Etikett: fullmäktige

Fullmäktige 19 april

Av , , 1 kommentar 5

Fullmäktige Storuman 19 april

Frågor som borde ställas angående hälftenägda aktiebolaget Storuman Energi:

  1. Fullmäktige beslutade för 3 år sedan att aktieinnehavet i Storuman Energi ska avyttras. Hur stor andel av aktieinnehavet har avyttrats?
  2. I bokslutet för verksamhetsåret 2014 hade fleråriga mångmiljonförluster gröpt ur egna kapitalet så att bolaget var på obestånd. Hur löstes den krisen? Visade en kontrollbalansräkning att man kunde köra vidare eller har ägarna tillskjutit ännu mera kapital? Om ja på den senare frågan har kapitaltillskottet varit uppe i fullmäktige för beslut enlig kommunallagen?
  3. Vad händer om kommunen måste sälja aktieinnehavet och det i övrigt satsade egna kapitalet till ett pris som understiger det totalt satsade kapitalet med t ex 10 miljoner kronor? Ska underskottet pressas in i driftsbudgeten?

Fullmäktiges ledamöter har all anledning att intressera sig för detta förlustbolag.  Enligt mitt minne är jag den ende som vid varje fullmäktige ställt frågor om förlustbolaget fram t o m 2014 när jag pensionerade mig från vidare kandidatur i politiken. Förhoppningsvis har det varit många fler under 2015-16. Erold Westman KL har i alla fall begärt en utredning om kommunens engagemang i Storuman Energi men blev nedröstad, föga förvånande!

Det blir spännande att se om  kommunens bolag, ledda av enbart män, framkallar något intresse på tisdag!

Den som vill veta detaljer om förlustbolaget kan studera min blogg 2016-04-08 eller söka själv på t ex www.allabolag.se

Kommunens riskkapitalbolag

Av , , 1 kommentar 13

För tre år sedan beslöt kommunfullmäktige att kommunen skulle avyttra sitt aktieinnehav i Storuman Energi. Ännu har inte en enda aktie avyttrats! Erold Westman (KL) fick vid senaste fullmäktige avslag på sitt förslag att en utredning skulle tillsättas för att kommunmedborgarna skulle information om tillståndet i bolaget och de risker som finns med att skattebetalarna är engagerade i ett företag som slukar alltmer pengar.

Kommunen har köpt aktier i Storuman Energi för 7,4 milj kr nominellt värde. Efter brakförlusten år 2011 på  16,5 milj kr tillsköt aktieägarna 12,5 milj kr (kommunen och Helgelandskraft hälften vardera).

Kommunens satsning är alltså totalt ca 14 miljoner. Därtill kommer borgen hos elhandelsföretaget Norpool på upp till 20 milj kr. Här gamblar ett litet gäng politiker med upp till 34 milj av skattebetalarnas pengar. Dags kanske att ALLA i kommunfullmäktige sätter sig in i vad de håller på med!

Efter aktieägartillskottet 2013 på totalt 12,5 milj skulle allt bli frid och fröjd igen.

Följande sammanställning visar något annat! Siffrorna gäller bolaget totalt.

    År                                          2012                    2013                    2014

Omsättning                                  174 milj              146 milj              122 milj

Vinstmarginal                              -2,71 %              -2,01 %              -2,18 %

Kassalikviditet                               81,13 %              70,87 %              65,06 %

Soliditet                                         19,09 %              19,08 %              10,36 %

Årets resultat                              -6,5 milj             -4 milj                 -3,5 milj

Eget kapital                                   12,5 milj            8,5 milj               5 milj

Som synes pekar alla siffror åt fanders!

Enligt för mig tillgängliga siffror borde Storuman Energi ha haft ett nominellt aktiekapital på 15 milj. Aktieägarna har tillskjutit extra 12,5 milj, alltså totalt ägarkapital 27,5 milj. Nu återstår 5 milj.

Storuman Energi ägs av Storuman Development 50 % och Helgelandskraft 50 %.

Av Storuman Developments årsredovisningar kan följande noteras.

