Det är numera omvittnat att nedbusningen i trafiken tilltagit. Höga hastigheter är vanliga t o m i byar och samhällen med 50- och 70 km begränsningar och trots vädjanden från boende i form av skyltar om lekande barn mm. Hänsynslös framfart förbi vägarbetare, räddningstjänst och andra som arbetar på och vid vägarna skördar sina offer med jämna mellanrum.

Till mångas stora förvåning har äntligen polisen tagit fram hastighetskamerorna längst bak i polisstationernas skoskåp. Farten dödar både skyldiga och oskyldiga och fartens betydelse för personskador och död behöver inte ens diskuteras även om oraklet i Umeå fortsätter hävda motsatsen intill tidens ände. De svenska böterna för fortkörning är dock beklämmande låga, någon tusenlapp rör det sig om. I Norge lär böterna vara mångdubbelt den summan. Har folk råd att lägga hundratusentals kronor extra på att kunna köra snabbare än grannen borde böterna vägas mot detta faktum. Något eller några  tiotusental kronor vore rimligare.

Jag kommer mycket väl ihåg när ett av Vilhelminas kommunalråd för många år sedan förlorade körkortet vid kontroll i Skarvsjöby. Betydligt över 80 där gränsen är 50 km/tim. Han förklarade framfarten för tidningsreportern med att han satt och pratade med sin medpassagerare och märkte inte 50-skylten men intygade att han var en mycket säker chaufför!! I Skarvsjöby borde det sättas upp minst en trafiksäkerhetskamera för det är ofta rena vilda västern där. En bil märkt Vattenfall körde t ex för något år sedan minst 100 km/tim genom byn