Etikett: Björklund

Kärnkraftskramaren Björklund går i spinn

Av , , 6 kommentarer 5

Utvecklingen på elmarknaden har inte precis gynnat kärnkraftskramarna. Överskott på el och därmed billig el pressar Vattenfall som nu måste skära i sina kostnader. Prognoserna för flera år framåt visar på överskott på el och de låga elpriserna väntas fortsätta. Detta beror på flera saker. Elbesparande processer i industri och elsnålare apparatur i hushållen. Klimatförändringar, det går mindre el till uppvärmning. Lågkonjunktur och ekonomiska problem i Sydeuropa. Utbyggnad av miljövänlig el som t ex vindkraft och solkraft.

Något som Björklund med sin drabant Ullenhag aldrig nämner är nuvarande och framtida utbyggnad av elkabelnätet mellan EU-länderna. Här finns mycket mer att göra för att säkerställa el där den behövs och göra EU mindre sårbart. Är det vindstilla i norra Sverige blåser det alltid någon annanstans, i Sydsverige eller i mellan- och Sydeuropa. Samma med solkraft, alltid lyser solen någonstans i Europa.  Sådant pratar aldrig kärnkraftskramare om, förståeligt nog. Regeringens förslag på en marginell skattehöjning på kärnkraftsel kallar nu Björklund  för ”straffskatt på kärnkraft”. Det handlar om en skattehöjning på 17 % och senaste gången skatten höjdes var år 2008. Kan det vara 1 öre per kilowatt? Dråpslag?

Kärnkraften bär inte sina egna kostnader eftersom staten, vi, står för försäkringspremien och försäkringen. Vilket försäkringsbolag skulle våga teckna försäkring på kärnkraftverk? Fukushima är sedelärande. Slutförvaret av kärnbränsle är inte löst ännu i Sverige och kommer att kosta skjortan vilket motiverar skatt på kärnkraft. Kärnkraft är också en parentes i mänsklighetens historia. Den tar slut till slut.

Men nu idag går kärnkraftskramarna Björklund och Ullenhag i spinn när Vattenfall beslutar stänga 2 st gamla kostsamma reaktorer inom 5 år vilket sker på helt marknadsmässiga grunder. Det medför att kärnkraftskramarna Björklund och Ullenhag går miste om ”triumfkortet” att beslutet skulle hamna på Riksdagens bord. Alltså måste de storartade piruetterna spelas upp i TV och övriga massmedia. Mitt råd är. Släpp detta evinnerliga kramande av kärnkraft som numera inte alls är någon röstvinnare. Måste Folkpartiet byta ledning för att en ändring ska ske? Ja sannerligen är det nog på det viset.

En miljon samlas i Paris

Av , , Bli först att kommentera 10

I frihetens vagga Paris samlas idag 1 miljon människor till stöd för yttrandefrihet och mot mord som diskussionsmetod. ”Je suis Charlie” står på många plakat och pennor är andra symboler. Det var i Paris som kungahus och adelsvälde störtades år 1792. I Sverige har vi fortfarande kvar odemokratiskt kungahus och religionsofrihet i och med att svenska statschefer måste bekänna sig till den protestantiska läran. Med andra ord rent förtryck! Och monarki är synnerligen odemokratiskt. De som hävdar annat har en omöjlig bevisbörda.

Men idag är det fantastiskt att bevittna scenerna i Paris. De flesta svenskar ställer naturligtvis upp på parollerna i Paris och Frankrike. Vissa media i Sverige tillämpar tyvärr självcensur i och med att deras läsare inte fick se hur de teckningar såg ut som fick islamister att mörda tecknare och journalister. Aftonbladet hör till de pinsammaste. Här har man blandat ihop sitt djupt rotade USA-hat med värderelativism. Man ska inte MISSHAGA någon ism. Någon kan bli IRRITERAD. Mänskliga fri- och rättigheter är nog bra men de gäller inte alla på jorden enligt Aftonbladet. Snarstuckna religiösa utövare ska inte trampas på sina tår. Strukturellt förtryck mot kvinnor som barnäktenskap, slöjor, burkor och utegångsförbud ska vi inte bry oss om eftersom religionsutövare kan bli sura och känna sig kränkta. Religiösa riter som omskärelse är tack och lov kriminaliserade i Sverige då det gäller flickor men praktiseras fortfarande på pojkar. Pojkarna ifråga kan inte säga ”nej tack” eftersom de stackarna är högst en vecka gamla när föräldrarna går lös på dem med kniven. Detta barbari ville inte integrationsministern Erik Ullenhag (fp) göra något åt. Värderelativism och ren feghet återigen!