År                                               2012                    2013                    2014

Vinstmarginal                              – 0,97 %             + 0,04 %            – 5,91 %

Soliditet                                        + 13,05 %          + 13,3 %            – 1,91 %

Årets resultat                                – 3,43 milj          – 1,15 milj          – 7,97 milj

Eget kapital                                   8,2 milj               7,1 milj               – 0,9 milj

Alla siffror från allabolag.se.  År 2014 ser Storuman Delelopment  att vara på ruinens brant. Löstes det med ytterligare kommunala miljoner för att slussas vidare till Storuman Energi? Det är svårt att jämföra moderbolaget Storuman Developments siffror med hälftenägda Storuman Energis siffror med tillgänglig information. Förklaringar till alla poster borde framgå av åtminstone Storuman Kommuns årsredovisning. Noter till alla poster i årsredovisningarna borde finnas tillgängliga för alla inklusive kommunfullmäktige.

 

Kommunen har haft 3 år på sig att avyttra aktierna. Nu väntar i stället ytterligare tillskott i ägarkapital från Storumans skattebetalare. Värre oduglingar på att leka företagare på marknaden än kommunpolitiker får man leta efter. Det är mina erfarenheter från 45 år i  politiken. Jag har under ca 17 år i Storuman  varnat för riskerna med att vara ägare i Storuman Energi, men för döva öron. Partier som hyllar marknadsekonomi har varit bland de mest  ivriga att sälja el till hela Sverige i konkurrens med ett stort antal elhandlare som har egen elproduktion i ryggen. Samma borgerliga partier var ivrigt inblandade i att driva flygbolag med 25 milj i förlust på 1½ år. Här kan nämnas Tomas Mörtsell C, Patrik Persson C  och i varierande grad politiker från övriga partier.  Dessa politiker ville till och med fortsätta skyffla ytterligare mångmiljonbelopp till flygande när beslut om nedläggning togs med knapp majoritet.

På senaste kommunfullmäktige ville Erold Westman KL ha en oberoende utredning av kommunens engagemang i Storuman Energi men röstades ned. Efter att ha tittat på siffrorna i årsredovisningarna förstår jag mycket väl att majoriteten i fullmäktige inte vill veta något om det företag i vilket kommunen riskerar 10-tals miljoner! Bäst stoppa huvet i sanden och fingrarna i öronen!

Min fråga är. När tänker kommunstyrelsen ta sitt ansvar och genomdriva fullmäktiges beslut? Helgelandskraft har hembudsrätt till aktierna och vad vill man betala för dem?  Jag har en värdering av detta bolag  som innebär att kommunen inte får många korvören av de satsade 14 miljonerna. Men att fortsätta riskerar att bli etter värre.  Ska kommunen fortsätta slänga goda pengar efter de dåliga? Ytterligare aktieägartillskott väntar när som helst.

 

 

Vindkraftsomröstningen

Av , , 13 kommentarer 17

Omröstningen om vindkraft i Sorsele slutade med en liten övervikt av de röstande som inte vill ha vindkraftsutbyggnad med de många fasta jobb som tekniker mm som det skulle innebära. Antalet som röstade mot vindkraft motsvarar drygt 32 % av de röstningsberättigade så någon folkopinion mot vindkraft kan man inte tala om. Ungdomarna i Sorsele går miste om framtidsmöjligheter  i vindkraftsindustrin om fullmäktige skulle böja sig för ”folkopinionen” på 32 %. Ett klokt fullmäktige fattar ett självständigt beslut när opinionen emot är så liten.

Men ungdomarna i Sorsele kommun får väl göra som vanligt. Större delen av de studiebegåvade sticker som ett lämmeltåg ut ur kommunen. Att sitta och titta på utsikten ger inga löner och pensioner och ingen personlig utveckling heller.

Jag märker redan på kommentarer till omröstningen att felaktigheter och överdrifter lever kvar. Det handlar om argumentkataloger mot vindkraft som valsar runt på Internet. Markägarna eller kommunen kommer att få bekosta nedmontering och bortforsling av uttjänta verk. Det blir mindre älgkött i frysboxarna eftersom älgarna flyr. Älgjakt kommer mer eller mindre att omöjliggöras. Genom överdrivna perspektiv syns verken mycket större och närmare än de kommer att göra i verkligheten. Oväsendet kommer att bli förskräckligt. Flygande isbitar kommer att döda människor (trots att lösningar på problemet isbildning redan finns). Det mesta i eländeskatalogen är felaktigheter och grova överdrifter som levt ett eget liv i ett årtionde.

