla förstås,  men tyvärr en hel del människor. Det finns ju otroligt nog fortfarande nazister, kommunister, religiösa extremister, vetenskapsförnekare och andra stollar. Jag såg igår 2019-04-26 ett program om Ryssland i SVT. Det handlade om den obegripliga Stalin-kult som växer fram, där människor med jättelika blombuketter i famn gråtande stapplar fram mot Stalinmausoleet för att hylla folkmördarens födelsedagar. Andra ryssar berättar om Gulag, angiveri, skenrättegångar, nackskott, folkmord på flera miljoner Ukrainare etc men argumenten biter inte. Mer än 90 % av Stalins regering avrättades som ”folkets fiender”. Den huvudsakliga förklaringen till denna blindhet hos folket är att kommunismen är en religion, en tro, och att förmå troende att ändra på sig med sakliga argument är som alltid mission impossible. Religionen kommunismen har allt. En Gud Karl Marx, en bibel Das Kapital och en Jesus Lenin och aposteln  Josef Stalin. Mao får väl också räknas till apostlarna men han hädade genom att utse sig själv till Gud. Jättelika foton överallt i Kina visar upp ett gudalikt, skinande, fernissat ansikte.

Ett av argumenten framför Stalins mausoleum är att Stalin vann det stora fosterländska kriget. För de gråtande gråterskorna började nämligen 2:a världskriget i juni 1941 när Hitler anföll Sovjetunionen. Om tiden 1939 – 1941 råder största möjliga tystnad, även hos bokstavsvänstern i Sverige. Det var år 1939 som Stalin tillsammans med Hitler träffade ett avtal som delade in Europa i intressesfärer där var och en fick fria händer att överfalla och erövra. Bläcket på avtalet hade knappt torkat när Stalin överföll Finland i det s k Vinterkriget 1939 och senare tvingade Baltstaterna att offra sin frihet och bli delstater i Sovjetunionen. Efter grova hot marscherade Röda  Armén in och ockuperade Estland, Lettland och Litauen.  Polen styckades i två delar, den östra ockuperades av Stalin och den västra av Hitler. Stiliga grabbar, Stalin och Hitler, som fått en efterföljare i Putin!

Finland förödmjukade Sovjetunionen genom sin hjältemodiga kamp och behöll sin frihet men fick ge bort delar av Karelen. Den ”store krigaren” Stalin hade tidigare förstört Rysslands militära förmåga genom att avveckla en stor mängd högre officerare genom arkebusering och nackskott. Usel  rysk ledning kostade ett par hundra tusen ryska soldater livet i Vinterkriget, många av dem Ukrainare!  Stalins usla ledarskap räddade dock Finland. Efter världskrigets slut var Baltstaternas öde beseglat fram till befrielsen omkring 1991. Ryssland var en av segrarna i 2:a världskriget trots Stalins s k ledarskap.

Den stora fighten i Storuman i mitten på 1950-talet

Enskilda individer kan också vara ganska galna. Jag minns en skolkamrat från Realskolan i Storuman som efter varje slöjdlektion infann sig i skolbussen med en trasselsudd indränkt i Thinner. Där satt han i ett hörn i bussen och inhalerade thinner tills ögonen började peka åt alla håll. Vilken tur att det var rökförbud i bussen! Vi andra passagerare kunde ju ha hamnat ute i geografin om gaserna exploderat. Det hände också att han sniffade bensin. Han intygade att den gav ännu häftigare reaktioner. Han var ju experten på området.

Vid Pressbyråkiosken nere vid järnvägsstationen i Storuman häckade vid samma tid dagligen samhällets buse nummer ett. När kioskpersonalen vände ryggen till och glömde stänga luckan nådde a-lagarens långa fingrar in och knep cigarretter och godis. Klart att sniffaren och a-lagaren skulle få syn på varandra. Det blev slagsmål och sniffaren förlorade. Nu startade sniffaren hårdträning för att få revansch. Han tränade med skivstång och han hängde upp en egentillverkad sandsäck i ladugården och slog och slog på den säcken i timtal varje dag så knogarna blödde. Eleverna på Realskolan följde utvecklingen med spänning och frågade nästan varje dag om han var redo för revanschfighten. När det gått 3-4 månader kom äntligen det efterlängtade beskedet att nu skulle samhällsbusen få stryk! Efter skollunchen tågade så sniffaren ned mot Pressbyråkiosken med nästan hela Realskolan i släptåg, inalles uppåt 200 elever. Busen var där! De 200 eleverna bildade ring runt kämparna och efter sedvanligt utbyte av invektiv och kränkningar började slagväxlingen. Vår skolhjälte hamnade efter en stunds fight i underläge och damp i backen. Det oerhörda hände att trots all boxningsträning förlorade ”vår man” slagsmålet.  Ett sus av besvikelse gick genom den 200-hövdade åskådarskaran och vi gick med tunga steg tillbaka till vår skola. Till saken hör att vår man var betydligt mindre till växten än busen. Men har man självförtroende så har man! Nåja, skolans slagskämpe nummer ett blev en rekorderlig medborgare i vuxen ålder!

