Etikett: Berlinmuren

Båda chockades svårt

Av , , 11 kommentarer 13

Året var 1990 och Berlinmuren föll i rök och damm. Den ena var Vladimir Putin KGB-officer i Dresden och den andra var Åsa Linderborg blivande kulturchef på Aftonbladet. Åsa Linderborg grät enligt egen utsago floder. Huruvida Putin grät floder förtäljer inte historien men den dåvarande kommunisten upplevde enligt vad han sagt sitt livs värsta stund. Putin väntade att den hundratusentals man starka ryska armén i Östtyskland skulle få anfallsorder från Kreml men det var knäpptyst från det hållet. Gorbatjov hade insett det lönlösa i att skjuta ihjäl tiotusentals människor för att rädda kommunismen och bli älskad. Det blev ingen anfallsorder och Putins värld rasade samman, poff. Han blev knäckt.

Åsa Linderborg blev rikskändis för några år sedan när hon falskeligen anklagade en av våra mest framstående forskare i öststats- och rysslandshistoria, Martin Kragh, för att vara brittisk spion. Han utkommer förresten snart med en ny bok om rysk historia och Putin som finns på min inköpslista. Efter dom i Pressens Opinionsnämnd blev Åsa Linderborg avsatt som kulturchef på Aftonbladet och återkom efter en tids sårslickande som kulturskribent på samma tidning. Nu griper hon tag i pennan angående den svenska NATO-frågan som påverkas av det pågående brottsliga angreppet på Ukraina, mördandet av civila och förvandlandet av städer till grushögar. Utgångspunkten för hennes syn på NATO-medlemskap är ett tänkt scenario med utgångsgrupperade NATO-kärnvapen i Norrbotten. Hon tar alltså i nerifrån tårna så det knakar upp till knäna. Jag har inte läst hennes artikel i sin helhet för jag har ingen prenumeration men hennes slutsatser är förutsägbara. Nej till NATO dygnets alla timmar!

Jag tycker att dessa två personers upplevelser år 1990 är intressanta att fundera över idag!

Berlinmuren 50 år

Av , , 13 kommentarer 2

I Tyskland "celebreras" 50-årsminnet av byggandet av Berlinmuren som stängde in Östtysklands befolkning i ett gigantiskt fängelse i 30 år. Några gamla DDR-generaler och Vänsterpartiet i Tyskland tycks vara de enda som finner något positivt i denna mur. Under de 30 år muren varade hade värnpliktiga i Östtyskland det tvivelaktiga nöjet att skjuta-mörda ett 500-tal landsmän som försökte fly från det kommunistiska "paradiset".  Sverige var bland de första länder att erkänna Östtyskland och Östtyskland såg Sverige som ett nyckelland när det gällde att få internationell acceptans för sin förtryckarregim. Östtyskland inriktade sig därvid på utbildningsområdet och det kulturella området. Efter murens fall avslöjades att åtskilliga svenskar i hög ställning inom skola-kultur fungerat som Stasiagenter, varav en socialdemokratisk riksdagsman Stellan Arvidsson med nära vänskapsband till partitoppen. En stor del av lärarna i tyska i de svenska skolorna fick bjudresor till Östtyskland och/eller fick besök av Östtyska lektorer.

Den som vill veta mer om denna föga ärorika period för Östtyskland (och Sverige) rekommenderas läsa Birgitta Almgrens bok "Inte bara Stasi…" I denna bok avslöjas en hel del av det svenska samröret med diktaturen i söder. Birgitta Almgren är på gång med en fortsättning i sina efterforskningar om Stasiagenter i Sverige. Förhoppningsvis blir resultatet änu en bok i ämnet. Av någon anledning har Sverige hemligstämplat uppgifter om vilka nu levande svenskar som var Stasiagenter. Ömfotat i överkant! Ska inte folk få stå för sina handlingar?