I verkligheten har älgar och renar setts ligga och idissla under vindkraftverk. Men det är så det är. Många människor som finns kvar i glesbygd ser ut att vara emot varje förändring av av det invanda och stillastående. Glesbygden blir glesare genom inbyggda mekanismer.  Vi äldre blir fler men dör ändå. Ungdomen sticker till centra som inte ser stillaståendet och det ödsliga som livets högsta. Barnafödandet sjunker och skolan har svårigheter att  få till en enda klass per årgång. Mitt i denna utveckling vill 32 % av de röstberättigade Sorseleborna säga nej till alla de jobb som Vattenfall utlovar. Sorsele hör till de kommuner som förlorat i särklass flest flest invånare i vårt land. Vill 32 % av Sorseleborna att den utvecklingen ska fortsätta? Jag hoppas att fullmäktige i Sorsele är klokare än så.

F d kommunalrådet Lennart Holmlund i Umeå har skrivit om folkomröstningen i Sorsele och han skräder inte orden. Jag håller med och rekommenderar läsning av det han skrivit. Klarspråk!

VK:s bevakning av inlandspolitiken

Av , , 4 kommentarer 22

I gårdagens VK kunde man läsa ett referat från kommunfullmäktige i Storuman skrivet av Monica Engström. Av texten kunde man få uppfattningen att Monica Engström bevistat sammanträdet. Eftersom det inte var fallet borde för tydlighetens skull framgå av referatet att det i sin helhet byggde på fysisk frånvaro. Uttalanden av centerpartisten Tomas Mörtsell varvades med annan information. Det är tyvärr så bevakningen av politiken i inlandskommunerna sker. Den sittande politiska makten får okritiskt framlägga sin syn på vad som skett på sammanträdet.

I förevarande fall har jag fått information om att de 0.2 % i ökad ram som omsorgsnämnden fått genomdrivits av V och S fullmäktigegrupp. Vad blir det? max 400 000 kr? I sanning ett kraftfullt slag i luften men ändå mer än den centerledda regimen tänkt sig. Det är mycket tydligt att vård- och omsorg betraktas som ett sparobjekt trots väldokumenterad ökning av behov. Om det nu finns någon vision så är det enbart FÖRE valet. Sedan märks ingenting. Mindre resurser och ökade behov p g a den demografiska utvecklingen är verkligheten i Storuman.

En annan punkt på dagordningen var min motion om delade turer och deltidstjänster. Någon information om behandlingen av den motionen finns inte i Monica Engströms artikel. Enligt information jag fått (jag är inte längre med i politiken) blev det en smula dramatik som borde intressera en seriös tidnings refererande. Vid omröstningen vägde det jämnt mellan ja och nej så fullmäktiges ordförande fick använda sin utslagsröst. Fullmäktiges ordförande och omsorgsnämndens ordförande centerpartisten Patrik Persson sade nej till motionen och sa därmed nej till förbättring av omsorgspersonalens arbetsmiljö och könsbetingade orättvisor. Delade turer innebär att arbetsdagen delas in i två arbetspass med kanske 4 timmars ledighet under dagen. Med restider kan det innebära att en del anställda är borta från hem och barn upp till 14 timmar.

Den centerledda regimen i Storuman betraktar omsorgen som ett sparobjekt och saknar totalt visioner om hur man ska göra omsorgsarbete attraktivt och därmed trygga personalförsörjningen. Jag satt i omsorgsnämnden till 31 december 2014 och jag hörde inte några visioner av något slag från det hållet. De problem som finns är alarmerande. Stora rekryteringsproblem står för dörren, ja är egentligen redan här. Det möts i Storuman med sämsta löneläget jämfört med omkringliggande kommuner. Delade turer och deltidstjänster. Vem hörde någon bilverkstad söka bilreparatör med tjänstgöringsgraden och lönen 83 %? Vem hörde något företag söka truckförare med arbetstid förmiddag och kväll med mellanliggande rast på 5 timmar? Förstod väl det! Men inom den kvinnodominerade vården och omsorgen florerar sådana diskriminerande förhållanden.

Enligt uppgifter jag fått finns nu stor brist på platser i särskilda boenden i Storuman. Andra uppgifter säger att Storuman faller när det gäller kvalitetsindikatorer för äldreomsorg. Problem som borde föranleda djupgående diskussioner i kommunstyrelsen. Men vad gör man? Bygger butikslokaler åt en stor bygghandelskedja med stora egna resurser. Säljer el till Stockholmare med mångmiljonunderskott varje år. De enda som verkar bry sig är V och Kommunlistan. Resten känner sig nog mera hörande till direktörsståndet i detta land.  Det är väl fiiiinare än att sköta kommunens huvudåtaganden.

