Etikett: Vilhelmina kommun

Vindkraft eller gruvdrift i Storumans kommun

Av , , 2 kommentarer 16

Vilhelmina kommun har sagt ja till en vindkraftpark i ett ödemarksområde väster om Gråtanliden (GHG-Wind). Storumans kommun har sagt nej utan några föregående hörbara diskussioner bland invånarna i kommunen. Det är fråga om 200 vindsnurror och följaktligen fråga om en massa långsiktiga jobb för ca 40 vindkraftstekniker och dessutom vintertid många anställda för snöröjning mm. Man ska ha mycket på fötterna för att säga nej till så många arbetstillfällen i en avfolkningskommun. Enligt korta notiser i lokalpressen hävdar kommunen närheten till viktiga naturmiljöer och hinder för rennäringen. Dessa argument bör synas i sömmarna. Inga vindkraftverk ska placeras i skyddsvärda områden. Finns det något nyuppfunnet säkerhetsavstånd till avsatta naturområden eller är det naturområdenas gränser som ska gälla?  Under planeringen av vindparken har Bergsstaten gett undersökningstillstånd för gruvdrift i samma område! Och Storumans kommun tillstyrkte genast ansökan om undersökningstillstånd! Mycket märkliga prioriteringar må man säga! Tycker Storumans kommun fortfarande att Blaikengruvan var en fullträff för skattebetalarna? För miljön?

Rennäringen bevakar naturligtvis sina intressen. Här tycker jag att man bör beakta följande fakta. Hur stor yta av marken blir sterila ur renens synvinkel? Vad jag förstår gjuts ett fundament under varje vindkraftverk som upptar en yta på ca 50 x 50 meter. Mindre än en halv hektar. 200 verk upptar då en markyta på totalt mindre än 100 hektar. Kommunens totala yta är grovt räknat  1 500 000 hektar. Vägnätet för vindparken upptar också yta ungefär som skogsbilvägar upptar yta, Efter några år blir det växtlighet i dikesslänter som är rena matboden för åtminstone älgar, rådjur, harar m fl djur. Den yta som påverkas är under alla omständigheter försvinnande liten jämfört med totalytan.

Vindkraftverken som sådana påverkar inte djurens beteende det minsta. Folk har sett renar som ligger och idisslar rakt under vindkraftverken. Älgar struntar också högaktningsfullt i ljuden från vindkraftverk precis som älgar kan beta i godan ro något hundratal meter från skogsmaskiner.

I övrigt bör man väga långsiktiga jobb för 50 människor mot de jobb som eventuellt skulle försvinna. Vilka är de heltidsjobben med heltidsinkomster som kommer att försvinna?

Hela hanteringen tycker jag bevisar att det är bra att det nu föreslås att kommunerna ska fråntas vetorätten mot vindkraftens utbyggnad. Länsstyrelsen och högre statliga instanser är bättre skickade att väga de olika intressena mot varandra när beslut ska tas. Inte minst gäller detta skyddet för skyddsvärda naturmiljöer.

Det blir också intressant att följa Storumans kommuns agerande när det gäller jättegruvan i Tärnaområdet (Rönnbäcken). Här kan man verkligen tala om storskalig omvandling av naturen med stora risker för miljön i Umeälvsdalgången ända ner till Umeå. Tärnaby – Hemavan kommer att bli ett Klondykeliknande område som får svårt att hävda sin attraktion som destination för alpin sport och ren natur. Och arbetskraften kommer att till stor del bestå av gruvrallare som kommer från andra kommuner där de betalar skatt men som behöver kommunal service av olika slag i Tärnaby-området som Storumans kommun får bekosta.

Svindlande kommunala affärer i Vilhelmina

Av , , 3 kommentarer 5

Förvaltningsdomstolen har fastslagit att det var olagligt av Vilhelmina att låna 1 milj till Cloudberry Village. Det aktieköp på 3 milj i ett privat företag som kommunstyrelsen beslutade om var också olagligt. Beslutet skulle ha tagits av kommunfullmäktige.

Säkerhet för lånet på 1 milj var en toppinteckning i ett hyreshusbolag med fastigheter i Malgovik. Botteninteckningarna innehas av en affärsbank. Det skulle förvåna mig storligen om kommunens inteckning är värt ett enda öre om fastighetsbolaget skulle säljas på marknaden. Om nu inte "marknaden" är detsamma som det politikerstyrda VIBO! Kommunen ska ha tillbaka miljonen eftersom villkoren inte uppfyllts av låntagaren och nu återstår att se om några pengar kommer. Om inte vidtar den spännande fortsättningen som visar om kommunens inteckningssäkerhet har något värde.

Dessa affärer visar på ett problem som ofta finns i mindre kommuner. Problemet är kompetensbrist hos politikerna. Det är fråga om inte samma brister är grundorsaken till turbulensen i Nordmaling där man kanske också måste tala om brist på lämplighet för uppdraget. Kompetens och lämplighet är kanske olika sidor av samma mynt.

I Norge finns många kommuner på bara 1000 invånare och där måste kompetensbrist hos de folkvalda ofta orsaka problem. Rent definitionsmässigt. Flera kommuner i Norge satsade för några år sedan på värdepappersmarknaden i s k derivat. Man begrep naturligtvis inte vad man  höll på med och derivaten tappade större delen av värdet. Enbart den lilla kommunen Hattfjelldal på ca 1500 inv förlorade i storleksordningen 60 miljoner. Det var inga kommunala "lyckopengar" som inte påverkar kärnverksamheterna och därför får skola, omsorg mm i Hattfjelldal svälta ihop till politikernas svindlande affärer under många år. Som tur är hindrar lagarna i Sverige att kommunpolitiker spelar med skattebetalarnas pengar på värdepappersmarknaden men det är tyvärr tillåtet att slösa bort pengar på annat. Vad som är en aning pikant och penibelt i Norge är att även Helgelandskraft hade satsat och förlorat stora pengar på samma typer av värdepapper. Det får elabonnenterna säkert sota för framdeles.