Slöjor burkor och utegångsförbud återinförs överallt där islamismen vinner mark. Det gäller Afghanistan, Pakistan, Irak och Syrien och ytterligare några länder i Afrika. I Sudan döms kvinnor till 40 piskrapp om de bryter mot klädkoden och de som slår gör det i religiöst raseri. Rent livsfarligt och ett klockrent förtryck och mansgriseri. Utan att ha gjort något test är det ändå lätt att inse att det är en fruktansvärt opraktisk klädsel om husbönderna skulle tillåta sin fru att jobba utanför hemmet. Att påstå att dessa klädkoder för muslimska kvinnor inte är exempel på strukturellt kvinnoförtryck är intellektuellt haveri. I Frankrike har man åtminstone försökt göra något åt detta förtryck men i Sverige icke. Vad gör svenska feminister åt detta? Tar på sig burkor och slöjor för att visa solidaritet! Solidaritet med förtryckarna är egentligen resultatet! Alla partiledare inklusive Jan Björklund basunerade ut inför valet i höstas att de var feminister. Vad blir det för praktik av detta munväder? Religionsfriheten i skolan under terminsavslutningar skyfflade ju Björklund på någon sophög som en av sina sista prestationer. Religiösa friskolor,centraler för hjärntvätt, finns fortfarande i Sverige.

Vi i Sverige har alltså en del att göra och att bevisa och det gäller tyvärr för många andra länder, även i västvärlden!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/islamiska-symboler-kan-inte-vara-immuna_4240205.svd

Björklund-vad var det jag sa?

Av , , 1 kommentar 1

Utredningen av kommunaliseringens verkningar är klar. Pekar entydigt på att kommunaliseringen av lärarna var ett misslyckande från början till slut och att kommunaliseringen är en bidragande orsak till skolresultatens tillbakagång.  Mycket har hänt på resans gång vilket jag påvisat i tidigare inlägg i frågan.

Före kommunaliseringen var det vanliga att man tog en akademisk grundexamen och därefter gjorde 2 terminer på lärarhögskola för att lära sig pedagogik, didaktik mm (jag talar nu om lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och gymnasiet). Praktikperioder ingick. Efter 1991 fick något ljushuvud för sig att ämnesstudier och pedagogiska studier skulle integreras vilket innebär att lärarstudenterna har egna ämneskurser skilda från övriga studerande på universiteten.Ganska snart kom rykten igång som talade om lägre krav på ämneskurserna för lärarstudenter. Lärarstudenterna läser inte heller ämneskurserna så att de får en akademisk grundexamen i en ämneskombination. Därmed försvåras möjligheterna att konkurrera om jobben på marknaden utanför skolan. Lärarna blir inlåsta i läraryrket. Kommer man in på lärarhögskola med synnerligen skrala gymnasiebetyg kan man inte upprätthålla kraven på studieresultat. Genomströmning är viktig för lärarhögskolornas finansiering.  Urusel finansiering från arbetsgivaren-kommunens sida av fortbildning i ämnesprofessionen gör också att attraktionskraften på den övriga arbetsmarknaden efter hand urholkas.

Det finns säkert en eller annan fördel att integrera ämnesstudier och pedagogik men den stora fördelen för arbetsgivaren är nog att ämneslärarna blir inlåsta i sitt läraryrke och då kan arbetsvillkor och löner kontinuerligt försämras utan att lärarna säger upp sig. Förr hade behöriga ämneslärare i grundskola och gymnasium  titeln adjunkt. Senare kom förändringen att ALLA som sysslade med någon form av undervisning skulle kallas lärare, enda undantaget var lektorerna som även framgent skulle ha kvar titeln lektor. En eftergift åt något på tidens altare vad det nu kunde vara. Ett Jantelagsundantag? Även lönenivelleringen inom skolan tog fart efter 1990  efter att ha existerat på lågfart före 1990. ”Mao-blusarna” från universiteten började blanda upp lärarkollegierna efter 1967 och de ville inte alls ha högre lön än vaktmästare och lokalvårdare vilket blev ett pikant inslag i lönekampen för facket. Strejka för högre lön var omoraliskt enligt Maos Lilla Röda.

Alla äldre  adjunkter fick ännu uruslare löneutveckling för att bereda löneutrymme till yngre lärare som annars inte skulle ha råd att betala på sina studielån. Äldre adjunkter kunde få lönepåslag på t ex 1 % när övriga arbetsmarknaden hade lönepåslag på 5 % och yngre lärare kanske 3 %. I dag har vi slutresultatet av ”reformerna”. Läraryrket är ett låglöneyrke från vaggan till graven, i synnerhet om man väger in amorteringarna på studielånen, vilket man skall göra. Läraryrket är numera ett lågstatusyrke för studenter med höga betyg. Skadeverkningarna av detta kommer att ta årtionden att bota.

Politiskt kommer kommunaliseringens del i skolans tillbakagång att bli intressant. Lärarna själva, allmänheten, föräldrarna anser enligt alla undersökningar att skolan bör förstatligas igen. Av partierna är det FP,V och SD som är bestämda i sin åsikt att skolan bör förstatligas. Eftersom väljarnas flertal är av samma åsikt finns det röster att tjäna på att lyssna på väljarna och ta till sig vad de tycker. Vad har vi annars politiker till? Det är obegripligt att de sargade Moderaterna inte tar chansen. Går S in för ett förstatligande av skolan och inte M är loppet definitivt kört för alliansen. Kaputt! Så här nära valet hinner inte något färdigt förslag arbetas fram men en AVSIKTSFÖRKLARING skulle räcka långt. Vilket av de negativa partierna hinner först?