 

Politik i Storuman

Av , , 2 kommentarer 12

En snabbtitt i de olika partiernas program ger inte mycket information om hur kommande 4 år kommer att bli. Samma rundhänta löften som tidigare. Här ska satsas på byskolor, äldreomsorg, glesbygdsmedicin, elever med särskilda behov etc etc. Samtidigt! Inte ett ord om hur alla önskningar till jultomten skall finansieras. I rikspolitiken heter det numera att alla reformer skall finansieras ”krona för krona” men i Storuman inte ett knyst om hur finansieringen skall ske. En bekant till mig säger alltid när de ljusblå löftena basuneras ut till väljarna, ”men vem skall betala?”

Byskolorna skall tydligen vara kvar till den siste eleven sitter och grupparbetar med sig själv i skolbänken. Vi får till och med höra att byskolorna skall vara kvar för att hindra byarnas avfolkning. Barnen omvandlas alltså till lokaliseringspolitiska pusselbitar i stället för att vara dem som är i centrum för lärdom och framsteg. Skolan är inte till för att utveckla byar utan för att utveckla elever! Svårt att fatta? Vilka skall betala för att politiker saknar förmåga att prioritera? I fallet med byskolorna, dit även Stensele räknas, finns den solklara målkonflikten mellan dyr skolstruktur och pedagogiskt stöd för elever med särskilda behov. Längre bort har vi målkonflikten mellan skola och omsorg om sjuka och äldre. Elevantalet minskar och antalet äldre-äldre ökar men det har inte påverkat budgeten de senaste åren och detta oskick fortsätter. Fullmäktige beslöt på 1980-talet att gränsen för byskolor 1-6 skall vara 20 elever. Under 20 elever skall skolan läggas ned. Och detta inte bara för att spara pengar utan för elevernas eget bästa. En klass med endast 2-3 elever är alldeles för liten och gränsen för byskolor 20 elever är redan pedagogiskt och verksamhetsmässigt passé. Utvecklingen har sprungit ifrån denna gamla gräns i Storuman. Alternativ till nedläggning kan också vara samverkan med närliggande kommun men se det går ju inte! Har man världshorisonten vid kommungränsen är det mycket som inte går. Och varför samordnas inte skolorna i Stensele och Storuman? Är Stensele på en annan planet? Här finns stora summor att spara som kan användas till klokare saker!

De politiker som inte klarar att göra de svåra avvägningarna mellan olika behov  utan lovar guld och gröna skogar åt alla som råkar stå framför näsan  har hamnat på fel plats. Vi får alltså inte inför valet veta hur finansieringen av EXTRA ALLT i julaftonskatalogen skall ske. Krona för krona är ett okänt begrepp i Storuman.  Vissa partier har inte en rad om hur personalförsörjningen till de kommande årens äldreomsorg skall klaras.  De senaste åren har personalen på äldreboendena fått sämre scheman genom delade turer och dessutom florerar deltidstjänster i stor omfattning. Dessutom stressas personalen genom underbemanning. Storuman har den lägsta bemanningen på äldreboendena inom 10-kommungruppen i Västerbotten. Omsorgsbudgeten inför 2015 skall enligt uppgift räknas upp med 1,5 %. Om löneutvecklingen blir 2,5 % inom omsorgsverksamhet  säger en enkel uträkning att 3 tjänster måste bort.

Hur klokt är det att skapa arbetsmarknadens uslaste arbetsscheman och anställningsförhållanden för kvinnorna inom vård och omsorg, därtill med usla löner, när rekryteringsläget är kritiskt? Centern som annonserar för 10 000-tals kronor i Storumanbladet kanske kan sätta in en annons och förklara hur de ska lösa det problemet med ännu lägre personalbudget än den omsorgen redan har. Gärna  finansiering ”krona för krona”.

De 5 miljoner kommunen fick från staten för några år sedan för att rädda sysselsättningen inom kärnverksamheterna skola-omsorg använde kommunen till att täcka förlusterna för kommunalt flyg i Gunnarn. De politiker som tyckte det var rätt prioritering är i stor utsträckning samma politiker som nu annonserar stort och begär förtroende från väljarna. De nya politiker som finns på valbar plats på listorna, vågar de tänka själva eller kommer det gamla gubbiga grabbgänget att styra i bakgrunden?

