Senast vi träffades var på Vuxenskolans årsmöte i Lycksele förra veckan. Det är svårt att fatta att Kent-Roger nu är borta. Förlusten är naturligtvis särskilt tung för familjen. För Folkpartiet har han varit en stor tillgång och från min horisont sett har han varit oppositionens starke man i Lycksele. Vi har kommit bra överens eftersom vi i mångt och mycket haft samma syn på politikens roll i glesbygdskommunerna och dess möjligheter. Kent-Roger har angripit kommunens sätt att konkurrera med näringslivet på flera områden och då kanske framför allt på fastighetsmarknaden i Lycksele. När det gäller viljan att konkurrensutsätta  kommunala verksamheter har han varit en sann folkpartist. Slöseri och bristande ansvar för skötseln av industrihusen var en annan fråga som engagerade Kent-Roger.

Kent-Roger har också stött mig i min kamp mot den ansvarslösa mångmiljonrullningen till en av Storumans båda flygplatser. Ett slöseri som ställer Storumans kommun inför väldiga problem ett antal år framöver. Kent-Roger hade stor förmåga att analysera kommunens problem och komma fram till väl underbyggda ställningstaganden. Lycksele kommun har gjort en stor förlust och förlusten drabbar även Folkpartiet i övriga inlandskommuner genom det föredöme Kent-Roger Hörling varit. Vi skulle behövt flera Kent-Roger.  I varje inlandskommun!