Ångermanälven bidrar med 17%

Av , , 2 kommentarer 17

 

Ja Ångermanälven är den tredje största älven i Sverige.

Ångermanälven är den historiskt största älven utifrån timmerflottning. En pulsåder för transport av timmer som upphörde 1979 vid Åseledelen. 1983 var det även slut för flottningen vid Faxälven som var en del av Ångermanälvens flottningsdistrikt.

17 % av all elström som vattenkraften ger oss i Sverige kommer från Ångermanälven.

Vattenkraftsutbyggnaden tog fart när flottningen övergick i lastbilstransport. Har inte räknat hur många vattenkraftverk som finns utmed Ångermanälven. Flera olika företag äger vattenkraftverken efter älven. EON är ett av dessa företag som på sin hemsida talar om att de vill investera 6 miljarder för att effektivisera uttaget av kilowatt.  Produktionen skulle öka med 180GWh enbart för EON kraftverk..

Samtliga vattenkraftverk betalar skatt till staten- fastighetsskatt. Pengar som hamnar i vår gemensamma skattekista.

Utefter älven – Ångermanälven finns det 150 fiskeorganisationer-föreningar.

Laxarna som vill upp efter älven för att föröka sig kommer inte en meter längre än till Sollefteå kraftverk. Flera tas upp för att kramas på rom och mjölke. Årligen tillverkas det 210.000 laxyngel och 365.000 havsöringsyngel på konstgjord väg.

Stornorrforsen i Umeå har byggt sin laxtrappa. 2013 tog sig 16.000 laxar och laxöringar uppför trappan och vidare upp genom älven Flera valde senare Vindelälven.

Historiskt finns det uppgifter på att 50 ton lax fångades efter Ångermanälven. Det var tider då vildfångad lax fanns på middagsborden. Nu köper vi kassodlad lax från Norge.

I dag skulle det kunna vara så att vi skulle kunna fiska en lax efter älven oftare än i dag. Kravet på att laxarna skall återfå en fri vandringsväg förbi våra vattenkraftverk utmed Ångermanälven är ett viktigt krav. Fisket som turistattraktion skulle öka i vårt område. arbete skulle skapas när vi ska till och bygga omlöpsvägarna förbi kraftverken.

Redan nu finns det framtaget och kostnadsberäknat vad detta skulle kosta. Två alternativ för varje kraftverk efter älven.

I mina ögon är det inte pengar som saknas utan det är bara att sätta igång. Den inkomst som vattenkraften ger – bara en bråkdel behövs för att återskapa fisken rätt att vandra upp genom vår älv- Ångermanälven.

.

 

2 kommentarer

Kultur som tillväxtfaktor och …

Av , , Bli först att kommentera 5

Under veckan som varit har Åsele översvämmats av kultur. Föreningar har stått på tå för att visa vår egen kulturskatt. Allt från pensionärsorganisationer, kulturföreningar och frivilliga grupper tillsammans med kommunens anställda har öppnat alla dörrar för besökarna.

Hembygdsföreningens öppet hus gjorde att flera av våra nya kommunmedborgare fick en guidad tur genom Åseles egen historia. Glädjen uttalades när Åsele som plats på kartan blev lättare att förstå.

Gårdagens dansföreställning var en upplevelse i sig. Att gestalta i rörelse ett folks liv och Ola Stinnerbom var den som gjort koreografin till ”Man Must Dance” . Att sitta i salongen och uppleva våra fjäll med porlande bäckar, renar, sommar,vinter och vår urbefolkning samerna. En upplevelse!

Förra helgen visades den samiska trumma som samerna tvingades lämna ifrån sig i början av 1700 talet. Kyrkan tvingade samerna och bruket av trumman var då förenat med dödsstraff. Hur skulle samernas kultur och liv sett ut idag om de fått fortsätta att bruka sin trumma?

Där människor träffs där sker utveckling. Kultur som tillväxt och Kultur som integrationsfaktor. Att äntligen förstå varför och att med ny kunskap ta steget in i framtiden.

Den 22:a oktober öppnar ett Internationellt berättarkafé på Kulturhuset. Under 2 timmar inbjuds Åsele att ta del av berättelser helt gratis men vill man smaka på maten så kostar det en femtilapp.

 

Bli först att kommentera