Ja hur ska man rösta? S och C lägger numera upp bollen för varandra i fullmäktige. M hade en ung, klok, självständigt tänkande fullmäktigeledamot från Tärna, Levinsson,  men var är han? FP har senaste valperioden dominerats av politiska amatörer men har nya lovande namn på fullmäktigelistan. Vågar dessa nya ställa frågor om finansiering och prioriteringar som måste göras? Lova guld och gröna skogar kan överlåtas till en slumpgenerator. KD har haft sin tunga period med bortslösade miljoner. Finns några nya där som vågar tänka självständigt? V har i många frågor haft sunda åsikter och röstat emot det slöseri som jag beskrivit i föregående blogg. Kommunlistan har varit frifräsare och många gånger sagt ”stopp och belägg” när ”cirkusgänget” i alliansen hittat på kostnadskrävande saker långt utanför det kommunala uppdraget. T ex påfundet att bygga butikslokaler åt en stor butikskedja och därmed bl a utsätta skattebetalarna för risken att förlora ca 15 miljoner inom en snar framtid.

Firma Storuman Butiksfastigheter upa.

Av , , 11 kommentarer 26

Ett märkligt tystlåtet fullmäktige beslöt 17 juni att gå in i butiksbranschen genom att bygga butikslokaler för 16,8 miljoner vid Entré Storuman åt en butikskedja som redan har lokaler i Storuman!  Av någon anledning var socialdemokraterna mycket tystlåtna i denna principiellt viktiga fråga (en knappnåls fall hade orsakat hörselskador) men röstade ändå för bygget med två undantag. Stallorder? Vilken motprestation har utlovats?  Ska kommunen bygga nya lokaler åt Konsum? Får denna gåta sin upplösning i september? VK hade en kort notis som i stort sett var ett lakoniskt konstaterande att bygget röstats igenom. Som av en händelse var det 7 ledamöter inklusive undertecknad  som röstade emot vilket är samma antal ledamöter som 2008 röstade emot flyggalenskapen i Gunnarn som kostade skattebetalarna 25 miljoner på mindre än 2 år. Fullmäktige i Storuman skulle behöva fler än 7 ledamöter som kan tänka själva! Transformerat till en kommun av Umeås storlek handlar det om en butiksinvestering på ca 300 milj. Undrar om VK stillatigande skulle acceptera att Umeå kommun beslutar bygga butikslokaler för 300 milj åt en butikskedja som redan har butikslokaler i Umeå?? Är inte denna tondövhet problematisk för granskande journalistik? Skillnaden mellan Umeå och Storuman är dessutom den att en butikslokaler i Umeå stiger i värde medan lokalen för 16,8 milj i Storuman dagen efter färdigställandet torde betinga ett marknadsvärde på en tiondel av byggkostnaden. 15 milj kr upp i rök för kommunens kassakista om det blir ett annat scenario än man tänkt sig.

Ett av de återkommande argumenten bland tillskyndarna av butiksbygget är att det inte har byggts en ny butikslokal i Storuman sedan 1970-talet. Är detta ett problem? För vem? Finns behov av ett väl synligt politikermonument?  Utvecklingen är den att allt större lokalytor för handeln står tomma i Storuman. Har ett företag en bärande affärsidé och goda framtidsutsikter så bygger man själv, i synnerhet om man har en koncern bakom sig. Men hittar man blåögda politiker som vill ta över 15 miljoner av affärsrisken för företaget vore man ju dum om man tackade nej. Vem minns inte skojarna från Småland som på 1960-90-talen kom åkande i fin bil, kostymklädda och med pomadaslickat hår och med stor representation på det lokala hotellet lurade lokala politiker upp på läktaren och fick staten att betala ut stora lokaliseringsstöd till investeringar i maskiner och drift. Maskinerna var i regel nednötta vrak som fraktades upp från ägda företag söderut. Lokalerna fixade i regel kommunen i fråga. Sedan lokaliseringsskojarna  fått stålarna monterade de ned sina väl begagnade maskiner och stack tillbaka till Småland eller var de nu tog vägen. Så gick det till på den tiden. Exemplen från Norrlands inland är hur många som helst.

Hade ett butiksbeslut som nu i Storuman tagits för något årtionde sedan hade det varit helt olagligt. En paragraf som tidigare talade om ”synnerliga skäl” har sedan några år ändrats till ”särskilda skäl”. Frågan är nu om investeringsstöd till en butikskedja i aktuellt fall kan tillåtas med hänvisning till ”särskilda skäl”. För mig är det obegripligt att så skulle vara fallet. Storumanborna har inga problem att skaffa sig snickarsågar, trallvirke, spik, geringssågar etc. Sådant säljs redan av aktuellt företag och även hos andra. Jag välkomnar definitivt en överklagan så att fallet får prövas rättsligt.

