1989 utfärdade Ayatollah Khomeini en fatwa (dödsdom) mot författaren Salman Rushdie för boken Satansverserna. Denna dom som är ett tydligt exempel på religiöst barbari står fortfarande fast. Enligt de nuvarande testuggarna i Iran kan endast den som utfärdat fatwan ta tillbaka den. Utfärdaren är lekamligt död så något återtagande kan knappast ske på jordiska premisser. Men kanske det dimper ned ett återtagande av dödsdomen från skyn rätt vad det är. I vissa länder på vår jord är det livsfarligt att inte tro "rätt" och därför har nästan alla den rätta tron.

Hädelse eller blasfemi är inget som begränsas till islam. I Irland infördes 2009 en ny hädelselag. Aktuell forskning visar att sekulära länder blir alltmer sekulära och att i länder där religionen har stor plats i samhällslivet går det åt andra hållet. Tentaklerna tenderar i dessa länder att slingra sig om varje stackars människosjäl med statens stöd.

I Sverige var hädelse belagt med dödsstraff långt fram i tiden. Den sista dödsdomen utfärdades dock år 1676 mot Johan von Sack från Kylingeholm i Alunda. År 1970 togs den sista straffbestämmelsen mot hädelse bort i Sverige. Då hade jag hunnit bli 30 år gammal utan att bli åtalad. Däremot kan det fortfarande vara riskabelt att smäda företrädare för kungahuset, ett brott som förr i tiden var belagt med dödsstraff och det var kungen själv som dömde. Ungefär som Kim Jung Il nu gör i Nordkorea.

Mänskligheten har alltså en lång väg att vandra innan frihet är genomförd och ordet religionsfrihet fått en modern innebörd. Hur många ska mördas, stenas och piskas innan dess i religioners namn?