Den politiska adeln

Av , , Bli först att kommentera 6

Anders Isaksson publicerade en bok med den titeln år 2002. Han menade att politiken blivit ett yrke som vilket som helst. Få medborgare valdes in i Riksdagen utan att vara barn till riksdagsmän, landstingsledamöter och kommunpolitiker. Det har också blivit ett lukrativt yrkesval. På 1960-talet var månadslönen för en gymnasielärare och en riksdagsman ungefär lika stor. I dag tjänar riksdagsmannen dubbelt så mycket. Reträttplatserna för avdankade politiker avlönas också väl.

Det gynnar också den politiska karriären att vara kompis med inflytelserika politiker eller vara medlem i föreningar där politiker brukar visa upp sig. T ex i slutna sällskap som Frimurarna och Odd Fellows som leker ”hemliga klubben” precis som jag och mina barndomsvänner höll på med i 12-13-års åldern. Jag minns inte vad de hemliga klubbarna hette, kanske mest beroende på att vi ledsnade på barnsligheterna när vi mognade som människor i 14-års åldern!  I Umeå finns det i detta nu ett antal politiker som utför sina riter och spektakel i Frimurarna och tycker att det är politiskt förståndigt, upp i hög ålder.

Jag ska inte ta upp särskilt många exempel på politisk adel eftersom de är lätta att hitta med hjälp av google och böcker i ämnet, t ex den av mig ovan nämnda. Alla partier torde vara inblandade i detta. I Göteborg har unga ättlingar till den ”starke mannen” Göran Johansson (s) gjort kometkarriärer i politiken med ett och annat magplask som resultat.

I partiet Liberalerna ser vi nu ett tydligt exempel när ny partiledare ska väljas. I ena ringhörnan sonen till en känd riksdagsman och folkpartist. Sonen heter Erik Ullenhag och han har väl knappast sysslat med någonting annat än politik i sitt liv med undantag för ett intressant och välavlönat jobb som ambassadör i Jordanien. En förläning. I andra ringhörnan Nyamko Sabuni som har fått kämpa sig fram via studier och hårt arbete. Ullenhag anses stå för den s k ”socialliberalism” som sänkt partiet till under 4 % i valmanskåren. Sabuni anses vara ”högerliberal” och är definitivt ingen socialdemokraterna light. Min uppfattning är att Liberalerna sjunkit för att de försöker vara bättre än socialdemokraterna själva på socialdemokratisk politik. Socialdemokraterna och Liberalerna liknar tektoniska plattor som kolliderat med varandra. Liberalerna har rört sig vänsterut och socialdemokraterna höger ut. När socialdemokraterna rör sig högerut måste också Liberalerna röra sig högerut för att undvika en förödande tektonisk kollision och jordbävning.

Alla partier är idag ”sociala” i olika grad. Säger platt ingenting i dessa tider. Väljs inte Sabuni som partiordförande är det nog godnatt och game over!

Assange-kattägaren

Av , , Bli först att kommentera 2

Aftonbladets Åsa Linderborg har naturligtvis skrivit ihop någonting även om detta. Denna gång undviker hon dock att anklaga någon svensk docent i Rysslandsstudier för att vara brittisk spion. Åsa Linderborg brukar ju ändå blicka ut över stora vida världen iförd Vladimir Putins glasögon. Men det kommer väl. Är inte svenska åklagare och försvarsadvokater i våldtäktsutredningen (målsägandebiträden) också brittiska spioner?? Världen väntar med spänning på kulturoraklets avslöjanden.

Farhågorna för att USA:s rättsväsende kommer att stämma svenska media för att ha publicerat Wikileaks stulna material tror jag inte alls på. För Åsa Linderborg är USA och har alltid varit detsamma som stora stygga vargen. Även under det Sovjetiska förtrycket och STASI-epoken.

Och den urinerande och bajsande katten på ambassaden. Det är väl tragiskt nog kanske för sent för Åsa Linderborg att adoptera den.