Extra allt i Storuman

Av , , 8 kommentarer 18

Kommunfullmäktige beslöt i tisdags att återremittera förslaget om att kommunen skulle bygga handelslokaler för 17 milj vid Entré Storuman. Bra det så får fullmäktigeledamöterna tid att fundera över  klokheten i att ge sig in i butikslokalsbranschen i Storuman centralort. Vi ska genast konstatera att oavsett om det är ett helägt kommunalt bolag som bygger eller kommunen själv så är det kommunens finansiella muskler som drabbas av åderlåtning. Det är kommunen till 100 %! Bolagen är inga friseglande satelliter!  Kommunen har en hel rad olösta investeringsproblem t ex badhus i Storuman, Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, kulturhus i Tärnaby, sannolika behov av fler äldreboendeplatser i Storuman, trygghetsboende för äldre i Storuman, utbyte VA-ledningar i Storuman. Eventuella investeringar i bostäder mm om storgruvan i Rönnbäcken blir av.  Det finns säkert mera än denna uppräkning som kommer att ställa stora krav på upplåning, soliditet, likviditet mm.

När nu ritningar börjar uppstå på butikslokalsbyggnad vid Entré Storuman så börjar leken ”Allt Åt Alla” eller snarare ”Allt Åt Ett Håll” i stället för prioriteringar mellan angelägnast och mindre angeläget. Nu är tunnelseendet helt inriktat åt öster till korsningen E12 – E45. Många rusar plötsligt åt samma håll utan eftertanke. Som tur är dock ej alla! Som jag tidigare bloggat finns ett stort butikslokalsöverskott i Storuman och det har vuxit kontinuerligt i många år. Som jag ser det är det total galenskap att fylla på de växande lediga ytorna med ännu mera kvadratmetrar med skattebetalarnas pengar som insats och riskkapital. För risker är det. Skulle den stora hyresgästen schappa av någon orsak står kommunen med lokaler som ingen betalar ens halva hyreskostnaden för när alternativen är en uppsjö lediga butikslokaler. Det blir förhyrarens marknad så det osar om det. Vi lever i en föränderlig värld och att spå säkra hyresinkomster på nybyggda och dyra butikslokaler 10-tals år in i framtiden i en glesbygdskommun är mer än blåögt! Vad har t ex Rysslands Putin hittat på om 10 år? Vi kan få en helt annan situation än nu.

En fullmäktigeledamot utbrister, ”vad ska vi politiker hålla på med” och det för honom självklara svaret är visst att fullmäktiges ledamöter ska hålla på med just svindlande affärer på den privata marknaden. Skola, Omsorg, miljö, planarbete, myndighetsutövning, kultur, V/A ledningar etc hör till vårt uppdrag men det hör man sällan några bra idéer om. En åhörare ställde frågor till fullmäktige om hur politikerna kunde godta att omsorgsnämnden  år efter år går med stora förluster utan några märkbara åtgärder. Omsorgsnämndens ordförande kunde förstås bara konstatera att prioriteringen mellan olika sektorer är en uppgift för kommunstyrelsen och fullmäktige. Och där finns mera lockande diskussionsämnen än kommunens huvuduppgifter vad jag förstår. Bolagsordningen för det kommunala fastighetsbolaget ändrades under fullmäktige så att uthyrning av butikslokaler ingår i verksamheten. Vissa skäl kan tala för att det är lämpligt om bolaget råkat komma över en fastighet med både/och men nog är det andra tider. Allmännyttan kan väl i framtiden byta namn till Handelsnyttan?

Flyga med jätteförluster på 25 milj, bygga riskfyllda butikslokaler för 17 milj,  borga på hyreshus i utdöende byar med mångmiljonbelopp i förluster, bygga Tärna Fjällpark i Hemavan med kommunal förlust 45 milj hör INTE till det primära kommunala uppdraget. Kommunens elbolag som säljer el runt hela Sverige har gjort förluster på ca 20 milj de senaste åren. Kommunen sitter med ett aktiekapital i detta bolag på 20 milj och har ställt elhandelsgarantier upp till 31 milj. Det bokförda värdet på bolaget är 7 milj och marknadsvärdet kanske inte ens det!  Alla borde inte sova gott om nätterna. De uppräknade tokaffärerna har inneburit en total kommunal förlust i 100 milj-klassen. Det är inte ”illa” i en kommun på numera under 6000 inv. En del av dessa förlustaffärer har lanserats under stor pompa och ståt med timtals av ensidig propaganda.  Enligt mina liberala värderingar är kommunens opererande på den privata företagsmarknaden djupt olämpliga, förlustbringande och riskabla. Mitt lokala folkparti gillar inte mina ställningstaganden i dessa avseenden och jag har därför sagt upp mitt medlemskap i Folkpartiet i Storuman eftersom de äldre i partiet här verkar stå för planekonomi och prioriterar affärer med skattebetalarnas pengar som riskkapital. Månne de nya unga i partiet kunna ändra på det? Det är då helt nödvändigt! Jag stannar kvar i fullmäktige i alliansen året ut på det mandat väljarna gett mig genom att kryssa in mig på första plats för Folkpartiet i Storuman trots att lokalavdelningen försökte putta ut mig från fullmäktige inför innevarande period! Detta och att jag fick 100% rätt om flygandet för 25 milj under 1½ år i Gunnarn är förstås svårsmält och skapar sur mage.

