Göran Hägglund (föga förvånande) men också Jan Björklund av alla överprövar Skolverkets förtydligande av den lag som garanterar att den svenska skolan är icke konfessionell. Båda verkar ha ett desperat behov av att göra populistiska utspel efter de senaste opinionsmätningarna. För Göran Hägglunds del visserligen ett kroniskt tillstånd.

Lagen är glasklar för alla som kan läsa och begripa vad man läser. Skolverket har gjort sitt jobb därför att Skolverkets tjänstemän begriper vad de läser. Om politikerna i främst kommunerna med SKL som verkställare också gjorde sitt jobb skulle inte skolan idag tillhöra låglönebranscherna och utgöra en verksamhet med allt sämre resultat. Här kan Jan Björklund med fog hävda att han har bakbundna händer. Han får stå med ansvaret och skammen men saknar medel, arbetsgivaransvaret, för att kunna göra något.

Är det frustration över detta och dåliga opinionssiffror som får Jan Björklund att medelst ett solklart ministerstyre över sin myndighet Skolverket  säga att psalmer och bön på terminsavslutningar är OK när de enligt lag inte är OK och Skolverket utfärdat riktlinjer helt enligt sitt mandat. Göran Hägglund är förlåten för man kan inte vänta annat från det hållet. Kanske duon kan casha in ett antal röster från Sverigedemokraterna genom utspelet och ministerstyret. Det är nog lika sant som amen i kyrkan.