Det enklaste sättet att få svar på den frågan är att utbjuda den till försäljning. Vill ingen köpa den för 0 kr är den förmodligen värd mindre än 0 kr och utgör enbart en belastning. Så är det med det mesta, värdet är lika med den högsta summa man kan få vid en försäljning. Fjällparken i Hemavan kostade 50 milj att bygga och kommunen fick 5 milj kr vid försäljningen. Det är alltså totalt ointressant vad en tillgång kostade att tillverka/bygga när det gäller värdering. Jag tycker att en del tyckare verkar ha svårt att frigöra sig från historiska byggnadskostnader och svårt att inse vad en marknad är. Har man en tillgång som ingen vill köpa som bara kostar pengar och som inte har framtiden för sig är det bara att lägga ned och gå vidare.

När det gäller flygplatser är det staten som bestämmer strukturen eftersom det är staten som står för bidragen. Ett exklusivt undantag utgör Storuman som under 1½ år bedrev flygtrafik i Gunnarn på kommunens skattebetalares bekostnad. En nätt liten summa på närmare 25 milj kr = 4166 kr per invånare, inklusive nyfödda, döende och Tärnabor. Södra Lappland har minskat från 4 till 3 st trafikerade flygplatser vilket är statens beslut.  Gränsen för god tillgång till flyg är 2 tim till närmaste flygplats och då bör åtminstone en flygplats till i Södra Lappland läggas ned. Att Gunnarnfältet är centralt beläget och nås med råge inom 2 timmar från Södra Lapplands kommuncentra verkar inte ha någon betydelse. Man får dock utgå från verkligheten i st för önskedrömmar och verkligheten är vad staten tycker.

Vad kommunerna ska akta sig för väldigt noga är att subventionera enskilda företag. Förutom att det är olagligt snedvrider det konkurrensen och skadar sundheten i näringslivet. Däremot ska kommunen naturligtvis jobba med att skapa bra näringslivsförutsättningar. Ha en bra kommunal service, ordna utbildning, rappa på planarbetet och bedriva lobbingverksamhet på högre nivåer, lägga ut lämpliga verksamheter på entreprenad osv. Kommunerna ska naturligtvis  inte heller driva företag med marknad utanför kommunens gränser med skattebetalarnas pengar som riskvilligt kapital. Sådant borde inte behöva sägas, men tyvärr….

Beträffande BIOSTOR är det Skellefteå Kraft som byggt och som har ansvaret, inte kommunen. Förhoppningsvis sker ett produktutvecklingsarbete under "malpåsen" så att pelletstillverkningen kan återupptas. Ingen torde ha kunnat förutse nedläggningen av pelletstillverkningen när beslutet om omlastningsterminalen fattades. Terminalen ligger bra till i korsningen mellan järnvägar och europavägar. Förmodligen har omlastningsterminalen en betydligt bättre framtid än tankarna på trafikflyg i Gunnarn, tankar som borde vara mer än stendöda vid det här laget.

Kommunerna i glesbygd behöver expertis på omvärldsanalys för att inte gå på mina efter mina. Om politikerna i små glesbygdskommuner  tycker att de inte behöver sådan expertis kanske de överskattar sin egen kompetens.