Entré Storuman är i sig en god tanke som jag själv framfört i olika sammanhang. Men jag kunde inte föreställa mig att kommunen skulle börja bygga butikslokaler där eller någonstans i Universum!  I fullmäktige i Storuman och bland företagarna finns många kapitalstarka personer. Varför inte gå ihop i ett fastighetsbolag och satsa och riskera egna pengar i stället för att satsa och riskera skattebetalarnas surt förvärvade slantar i affärsverksamheter helt utanför det kommunala uppdraget. Ett aktiekapital på 12 miljoner räcker förmodligen för att bygga för 17 miljoner. Lätt som en plätt. 24 st satsar 500 000 vardera så är det klart. Det skapas ingen sysselsättning genom att butiksinnehavare flyttar runt i olika lokaler i samhället. Vi köper inte mera mat eller elspisar för att säljare av dessa ting flyttar omkring. Men kommunen skall inte stöka till det och snedvrida konkurrensen mellan näringsidkarna genom att börja bygga butikslokaler som det redan finns övernog av!

Tobaksfri kommun

Av , , Bli först att kommentera 1

Storumans kommunfullmäktige 25 sept behandlade ett förslag från Karin Malmfjord om en rökrfri och tobaksfri kommun vad gäller kommunala arbetsplatser. Rökfria arbetsplatser vilket inkluderar deras omgivningar antogs utan diskussion. Ett självklart beslut eftersom det finns en solid majoritet människor som inte vill dö i förtid pga passiv rökning. 

Däremot antogs inte förslaget om tobaksfri kommun.  Här har inte kommunen mognat ännu för ett beslut trots att nästan hälften av landets kommuner har beslutat om tobaksfria arbetsplatser. De svenska männens putande överläppar och gula tänder kan alltså ses på många arbetsplatser även i fortsättningen. Snuset är är en lika beroendeframkallande drog som cigarretter. Efter ett par veckors snusande är offret fast i ett livslångt beroende. Borde finnas bättre sätt att använda jordklotets jordbruksmark och svenskens pengar tycker man.

Jag röstade nej till förslaget om "snusfria arbetsplatser" eftersom folket inte ännu är moget för ett sådant beslut. Förhoppningsvis kan folk i gemen ändra inställning och då har jag inga betänkligheter att ändra mitt ställningstagande. Det är ingen bra framtidsvision tycker jag att bli slav under en last som är dyrbar både för ekonomi och hälsa.

Verklighetsförfalskning i Storuman

Av , , 17 kommentarer 14

"Dukat bord", säger förra kommunalrådet Gunilla Lundgren om läget för kommunens ekonomi.  Det bordet är inte särskilt kul att sätta sig vid de kommande åren. Kommunens budgetöverskott år 2010 består helt och hållet i extraordinära intäkter som felräknade sociala avgifter och pensionspengar, vilka uppgår till över 13 miljoner. Vilken himla tur att de miljonerna dök upp när styrelser och nämnder har ett underskott på 8,7 miljoner. Det bådar illa inför år 2011 och framöver. Det innebär att "kostymen" är för stor och motsvarande neddragningar i verksamheterna måste göras. Redan nu kan sägas att så stora besparingar inte kommer att kunna genomföras år 2011 eftersom snart halva året gått.

Till råga på detta fanns/finns inte pengar till löne- och kostnadsökningar för år 2010, 2011 och 2012. Det innebär att ytterligare ca 6 miljoner måste sparas in per år. Det innebär att det dukade bordet för 2011 saknar 8,7 + 6 = 14,7 miljoner om inte smärtsamma neddragningar på personalen genomförs. Här kan man räkna med att 3 st anställda måste bort för varje miljon som ska sparas på helårsbasis.  Vi ska då också hålla i minnet att neddragningar på personal redan genomförts år 2010 undantagandes på byggnadsinspektörssidan där ökning, tack och lov, skett. Hur kan nu detta "dukade bord" ha uppstått när de flesta sveriges kommuner har ett mycket gott ekonomiskt läge med pengar till löneökningar och annat?

Det prekära läget för Storuman har nästan helt och hållet att göra med de 22 miljoner som bortslösades på att flyga eget från Gunnarn i trots mot Rikstrafiken och Staten under åren 2008 och 2009. De politiker som kuppartat genomdrev detta väderkvarnskrig mot staten har en del att förklara för kommunens brukare och skattebetalare. Ingen kvalificerad utredning om påverkan på kommunens ekonomi gjordes innan besluten klubbades igenom. "Utredningen" bestod väl i den ensidiga, enkelspåriga och bluffartade propaganda som fullmäktige fick sig till livs under fullmäktige i juni 2008.

Hade inte Storumans politiker flugit bort pengarna hade vår kommun också kunnat sälla sig till den majoritet av sveriges kommuner som möter år 2011 med relativt god ekonomi. Till Gunilla Lundgrens och socialdemokraternas försvar kan sägas att hade inte s-partiet till sist satt ned foten angående miljonrullningen i Gunnarn hade läget varit ännu värre och ännu mera katastrofalt. Men "dukat bord"? Hallå där!  Kom ned på jorden där "verklighetens folk" finns!

Vindkraft är det värsta ting

Av , , 12 kommentarer 3

Som  sökas kan all världen kring. På förra veckans fullmäktige skulle vi också besluta om vindkraftspolicy och om områden där vindkraft får byggas. Frågan bordlades till junisammanträdet för översyn av några punkter. I stort sett all mark väster om odlingsgränsen verkar ha drabbats av kalla handen. Allmänningen med 1500 delägare protesterar naturligtvis och det tycker jag är begripligt eftersom allmänningen inte tycks ha fått vara representerad i arbetsgrupperna och dessutom benämnes "särintresse". Det är märkligt tycker jag att skogsägarnas användning av sina marker nu tycks ha blivit ett "särintresse". Är avverkning av skog också nu ett särintresse? Eller jakt på egen mark?

Jag är av den uppfattningen att anläggande av vindkraft på egen mark är en areell näring lika beaktansvärd som avverkning, odling av havre eller fiskodling. En annan sak är att vissa verksamheter måste miljöprövas på sedvanligt sätt och frågan är då hur hemska vindkraftverk är att ha på minst 1 km avstånd. Personligen tycker jag att en lägenhetsinnehavare eller villaägare har många andra störningar som är betydligt värre och på betydligt närmare håll. T ex vägar, gator, motoriserad fritidsverksamhet, järnvägar, industriell verksamhet, vattenregleringsmagasin för vattenkraft etc etc. Nu tycks en viss överkänslighet för vindkraft spridas som virus på Internet.

För kommunen som sådan är de planerade vindkraftsparkerna ett ekonomiskt lyft. Minst 30 st serviceoersonal behövs för att hålla verken igång. Vintertid måste kanske vägar plogas. Inte minst kommer mycket stora inkomster markägarna till del när vindkraftsföretagen arrenderar mark för att ställa upp verken. Det kan röra sig om tre gånger så mycket pengar som skogsproduktionen ger. I kommunalskatt ger bara detta belopp i miljonklassen. Indirekt sannolikt flera miljoner till kommunkassan beroende på kringeffekter. Här har vi inkomster som kan bli ett lyft för kommunen och dess invånare!

Förslaget att vindkraftsexploatörerna ska avsätta minst 1 % till bygdens föreningsliv kan ifrågasättas. Kan jämföras med att skogsägaren ska avsätta en fjärdedel av sina inkomster av avverkningar till byns föreningsliv. Den totala rörliga ersättningen till markägarna brukar röra sig om 4 % av bruttoomsättningen i elproduktionen vilket inebär att 1 % är stora pengar som markägaren är tänkt att ge bort. Nu avstår ofta markägarna ändå en del av inkomsterna till byarnas föreningsliv vilket ofta är mycket stora belopp jämfört med de inkomster föreningarna normalt har. Jag tycker att 1 % till föreningslivet ska gälla i de fall det är fråga om statens mark eller bolagsmark där styrelsen har sitt säte utanför kommunen.